Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
stukats av resultatet skulle han tränga djupare i ämnet
och måhända bygga vidare.
Men den som inte hade nog energi att köpa
kristallen och taga fram skruvmejseln eller den, som ämnar
rekvirera en apparat från leverantören, han tror att
radion är så enkel, så enkel att den nästan inte har något
intresse längre för honom. En i övrigt mycket
omdömesgill person frågade mig för en tid sedan huru
mycket min mottagningsanordning kostade. När jag
upplyste om, att den gick på åtskilliga hundratal kronor,
sade han, icke utan en viss triumf:’Åh, i Stockholm säljes
apparater för 30 kronor och om några månader kosta
de en tia! Just det. Varför propagerar man att radion
är så enkel, varför vill man bygga intresset från
toppen i stället för från grunden? Varför döljer man att
den enkla och lockande beskrivningen endast motsvarar
en Stockholmspojkes möjlighet att höra
Stockholmsstationernas utsändning? När vi fått sändarestationer i
varje stad i vårt avlånga land, då kan den enkla
kristallmottagaren vara på sin plats, men att bjuda oss ett
verkligt resultat, något av »kontinenternas musik»,
därtill räcker den ej.
England har icke mindre än åtta huvudstationer
som sända med en antenneffekt på 1 1/2 kilovatt.
Dessutom finnas tvenne relästationer och flera äro under
byggande. Målet är att man på varje plats inom öriket
skall kunna höra rundradio medels de enklaste
anordningar. Men man kalkylerar icke med kristallmottagare
utan räknar alltid med någon grad av förstärkning t.
ex. kristalldetektor med hög- eller
lågfrekvensförstärkning, som köpt eller hemmagjord måste betinga ett pris
på några pund. Här bygger man från grunden, ty
redan från rundradions början har man sökt föra fram
densamma som en kulturfaktor och icke som en leksak.
Sålunda har man upplyst allmänheten om att pålitlig
mottagning kräver:
intill 15 eng. mils avstånd kristall.
» 25 » » » rör-detektor.
» 45 » » » 1 steg högfr. förstärkn. med
kristall.
» 75 » » » 1 steg högfr. med
rördetektor.
» 135 .» » » 2 stegs förstärkn. med
kristall.
» 225 » » » 2 stegs förstärkn. med
rördetektor.
» 405 » » » 3 stegs förstärkn. med
kristall.
» 520 » » » 3 stegs först, med
rör-detektor eller m. a. o.
4-rörs-mottagare.
England har också en blomstrande radioindustri.
Hur skall vår industri kunna utvecklas om var och en
tror sig kunna tillverka en egen apparat — för 5 kronor?
Här i landet borde vi väl i allmänhet hava råd att lägga
denna framtidssak på ett högre plan, här, där redan
arbetaren årligen erlägger 100-tals kronor i tribut till
biograf, tobak etc, och ännu mer, som mottagningen
bör vara av förstklassig kvalité för att skänka åhöraren
det rätta nöjet och nyttan.
Varför skriver man sönder radion redan vid dess
start och bringar därmed allmänheten en felaktig
uppfattning om dess värde? Eftersom vi kommit
erbarm-ligt på efterkälken hittills, borde vi hugga in där de
bättre gynnade nationerna stå, inte kladda med
cigarrlådor och resårbottnar som endast ha kuriositetsvärde,
naturligtvis med undantag för den som är lycklig nog
att bo i samma stad som utsändningsstationen, eller i
en del andra lyckliga undantagsfall bringa fram det
rätta intresset som kan hjälpa oss att hinna med i den
snabba utvecklingen och förmå oss att även på detta
område hävda vårt anseende som en uppfinnarenation
av rang.
Högaktningsfullt
Nils Rehnqvist.
Härtill skulle vi vilja anmärka, att radions
betydelse såsom kulturfaktor helt visst icke ligger i
mottagningsapparatens mer eller mindre komplicerade
och dyrbara anordning. Ju enklare och billigare
mottagaren kan göras, för desto bredare folklager blir
radion tillgänglig, och det är väl just rundradions
mening. Nej, rundradions kulturella betydelse beror helt
och hållet på avsändningen. Må vi därför fordra
kraftiga sändarstationer, gärna med effekter på ett eller par
tiotal kilowatt, så att billig kristallmottagning blir
tillgänglig för så många som möjligt. Men framför
allt må vi fordra förstklassiga program —■
jazzmusiken har redan lagt allt för mycket beslag på radion,
icke minst i England. Måtte rundradion icke
nedsjunka till att bli enbart en konkurrent till grammofonen!
Videant consules.
Red. av I. N.
Operan och våra uppfinnare.
Svenska uppfinnareföreningen studerar de tekniska
anordningarna på Kungl, teatern.
Ett besök av mindre vanlig karaktär ägde nyligen
rum i Kungl, teatern vid Gustaf Adolfs torg.
Säsongen hade visserligen nyss avslutats, men parketten
upptogs av en talrik publik, scenen än strålade av ljus, än
höljdes i djupa skymningsstämningar. På scenen, vid
ena sidan och nära rampen, stod ett diskret belyst
not-ställ och vid detta ingenjör Gunnar Broberg, Operans
maskinmästare och dekorationsförvaltare.
Publiken utgjordes av Svenska
uppfinnareföreningens vårmötesdeltagare —• däribland ett stort antal av
medlemmarnas damer — vilka med nästan andaktsfullt
intresse lyssnade till hr Brobergs föredrag över Operans
tekniska utrustning och de allmänna principerna för
denna. Eöreningens val av studieföremål vid detta
vårmöte torde ha varit synnerligt välfunnet; som bekant
hava den svenska kungl, operans scentekniska
prestationer, särskilt de maskinella, nått internationell
berömmelse alltifrån »Afrikanskans» första kvällar på svensk
scen. Det som nu emellertid särskilt imponerade var
belysningseffekterna medelst projektionering på en
kolossal vit fondduk — från ljusa sommarhimlar med
drivande, fjunlätta molntappar, »vita som lamm och små»,
till gråsvartblå, tunga, hotande ovädersmoln, allt teende
sig i naturlig rörelse enligt olika vindstyrkor.
Efter föreläsningen förde hr Broberg sitt
auditorium upp på scenen, där de talrika maskinella och
instrumentella möjligheterna demonstrerades, bl. a. ett
veritabelt Ragnaröksoväder med åskans mullrande och
knallande, orkanens tjut och regnets plaskande, så
naturtroget, att man skyndade spänna upp sitt paraply.
Vidare besöktes kuliss- och dekorationsmagasinerna,
balettens övningslokaler och artistfoyern.
Härpå följde förhandlingar rörande av
ingenjörerna G. och I. Rennerfelt framställda stadgeändrings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
