Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
üppfinnareßreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 30 STOCKHOLM DEN 23 JULI 1924
Innehåll. Ind. Norden: Förkromning. Av Sd. — Skruvförbindningar och muttersäkringar. Av ing. N. H. "Westerberg. —
Hydro-kompressorn. — Rostfritt stål, resp. stållegeringar. Kef. av G. W. — Tjeckoslovakiens ekonomiska utveckling. — Siciliansk revolutionerande
uppfinning inom pappersindustrin? — Notiskrönika. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Officiella meddelanden från K. patent- och
registreringsverket. — Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Estlands inträde uti unionen för skydd av den
industriella äganderätten. — K. patent- och registreringsverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade
uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse
med ärade förf;s uttalanden.
Förkromning.
Krom har sådana egenskaper, som skulle göra
denna metall synnerligen lämplig för framställning av
skyddande överdrag på andra metaller, därest det
funnes någon metod, enligt vilken överdraget kunde fås
tillräckligt starkt vidhäftande. De elektrolytiska
metoder, som hittills föreslagits, hava icke lämnat några
särdeles lyckade resultat, Emellertid har problemet på
senare tid upptagits av dr E. Liebreich i Berlin, och
det uppgives, att denne kommit till synnerligen goda
resultat. Han skall hava lyckats framställa
krom-överdrag, som äro starkt vidhäftande samt hava en
platinaliknande färg, djup glans och stor hårdhet.
Överdraget kan även erhållas såsom ett matt överdrag.
Därest överdraget bildas direkt på en polerad
metall-yta, blir det så hårt, att det icke skadas vid den mest
vårdslösa behandling. Är överdraget av tillräcklig
tjocklek, visar detsamma nästan korunds hårdhet, så
att man till och med kan skära glas därmed.
En annan egenskap, som därjämte särskilt må
framhållas, är kroms höga smältpunkt. Den är
väsentligt högre än nickels, och denna egenskap i förening
med kroms stora hårdhet gör, att överdrag av krom
lämpa sig bättre än nickel för en mängd olika ändamål.
Överallt där en hög värmebeständighet kommer i fråga,
såsom vid brännardelar av alla slag, ugnsdelar samt
andra delar, som komma i beröring med en låga, visar
det sig, att förkromning med särskild fördel kan
användas. Även för elektriska tändanordningar för
förbränningsmotorer lämpar sig metoden synnerligen väl.
Atmosfärilierna angripa alls icke krom, därjämte är
det okänsligt mot alkalier samt de flesta syror och
salter.
Anläggningskostnaden för en
förkromningsan-läggning är ej väsentligt högre än för en
förnieklings-anläggning, och driften ställer sig ungefär lika dyr.
Grupperar man förkroinningens
användningsmöjligheter imed hänsyn till kromutfällningens egenskaper,
erhåller man följande uppställning:
a) värmebeständigheten erbjuder fördelar vid
förkromning av strykjärn, kokplattor, brännare,
lödkolvar, tändare, ventiler och liknande, för bensinmotorer,
strålkastare, trycktypsmatriser och dylikt;
b) den stora hårdheten utnyttjas vid förkromning
av delar, som äro utsatta för slitning, såsom
skrivmaskinsdelar, typer, urverksdelar, kamhjul, fjädrar,
klichéer, grammofonplatt-matriser osv.
c) Rostsäkerheten och förmågan att motstå
kemiska reagenser, fuktighet och atmosfärilier osv giver
följande speciella användningsområden: kiiurgiska och
tandläkareinstrument, tandformar, knivar av alla slag,
husgerådsartiklar, telefonapparatdelar m. m.
Dr Liebreich har enligt vad som framgår av
patentlitteraturen utarbetat tvänne olika
förkromnings-metoder.
Tidigare hava försök gjorts att utfälla krom
under användning av i högsta möjliga grad koncentrerad,
svagt sur kromsulfatlösning eller kromkloridlösning
vid mycket hög strömtäthet. Den härvid erhållna
utfäll-ningsprodukten bestod av en blank, lätt avflagrande
metall.
Vid försök med elektrolytisk sönderdelning av
ren neutraliserad, sur eller med alkaliöverskott tillsatt
kromsyra visade det sig, att vid mycket hög
strömtäthet man visserligen erhöll en metallutfällning, men
denna var i form av ett grått pulver och var lätt att
avlägsna, så att den knappast kunde vara tekniskt
användbar. Användes lägre strömtäthet erhölls ingen
utfällning. Orsaken härtill är att vid låg strömtäthet
bruna oxider utfällas i mot de särskilda atamvä.rdena
svarande följd. Elektrolyserar man nämligen en
lösning av kromsyra med ökande strömtäthet, så uppträda
efter övervinnandet av sönderdelningsspänningen (1,9
voit) språng i badspänningen, som häntyda på
diskontinuerligt förlöpande reaktioner vid katoden. Dessa
reaktioner bestå i avskiljandet och utfällningen av de
ovan nämnda oxiderna. Först när man övergått till så
höga strömtätheter, att det katodiskt utvecklade vätet
räcker till för att vidare reducera de vid katoden
utfällda oxiderna utöver atomvärdet 2, försiggår
avskiljande av metalliskt krom och därmed även tydligt
synlig utveckling av väte. Dessa strömtätheter ligga vid
cirka 0,6 ampère pr kvcm. Strömspänningskurvan för
elektrolys av kromsyra skulle sålunda kunna uppdelas
i fyra på varandra följande kurvdelar, som icke
kontinuerligt övergå i varandra utan språngvis avlösa
varandra, och av vilka var och en består, så länge som
resp. kemiska process förlöper vid katoden. Dessa
kemiska processer äro vid resp. fyra kurvdelar: 1)
börjande reduktion i elektrolyten utan väteutveckling;
2) bildandet av ett kolloidalt skikt av ett väsentligt
trevärdigt kromikromat av röd till mörkbrun färg utan
väteutveckling; 3) bildandet av ett kolloidalt skikt- av
en väsentligen tvåvärdig kromokromit av mörk- till
svartbrun färg under svag väteutveckling; 4)
avskiljning resp. utfällning av pulvrig, grå, metallisk krom
under riklig väteutveckling.
Detta förhållande hos kromsyran förklarar, varför
det icke är möjligt att erhålla metalliskt krom vid låga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
