Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
föredrag om temporärt utbyte av lärare vid
yrkesutbild-ningsanstalter i de nordiska länderna blev på grund av
hr Reuters sjukdomsfall uppläst av hans landsman ing.
G. Andersson.
Norge har ej mindre målmedvetet och trots
geografiska och kommunikationssvårigheter verkat för
yrkesskolväsendet, vilket framgick av guldsmeden, juris
kand. E i 1 e r K r o g-P r y t z’ översikt över det
norska fackskoleväsendet för hantverk och industri. Öv-
För dem som på sin tid togo närmare del av
fabrikör E. C. Jansons uppfinning, det is. k. Jansonska
vindelektricitetsverket, torde det vara av särskilt
intresse att se vad som av dessa anordningar
patenterat; nyligen har nämligen det sv. patentet (nr
56 800) offentliggjorts, sedan ett längre uppskov
härmed av olika anledningar befunnits lämpligt. Vi
erinra, hurusom detta »vindelektricitetsverk» bl. a.
demonstrerades — medelst en stor, elegant utförd
modell — av uppfinnaren själv vid ett av
Uppfinnareföreningens sammanträden år 1921 och tilldrog sig livlig
uppmärksamhet. Men även andra av våra läsare skola
säkerligen gärna vilja studera detta uppslag till
vindkraftens bättre utnyttjande och resultatet av
behandlingen i patentverket.
#
Enligt patentbeskrivningen avser den Jansenska
uppfinningen anordningar vid sådana
vindelektricitetsverk, vid vilka den av en vindmotor alstrade energin
överföres till en elektrisk generator, och omfattar för
denna överföring erforderliga, automatiskt verkande
reglerings- och utväxlingsanordningar.
Vindmotorn, på vidstående figurer betecknad med 1,
och den elektriska generatorn 8 äro placerade på ett
plan 2, som är vridbart anordnat på stativet 3.
Vindmotorn driver direkt eller genom utväxling ett
kedjehjul 4, över vilket löper ett ändlöst drivorgan, en
kedja 5, vilken även .löper över ett annat, vid den å
figurerna visade utföringsformen genom en utväxling
7 med generatorn i drivande förbindelse varande
hjul 6. Kedjan löper även över trissor 11 och bildar
å ömse sidor om hjulen och trissorna slingor, den ena
belastad med en vikt 9, och den andra med en motvikt
12. Viktens 9 storlek är avpassad för ett praktiskt
utnyttjande av förhandenvarande energi, och
generatorns belastning och utväxling är så beräknad, att då
vindmotorn arbetar normalt för en viss vindstyrka,
de båda hjulen 4 och 6 hava samma hastighet. Då
generatorns belastning alltid är lika stor, (ett
ackumulatorbatteri), blir även dess hastighet oförändrad så
länge vikten 9 hänger i kedjan. Då vindmotorns gång
på grand av vindstyrkans variationer blir ojämn,
resulterar detta i att, medan den till generatorn överförda
kraften blir konstant, vikten 9 vid ökad vindstyrka på
grund av hjulets 4 ökade hastighet lyftes av
vindmotorn, men vid minskad vindstyrka på grund av hjulets
minskade hastighet faller.
Då emellertid viktens fallande icke kan fortfara
kontinuerligt, förmår sålunda vindmotorn icke vid
svagare vind hålla generatorn vid kontinuerlig gång. När
därför vikten nått sitt nedersta läge, tillslås en
bromsanordning, som fastbromsar generatorn, i det att mot-
riga norska föredragshållare voro direktör, dr techn. J.
A r n e b e r g, om endagsskolan, dess företräden och
brister, och konsul Dan Husum, om
hantverkstadens betydelse för fackutbildningen.
Första dagen gav Stockholms stad mottagning för
mötesdeltagarna i Stadshusets statvåning, därvid
hälsningstalet hölls av [stadsfullmäktiges förste vice ordf.
K. Tengdahl och prof. Lütken svarade.
vikten, som då nått sitt översta läge, påverkar en
dubbelarm 13. som medelst en lina 14 (fig. 2 och 3)
vrider en kring en tapp 16 lagrad spärrhake 15, så att en
av haken spärrad, kring tappen 19 vridbar
hävstång 18 frigöres och under påverkan av en vikt 17
bringas att falla, därvid tilldragande bromsbandet 20
om den på generatorns axel fästa bromstrissan 21, så
att generatorn stannar. Generatorn blir nu i vila, till
dess vikten 9, som nu åter lyftes, nått närheten av sitt
översta läge, då vikten eller en vid denna resp. blocket
10 fäst stång 22 påverkar ett med bromshävstången 18
förbundet anslag, exempelvis en å hävstången mot
verkan av en fjäder 24 vridbar vinkelarm 23, varvid
stången 18 vrides uppåt, så att bromsen lossas, varigenom
generatorn blir fri och på grund av viktens 9 tyngd
åter bringas i rotation. Viktens fallhastighet blir
därvid beroende av den tillfälliga hastigheten hos
vindmotorn. Generatorn kommer sålunda att vid svagare
vind växelvis vara i gång och i vila, och under den
tid den är i gång, utvecklar densamma den energi,
vindmotorn ackumulerat i vikten 9 under dennas
lyftande. För hindrande av backgång på vindmotorn är
denna försedd med ett spärr 24 (fig. 1).
Armens 23 fjädrande anordning å hävarmen 18 har
till ändamål att möjliggöra stångens 22 rörelse förbi
bromshävstången för den händelse vindstyrkan skulle
bliva för stor. Ökningen i hjulets 4 hastighet resulterar
som förut nämnts i viktens lyftande, och skulle vikten
stiga över den gräns, vid vilken generatorbromsen
frigöres, påverkar stången 22 vid ett visst läge (högsta
läget) ett anslag (58, 33), vilket är förbundet med en
anordning, som inverkar på vindmotorn, så att denna
stannar. I vägen för stången är på sätt fig. 3 visar
anordnad en momentkoppling, bestående a,v två kring
tappar 52 och 53 vridbara, medelst ansatser 54 och tapp
55 med varandra förbundna hävarmar 25 resp. 56,
förenade medelst en fjäder 57. Anslaget utgöras exempelvis
av en vinkelhävarm 58, som mot verkan av en fjäder
är vridbar å hävarm 25 och så anordnad, att dess ena
arm träffas av stången 22, sedan denna rört sig uppåt
ett stycke förbi hävstången 18. Armen 56 är vridbart
förbunden med en del 59, som på sätt fig. 5 visar är
förbunden med en tudelad mutter 26, som då stången
56 kring tappen 53 vrides uppåt (fig. 3), bringas till
ingrepp med gängorna 27 å en stång 28, som medelst
leder 29 är så kopplad till vingbladen 30 (fig. 4), att
dessa vridas då stången förskjutes. Stången medföljer
i vindmotorns rotation, och vid mutterns ingrepp
förskjutes densamma så att vingarna vridas till overksam
ställning och motorn till följd därav stannar, och
vikten 9 åter faller nedåt. Vingarna hållas normalt i
verksam ställning, då den delade muttern icke ingriper
Jansons vindelektricitetsverk.
patent nu offentliggjort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
