Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
Fig. 1.
med vridbara skövlar, s. k. kaplanturbin efter prof.
Kaplan i Brünn, som är uppfinnaren till denna typ.
Löphjulet har endast 4 skövlar. Dessa inställas
automatiskt av regulatorn så att de alltid hava den
lämpligaste vinkeln i förhållande till den för tillfället
rådande vattenströmningen. Härigenom blir
verkningsgraden vid alla belastningar utomordentligt god.
Bifogade kurva (fig. 2) visar de resultat, som
erhållits vid Statens provningsanstalt vid Lilla Edet
med en 950 mm kaplanturbin, uppställd på samma sätt
som anläggningens stora turbiner. Som verkningsgraden
stiger med turbinstorleken, torde
maximalverkningsgraden för den stora turbinen knappast komma efter 70 000
hkr-turbinen vid Niagara.
Den ansedda amerikanska tidskriften »Power»
skriver med anledning av en artikel över amerikansk
oeh europeisk vattenturbinpraxis om denna turbintyp i
nr 26 av år 1923 som följer:
»Developments in the so-called propeller type turbine,
although its origin must be credited to Europé as well
as many other innovations in bydraulic-turbine design
were first given real impetus in this country, where
units of thirty-thousand-horsepower capacity have been
designed and installed. However, improvments in
design of this type are now apparently in favör of
Europé. lf the unite now under construction1 comes up to
the expectations of its designer, its efficiency, although
not any better at the maximum point than machines
1 Lilla Edet-turbinen.
Fig. 2.
constructed in this country, will be much improved at
part gate. This is one of the cases where developments
has shifted in favör of Europé almost over wight.»
Högaktningsfullt
Elov Englesson.
Den extra nollan för vattenmängden var s. k. ren
olyckshändelse, och »effekt» i st. f. »verkningsgrad»
var en teknisk-språklig oriktighet, som vi ingalunda
vilja försvara. Red.
Prisuppgifter på järn.
Järnverks förening en.i normalnoteringar deri 26 juni 1924.
l:o) Exporttackjärn (max. 0,016 % svavel,
0,025 fosfor).................................... sv. kr. 108 —
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt ... » » 260—310
3:o) Valstråd, över 0,45 kolhalt.................. » » 300—350
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ... » » 200—220
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris ......... » » 290 —
Allt per 1000 kg fritt banvagn verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1 016 kg fritt ombord
exporthamn och i engelska pund och amerikanska dollars efter
kurser om 16,265 resp. 3,7625 kronor utgöra noteringarna för
l:o) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel,
0,025 fosfor)................................. £ 8. — $ 34.56
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt » 17.10.- » 75.61
» 20.12.- » 89.11
3:o) Valstråd, över 0,45 kolhalt ............... »20. — » 86.41
» 23. 2.- » 99.93
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris... » 13.15.- » 59.40
» 15. — » 64.80
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris ...... » 19. 8.- » 83.71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
