Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
sålunda tillgår: Allt stångjärn, av vilket plåtarna skulle
smidas, var 3 tum brett och % tum tjockt. Stången
av-hugges vid 3 kvarters längd, och vart stycke utsmides
sedan till 2 alnars längd och % alns bredd, samt vikes i
tvenne lika stora delar, som då kallas en »stört». Vidare
fortfares därmed sålunda, att fem sådana störtas uti en
hög i rostugnen, vilken icke eldas med kol utan med
ved. När dessa fem störtar äro alldeles uppglödgade,
tagas de utur ugnen med en därtill gjord tång, och
läggas på en gång under hammaren, som ej är
annorlunda beskaffad än en vanlig stångjärnshammare.
Således lyftas de, ömsom i ugnen och ömsom under
hammaren, till dessa fem störtor få liknelse av plå.tar,
som då äro 10, fast 2 och 2 sitta ihop, efter som
stör-ten är viken i tvänne lika stora delar. Plåtarna
skäras sedan upp och läggas igen uti ugnen, därifrån
under planerhammaren, som är något bredare i slaget
än en vanlig hammare till den ändan att göra plåtarna
släta. Däruppå klippas plåtarna med en sax, som går
med vatten, och då de äro klippta, äro de en aln långa
och 3 kvarter breda.
Sextio sådana plåtar gå på skeppundet, 5 à 6
skepp, smidas var vecka. Plåtarna läggas
skeppund-tals i lådor, som brännas med brakets märke.
Plåtugnarna voro tvänne till den ändan, allt efter
som den ena ugnen av en ständig värme kunde bliva
ganska het och därigenom spricka sönder, då arbetet
eljest måste stanna till dess att de hade lagat honom.
Skulle den ena vara sönder arbetas dock vid den andra.
Lastageplatsen är bredvid, så att man kan se
fartygen från stranden.
Karlsholms brak nyttjade såväl Dannemora- som
Utömalm. Kyrkan vid braket ligger vid stranden och
är nog liten; när det är flod stiger vajttnet upp nära
intill kyrkan. Herr kammarh. De Geer plägar komma hit
på en slup sjöledes, efter det Lövsta brak är % mil
härifrån.
Elektriska cykeln.
Från München meddelas att man lyckats lösa
problemet »den elektriska cykeln» och vid en företagen
demonstrering av den nya maskinen för pressens
representanter visade den sig fungera tillfredsställande.
Sedan många år tillbaka har en tysk fabrik arbetat på att
få fram en praktiskt användbar elektrovelociped vid
sidan av den elektriska bilen, men svårigheterna ha
säkerligen varit större när det gällt det tvåhjuliga
fordonet. Den elektriska cykeln, som uppfinnaren benämnt
Rambola, består av en specialram, i vilken inmonterats
ett ackumulatorbatteri, en elektromotor och åtskilliga
andra apparater, såsom voit- och ampèremeter,
strömbrytare och ledningar. Batteriet innehåller 12 celler, har
en spänning av 24 voit och en kapacitet av 80
ampère-timmar. Motorn är ävenledes byggd för 24 volts
spänning och utvecklar omkring 1,1 hkr. Igångsättningen
av maskinen sker med en liten spak som är anbragt på
högra sidan. Samma spak användes för reglering av de
tre hastigheterna. Två bromsar förekomma, av vilka
fotbromsen vid användning automatiskt bryter
strömmen, så att bromsningen inte kan ske med motorn
tillkopplad. Manövreringen av den elektriska cykeln
uppges vara den lättast tänkbara. En stor fördel med den
nya uppfinningen är att batteriets laddning lär kunna
utföras i hemmet och endast genom att sättas i
förbindelse med en vanlig stickkontakt. För en laddning
beräknas åtgå omkring tre kilowattimmar och
driftskostnaderna lära inte belöpa sig på mera än cirka 57
öre för 100 kilometer. Den elektriska cykeln lär gå
fullständigt ljudlöst och släpper givetvis inte ut någon
rök, i vilket avseende den säkerligen kommer att
föredragas framför den vanliga motorcykeln, vilken den
likväl på grund av sin jämförelsevis svaga kraftkälla
aldrig torde komma att undantränga.
(Sv. D.)
Arbetsanvisning för svenska ingenjörer i
Förenta staterna.
För att bistå arbetssökande kolleger med råd och
anvisningar vid ankomsten till Förenta staterna har i
New York bildats .en svensk ingenjörskommitté,
sammansatt av representanter för olika tekniska fack.
Sveriges generalkonsul i New York är självskriven
ledamot i kommittén, vilken i övrigt f. n. består av följande
personer:
för elektroteknik: Erie A. Löf (kommitténs
ordförande), c/o American Cyanamid Company, 25 West
43rd Street, New York, tel. Vanderbilt 51 40;
för mekanisk industri: Erik Oberg, c/o Industrial
Press, 140 Lafayette Street, New York, tel. Canal
81 20.
för väg- och vattenbyggnadsfacket: Petrus
Wahlman, 60 Wall Street, New York, tel. Hanover 65 16;
för gruvteknik och metallurgi: Waldemar Dyrssen,
c/o United States Steel Corporation, 71 Broadway, New
York, tel. Bowling Green 76 00;
för kemisk och elektrokemisk teknik: John
Skogmark, Room 14 19, 140 Nassau Street, New York, tel.
Beekman 50 00;
för radio, telefon och telegraf: E. F.
Alexanderson, c/o Radio Corporation of America, 64 Broad Street,
New York, tel. Broad 71 00;
för arkitektur: Axel Hedman, 112 East 19th Street,
New York, tel. Stuyvesant 74 88.
Sekreterare: B. A. Benson, 271 Hicks Street,
Brooklyn, New York, tel. Flushing 61 00, Ext. 80.
Arbetssökande ingenjörer äga att vid ankomsten
direkt vända sig till den kommittéledamot, som
representerar det speciella fack, inom vilket anställning sökes.
I många fall torde emellertid erforderliga upplysningar
kunna erhållas enbart genom ett besök hos kommitténs
sekreterare, vilken har sin mottagning å svenska
ingenjörsklubbens lokal och där kan ställa till de
arbetssökandes förfogande omfattande register över arbetsgivare
och arbetsplatser, där anställning kan vara att söka.
Då det naturligtvis är omöjligt att i själva New
York bereda anställning åt alla de arbetssökande, som
där landstiga, och då för övrigt många ingenjörer i sina
speciella fack ha större möjligheter på andra orter, har
kommittén på sitt program även upptagit förmedling av
platser i andra delar av Förenta staterna. Samarbete har
i sådant syfte etablerats med de svenska
ingenjörsklubbarna i Chicago ooh Detroit, med svenska klubben i
Buffalo samt med ett flertal svenska affärsmän och
ingenjörer å andra platser. Samarbetet förmedlas genom
särskilda ombud i ett dussin städer, med följande adresser:
Chicago, 111.: Einar Lindeblad, 4840 Kenmore Ave-
nue;
Detroit, Michigan: Erie S. Sandgren, c/o Maxwell
Motor Corporation;
Cleveland, Ohio: Edwin Karlson, c/o Cleveland
Automobile Company;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
