Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
üppfinnareßreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent
Varumärken in. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 29 STOCKHOLM DEN 16 JULI 1924
Innehåll. Ind. Norden: Första nordiska yrkesskolmötet. — Jansons vindelektricitetsverk. — Fallskärmen och flygningen. —
Bränsleekonomin vid ångpanneanläggningar. (Slutet.) Av ing. H. Kähr. — Innehav av radiomottagningsapparat. — Olycksfall vid lastning
och lossning av fartyg år 1923. — Notiskrönika. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K. patent- och
registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande
av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s
uttalanden.
Första nordiska yrkesskolmötet.
Vid ett möte i Danmark år 1919, avseende den
tekniska skolundervisningen och vid vilket,
representanter för de nordiska länderna närvoro, föreslogs från
finskt håll, att målsmän för yrkesundervisningen i de
fyra länderna borde alltemellanåt sammanträffa för
utbyte av idéer och erfarenhetsrön, och uttalades såsom
lämpligt och önskligt., att Sverige anordnade den
första av dessa sammankomster.
Efter fem år har nu detta skett: Sveriges
huvudstad såg under dagarna 10—12 juli hos sig som gäster
ett stort antal herrar och damer, pedagoger av facket,
från Finland, Danmark och Norge förutom egna
stadsbor och landsmän alltifrån Ystad till Haparanda. Ett
skandinaviskt möte således av betydande utsträckning,
icke minst i ideelt-praktisk mening — här går
verkligen det ideella hand i hand med det praktiska.
*
Mötet öppnades den 10 juli i den för
förhandlingarna utsedda lokalen, Odeonsalen uti Stockholms
hantverksförenings byggnad vid Brunkebergstorg.
Konungen bevistade de första programärendena, och bland
övriga inbjudna märktes statsråden Clason och Lübeck,
danske ministern i Stockholm Scavenius, norske
ministern Wollebæk, finska legationsrådet Borenius, de
särskilda, officiella delegerade, nämligen danske
fuldmæg-tigen Helper, norske expeditionschefen Hougen samt
från Finland industrirådet Pero och
yrkesskolinspektören Kekkonen, ävensom representanter för Stockholms
stad, för andra kommuner, för olika
yrkesorganisationer mfl.
Sedan mötesbestyrelsens ordförande
undervisningsrådet Nils Fredriksson hälsat de närvarande och lämnat
en kort redogörelse för mötets tillkomst förrättades val
av funktionärer, därvid till förste ordförande utsågs
generaldirektör B. Bergqvist. Övriga ordförande blevo
prof. A. Lütken (Danmark), dir. Hoel (Norge) och
rektor Sergelius (Finland) samt undervisningsr.
Fredriksson (Sverige).
*
Det kan ju inträffa konjunkturlägen i ena eller
andra avseenden, då varje plan, om än iså omsorgsfullt
utstakad, då varje ansträngning för ett visst måls
uppnående kan synas blott alltför otacksam. Hr
Fredrikssons föredrag över yrkesutbildningen i Sverige
hade nyanser, som ingåvo pessimism, i synnerhet
genom påpekandet av yrkesutövarnes intagna position
gentemot de statliga åtgärderna för yrkesutbildningen.
Tal. hade f. ö. nyligen haft en föregångare som
agan-de kritiker uti rektor H. Slettengren, som några dagar
förut vid yrkesskolerektorernas årsmöte framhållit den
ringa tillslutningen till lärlingsskolorna och även yr-
kesmäns ringa intresse. Hr Fredrikssons rediga och
skarpa saklighet i exposén genomströmmades dock av
en kraftig positiv ådra, och utan tvivel komma hans
målmedvetenhet och seghet att väsentligt bidraga till
att besegra fältet. Svårigheterna måste emellertid
också bedömas såsom kristidsföreteelser,
konjunkturverk-ningar, vilket tal. uttryckligen framhöll. Under
förhandlingarna påföljande dag begagnade direktör A.
Fallgren ett tillfälle och uttalade å
målarmästare-föreningens vägnar en protest mot hr Fredrikssons
yttrande. Han hävdade bl. a. att det föreliggande
förslaget till lärlingslag pålägger hantverksmästarna för
stora ekonomiska skyldigheter.
Övriga svenska föredrag under mötet voro dir. K.
Anderssons om produktionens betydelse för
utbildningen i skolverkstaden och fil. dr W.
Hallströms om utbildningen av yrkeslärare, båcla av
synnerligt givande beskaffenhet.
De nordiska gästernas insatser voro av hög
kvalitet och tilldrogo sig den livligaste anslutning.
Danmark har som bekant hunnit långt på
yrkesutbildningens väg, och därifrån blev också åtskilligt
meddelat. Av prof. L ü t k e n s föredrag framgick,
hurusom det danska yrkesskoleväsendet i motsats till
det svenska helt omhänderhaves av de praktiska
yrkesutövarna själva och endast delvis anlitar statens
understöd. Talarens anförande gav i sin helhet en
redogörelse för hantverksundervisningens organisation i
Danmark. Skolinspektör P. Petersen inledde
diskussion över ämnet hantverksundervisningens mål och
medel. Ävenså detta anförande jämte
undervisningsrådet Berglunds därav föranledda inlägg ådagalade
en principiell olikhet mellan danskt och svenskt
sy-stem, nämligen i avseende på allmänbildningens
ingående i yrkesundervisningen. Ett annat danskt föredrag
var om hantverkarnas ställning till de tekniska
skolorna, av åldermannen, muraremästare A. W i 1 d t, som
bl. a. uttalade, att det danska hantverksståndet anser
undervisningen hos mästaren eller
verkstadsutbildningen vara den bästa utbildningsmetoden för
hantverks-undervisning.
De finska mötesinläggen tilldrogo sig givetvis
särskilt intresse: vad nytt från denna unga, fräscha
republik med så gammal svensk kultur? Fil. magister J.
Kekkonen lämnade en översikt över
yrkesutbildningen i Finland, i stort sett med samma
utvecklingsförlopp som den i Sverige, men med åtskilliga
egenartade attributer, ex. den nya läropliktslagen och den
nya lärlingslagen. Vidare inledde rektor M.
Sergelius diskussion om fortsättningsprincipen i den
tekniska undervisningen, vari hrr Fredriksson och
Hallberg yttrade sig. Prof. J. Reuters, Helsingfors,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0231.html
