Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
ves, bör arrangemang vidtagas för fri inblåsning av
densamma, så att den kontinuerliga driften av
anläggningen ej riskeras.
Hydrokompressorn alstrar luft av varje önskat
tryck; den är redan praktiskt utförd för tryck från %
till 8 atm. ö. Den hydrauliskt komprimerade luften kan
användas för samma ändamål som den genom
mekaniska kompressorer, blästrar o. d. alstrade tryckluften,
men har framom denna senare tryckluft den stora
fördelen att vara färdigt ltyld, torr, damm,- och oljefri.
Tryckluft kommer i första hand till användning
vid bergverk, gjuterier och verkstäder samt i andra
hand vid övriga industriella anläggningar, där
tryckluft i någon form behöves. Allmännast användes
tryckluften vid grundningsarbeten, schakt- och
tunnelbyggen. Då det gäller i dessa fall att disponera över stora
mängder tryckluft och då kostnaderna för
hydrokom-primerad luft äro avsevärt lägre än för luft som
komprimerats med mekaniska hjälpmedel, inses lätt vilka
fördelar vinnas vid användning av nämnda kompressor.
Detsamma gäller även, om ock i mindre grad, för den
kemiska, keramiska, textil-, trä- och pappersindustrin,
vidare för sjukhus, konsertsalar, teatrar osv, där
tryckluft kommer till användning för lyftning av laster,
transporter, i blandningsmaskiner, för ventilations- och
kyl-ningsändamål etc. Vid framställning av flytande luft,
komprimerad syrgas osv är hydrokompressorn att
föredraga på grund av sina egenskaper med avseende på
temperatur, torrhet och renhet.
Hydrokompressorn har inga rörliga maskindelar
alls, den arbetar fullständigt automatiskt dag och natt
utan skötsel. Slambildningar uppstå ej, då driwattnet
ständigt är i rörelse. En explosion är icke att befara,
då det inre lufttrycket .motvägas av det yttre
vattenpe-lartrycket och en övermåttan stor luftanhopning i
av-skiljaren hindras genom ett avloppsrör, genom vilket
överskottet av luft kan avgå. Luftens kompression i
fallröret sker vid fullkomlig kylning, då ju som sagt en
blandning av luft och vatten förefinnes.
Energibehovet för dessa isotermiskt arbetande hydrokompressorer
är betydligt mindre än för de mekaniska, vilka arbeta
under stark värmeutveckling. Detta värme går i
ledningarna förlorat, och förlusten visar sig i en
minskning av den effektiva tryckliuftvolymen.
Hydrokom-pressorernas tryckluft äger vattnets temperatur, så att
härvidlag inga volymförluster till följd av avkylning
kunna förekomma. En ytterligare fördel, som dessa
hydrokompressorer äga, är, att den alstrade tryckluften
är torr, ty vid isotermisk kompression kondenseras den i
den insugna luften befintliga vattenångan av
fallvatt-net. Vid ledande av den hydrokomprimerade torra och
kalla luften genom längre eller kortare rör och
slangar uppstår ej några vatten- eller isbildningar, vilket
ofta sker vid användningen av mekaniskt
komprimerad luft. Vattenavskiljare i rörledningarna äro således
överflödiga, så även oljeavskiljare, dammfilter och dyl.,
enär vid hydrokompressorn inga rörliga maskindelar
finnas, som fordra oljning, och den insugna luften renas
från allt damm av det medföljande vattnet i
falledningen.
Den hydrauliska kompressorns verkningsgrad är
högre än den mekaniskt drivna, emedan den förra
består av ett system kommunicerande kärl och rör,
genom vilka driwattnet strömmar med liten, hastighet,
sålunda alstrande ytterst små friktionsförluster osv.
Vid stora försöksanläggningar har man kommit upp
till en verkningsgrad av 90 %, uti praktiskt utförda
anläggningar till ca 60 till 75 %. Redan på grund av
att hydrokompressorn ej fordrar någon skötsel, ställer
den sig ekonomiskt fördelaktigare än en mekaniskt
driven.
Beaktar man dessutom, att hydrokompressorn ej
ger anledning till värme- resp. volymförluster så ställer
den sig ännu gynnsammare i förhållande till den
mekaniska kompressorn. Härtill kan ännu fogas, att
hydro-kompressorns driftkostnader endast bestå av ränta och
amortering på anläggningskostnaderna.
Som exempel må endast nämnas
hydrokompressorn i Ontario, vilken kompressor har en kapacitet av
6 000 hkr vid 8 atm. med en fallhöjd av 16 meter och en
vattenmängd av 30—40 kbm/sek. Tryckluften
distribueras genom ett rörnät med en totallängd av 35
kilometer.
Dessa hydrokompressoranläggningar hava blivit
utförda i ett mycket stort antal i Tyskland, Tyrolen
och Amerika.
Rostfritt stål, resp. stållegeringar.
W. B. Hamilton, Birkdale, och T. A. Evans,
Manchester, England, hava under nr 56 851 i Sverige uttagit
patent på en metod för framställning av kommersiellt,
rostfritt stål, dvs ett mjukt stål, som innehåller en
mycket liten halt av kol, t. ex. 0;1 procent, och en halt
av krom, som icke överstiger 15 procent, för att göra
järnet rostfritt under alla vanliga förhållanden i rent
tillstånd och under många andra förhållanden,
exempelvis när det utsättes för olika syror, ovanlig slitning och
även måttligt höga temperaturer.
Enligt metoden sättes en blandning av aluminium
och vanlig, i handeln förekommande krommalm samt
ibland något manganmalm till stålet eller
stållegeringen, när detta eller denna befinner sig i smält tillstånd
i en elektrisk ugn, varvid processen utföres på följande
sätt.
Ett bad av smält, raffinerat, avkolat stål
framställes först i en elektrisk ugn, och den normalt först
bildade slaggen avlägsnas, varefter en blandning, såsom den
ovannämnda, bestående av aluminium och vanlig, i
handeln förekommande krommalm, tillsättes till en
kisel-haltig kalkslagg, som först framställes och ligger
på badets övre yta. Det må framhållas att denna
blandning icke är en vanlig termisk aluminiumblandning,
enär dess reduktion icke framkallar tillräckligt stor
värmemängd för att upphetta det inerta ämnet, exempelvis
magnesiumoxid och andra föroreningar i malmen, i
tillräckligt hög grad för att en fullständig reduktion skall
kunna äga rum.
Sedan blandningen sålunda placerats i den
elektriska ugnen äger en fullkomlig och fullständig
reduktion rum vid absolut frånskiljande av krom från
malmen.
När reduktionen avslutas, börjar i trots av den
alstrade intensiva hettan den bildade slaggen att bliva seg
på grund av sin i hög grad svårsmälta natur, och
hålles svävande i denna slagg, ehuru största delen, ungefär
75 procent därav, redan sökt sig väg ned genom det
smälta stålbadet, där det skall användas.
Det är nu möjligt att sänka elektroderna i ugnen
ned i slaggen och alstra samt bibehålla en elektrisk
ljusbåge, varvid slaggen verkar såsom ett fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
