Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
förslag, vilka förhandlingar dock av formella skäl
måste återupptagas vid föreningens nästa
sammanträde, samt invaldes i föreningen löjtn. E. Appelgren,
Sthlm, ing. G. Broberg, Sthlm, civiling. Hj. de Laval,
Sthlm, dir. C. Eck, Partille, flaggmaskinist O. Hj.
Gustafsson, Gtbg, ing. A. Hansson, Sthlm, ing. A. E.
Holmberg, Söderhamn, dir. R. A. Larsson, Sthlm, ing.
S. Larsson, Sthlm, ing. P. W. Lyth, Lidingö villastad,
ing. E. G. Pettersson, Skoghall, ing. K. B. Åman,
Askersund, civiling. löjtn. H. K:son Ångström, Malmö,
och ing. K. T. Åsberg, Gtbg.
Mötet avslöts med supé och samkväm å Grand
Hotel Royal. Inbjudna hedersgäster voro operachefen
John Forsell med fru. Uppfinnareföreningens tack till
operachefen för hans tillmötesgående att upplåta Kungl,
teatern såsom studieföremål framfördes av föreningens
ordförande ingenjör Alrik Hult. Denne betonade bl. a.
hurusom en nutida scenisk-teknisk utrustning till
största delen berodde just av uppfinningar och att många
uppfinnare hade intresse av att arbeta på detta område.
Det kunde tänkas att dagens studiebesök hos mer än
en deltagare väckt idéer, som kunde komma vår
teaterteknik till godo. Hr Hult tackade jämväl hr Broberg för
hans intressanta ciceronskap. Hr Forsell svarade på sitt
metalliskt klara, schwungfulla sätt och tackade för det
intresse, som Uppfinnareföreningen ådagalagt för den
institution han hade att leda; han hoppades att dessa
känslor allt framgent skulle bestå. Ombudsmannen
ing. Chr. Sylwan talade för Kungl, teatern och dess
nuvarande chef, vilkens konstnärliga gärning och
personliga kraft bådade lyckosamt för Operan såsom ett
upphöjt kulturmedel för vårt folk, ■— varpå följde
entusiastiska leverop.
Det var första gången kvinnan mera talrikt deltog
i ett svenskt uppfinnare-möte. Hon blev också hyllad,
likafullt som Minerva, Thalia, Melpomene och
Terpsi-chore; ja, det blev t. o. m. dans. Operasångare Oscar
Bergström och ingenjör Carl Möller, föreningens
»bard», bidrogo i hög grad till den musikaliska
välfäg-naden. Vad det materiella beträffar hade fabrikör C.
R. Nyberg sörjt för att kostnaderna stannade vid en låg
nivå, för vilket han också genom ordföranden å allas
vägnar blev hjärtligt avtackad.
Ja, det var en vårfest, måste man säga.
Fax.
Teknikens varningar.
(Ur yrk esin spek tör em as rapporter angående svårare
olycksfall i arbete.)
Under ett besök i ett stenbrott hade en person, M,
kommit att stå omkring 10 m från en därstädes
uppställd krän och vänd från densamma, under det han
åsåg arbetet med itukilandet av ett större stenblock.
Med kranen skulle just då företagas lyftning av ett
annat stenblock, vägande ca 6 ton och liggande på motsatt
sida om kranen i en 4 m djup avsänkning under den
avsats, varpå kranen är uppställd och där M befann sig.
Som grimma kring stenblocket användes härvid en ca
7 m lång kätting av 1 tuim grovt järn. Kättingen var
försedd med en krok i ena änden, vilken lades kring
ket-tingen, och en stor ring i dena andra, vilken påhäktades
kranens krok. Arid dragningen med kranen brast
kättingen, varvid ett 3 m långt stycke av densamma
närmast den nämnda ringen av krankroken slungades förbi
kranens hjärtstock under en virvlande rörelse och i en
mot dragets i horisontal led avvikande riktning. Därvid
träffades M, vilken befann sig ca 20 grader ur dragets
riktning och på grund av bullret av i närheten arbetande
borrmaskiner troligen ej uppfattade de givna
varningsropen, oaktat desamma tvenne gånger upprepats. Slaget
träffade i bakhuvudet med omdelbar dödlig påföljd.
Dylika brott på grimmorna förekomma rätt ofta
vid dragningar med en krän, då belastningen på grund
av förhållandena mången gång ej kan förutses. Vid
dessa missöden, vilka svårligen torde kunna vid ett arbete av
dylik art helt förebygggas, plägar emellertid vanligen
den avslitna delen av grimman åtfölja krankroken och
kranlinan i riktning mot kranens arm eller hj
ärtstocken. Den riktning och rörelse det avslitna kättingstycket
vid olyckstillfället erhöll torde bero därpå, att
detsamma under sin bana släpade eller stötte emot kanten av
den avsats, varpå kranen uppställts.
Till förebyggande av vidare olycksfall vid arbete
med kranen lämnades en del anvisningar avseende
tillsynen och arbetet med kranen ävensom avhållande av
obehöriga från arbetsplatsen.
Enligt dessa anvisningar böra liknande kranar
underkastas en nogggrann, löpande tillsyn, varvid såväl
lina och krok som de använda grimmorna provbelastas
och anteckningar härom göras i en journal. Krankroken
förses med lämplig anordning i avsikt att vid eventuellt
skeende avslitning av en grimma den med krankroken
avslitna delen av grimman må komma att åtfölja kroken.
Till förminskande av faran för olycksfall genom
avslitning av grimmor har vidare föreslagits
användande av en särskild säkerhetskedja av passande längd och
styrka, vilken fästes vid kranens krok och vid blocket
eller vid grimmans krok eller vid alla tre.
Säkerhetskedjan, vilken under dragningen skall vara slak,
förses lämpligen med en fjäderspiral av erforderlig
styvhet vid den ända, som fästes vid kranens krok.
Innan en dragning utföres med kranen, bör resp.
förman medelst kraftiga signaler göra närstående
personer uppmärksamma härpå. På ställen, där vägar leda
till arbetsplatsen, uppsättas anslag, vari påpekas
arbetets farlighet. -—
Vid ett husbygge, där en vanlig byggnadshiss
användes för uppfordring av materialier, dödades en
arbetare S.
Av polisundersökningen framgår, att S, som
varit sysselsatt med cementarbete i andra våningen,
sträckt huvudet in i hisstrumman för att efterse, var
hissen befann sig, enär han väntade, att den skulle stanna
vid det plan, där han för tillfället var sysselsatt.
Hissen var på nedgående. Som den därvid har en stor
hastighet, har ej S hunnit draga tillbaka huvudet, utan
detsamma kom emellan hissplanet och spärrbommen.
Dessa brukshissar bestå av ett av gejderna styrt
plan, varå murbruket transporteras i skottkärror, vilka
köras in på planet, resp. ut vid de särskilda
stannplanen. Manövreringen av hissen sker av en särskild man
medelst ett maskindrivet vinschspel, försett med
friktionskoppling. När hissplanet skall ned, lossas på
friktionskopplingen, varvid hissen får en hastighet
liknande den vid fritt fall, utan att den dock gör nämnvärt
buller.
Olycksfallsrisken skulle bli mindre, om efter resp.
vånings uppbyggande hissöppningen kunde helt
förstängas, men detta låter sig ej göra, då för en del
arbeten inne i byggnaden de resp. stannplanen behöva
användas. Till förebyggande av dylika olycksfall har vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
