Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
relingarna i schaktets inre vägg in i det ringformade
torkrummet och avgå genom perforeringarna i tornets
yttre vägg till ett utanför anordnat, med avlopp
försett rum.
Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma
anordningar, som automatiskt hålla temperaturen på de
i torktornet införda gaserna konstant eller reglera den
efter fuktigheten hos det material, som skall torkas.
Å fig. 2 betecknar 1 den inre, perforerade,
cylin-derformiga väggen i ett torktorn. Med 2 betecknas den
yttre perforerade väggen till torktornet. Det
ringformiga rummet mellan dessa väggar är avsett att
mottaga materialet, som skall torkas. En skopelevator 3
tjänar till att inmata materialet. Vid rummets botten
är anordnad en utmatningsanordning 4. Det bela
omgives av en murad vägg 5, som upptill har en skorsten
6. I cylinderns 1 inre införes de heta torkgaserna
genom en ledning från en fläkt 8, vars tillopp bildas av
röret 9.
Enligt uppfinningen anordnas nu en ledning 18
för en ringa gasmängd mellan ledningarna 7 och 9
förbi fläkten. I ledningen är anordnad en för viss
temperatur fungerande regleringsanordning, t. ex. en
arcatermostat, som tjänar till att påverka ett spjäll 19
i en ledning 10 mellan fläktens tillopp 9 och rummet
11 mellan torktornets vägg och ytterhöljet,
Genom röret 18 cirkulerar således ständigt en
gasström i pilriktningen av samma temperatur som hos
de till torktornet införda gaserna. När temperaturen
stiger över den, för vilken termoregulatorn är inställd,
öppnar denna spjället och tillåter därvid avkylda
gaser att från rummet 11 strömma till fläkten och ut-
Ny förordning om rätt till elektrisk kraft m. m.
K. m:t har förordnat, att 15 och 16 §§ i lagen den
22 juni 1920 med vissa "bestämmelser om registrering
av elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk
kraft m. m. skola hava följande ändrade lydelse:
15 §. Sker överlåtelse av fastighet, varifrån rätt
till elektrisk kraft genom skriftligen upprättat avtal
upplåtits, vare avtalet utan särskilt förbehåll gällande
mot nye ägaren; var avtalet ej så upprättat, gälle det ej
mot honom, med mindre vid överlåtelsen skett förbehåll
om avtalets bestånd.
Säljes fastighet i den ordning utsökningslagen
bestämmer, vare därifrån upplåten rätt till elektrisk kraft
ej gällande mot köparen, med mindre försäljningen skett
med förbehåll om rättighetens bestånd.
Återköpes fastighet enligt lagen om återköpsrätt
till fast egendom, vare därifrån upplåten rätt till
elekrisk kraft ej beståndande mot återköparen, med mindre
denne sådant utfäst eller han själv är upplåtare eller
tidigare förvärvat fastigheten antigen med förbehåll om
rättens bestånd eller ock under sådana förhållanden att
rätten utan särskilt förbehåll varit mot honom gällande.
Har rätt till elektrisk kraft upplåtits till flera,
äge vid försäljning, som i andra stycket sägs, den
upplåtelse företräde, som först skedde; hava flera
upplåtelser skett samma dag, äge de lika rätt. Om företräde i
annan ordning på grund av inteckning är särskilt
stad-gat.
16 §. Har rätt till elektrisk kraft upphört på
grund av vad i 15 § första eller andra stycket
föreskrives, njute den, som mot vederlag fått sådan rätt åt sig
upplåten, skadestånd av upplåtaren, utan så är att en-
späda de genom ledningen 9 kommande heta gaserna,
tills de fläkten lämnande gasernas temperatur sjunkit
i önskad grad.
Utspädningsgaserna tagas från rummet 11 för
att någon värme ej skall åtgå till uppvärmning av en
ny kvantitet frisk luft och för att kolsyrehalten i
torkgaserna skall förbliva så hög som möjligt.
Det är särskilt inom cellulosaindustrin — framhåller
övering. E. Spetz uti en redogörelse i Tekn. tidskr. över
en Nordströms torkanläggning vid Tammerfors1 —- som
avfallet från sågverken kommer till allt större
användning som industribränsle. Detta finska torktorn rymmer,
meddelar förf., en bränslemängd av ca 70 kbm
(sågspån och hack i proportion 40:60 med en fuktighetshalt
av 58,1 proc.). Uti det av de båda svenska
ångpanneföreningarna och den finska föreningen för kraft- och
bränsleekonomi avgivna provningsutlåtandet säges
beträffande torktornets verkningsgrad bl. a.: »Torktornets
överlägsna förmåga att på ett effektivt sätt kunna
tillvarataga det tillförda värmet ligger i öppen dag. Dels
kommer bränslet i mycket intim kontakt med de tillförda
gaserna och dels kan en nedkylning av gaserna ske ända
till mättningspunkten, utan att de hos rökgasförvärmare
i allmänhet vanliga svårigheterna genom fuktighetens
utfällning uppkomma — och slutligen bliva
utstrålningsförlusterna synnerligen små, emedan gaserna
tillföras i tornets centrum, så att yttertemperaturen blir
låg».
__K. Nn.
1 Den ursprungliga försöksanläggningen är vid Matfors i Sverige.
Red:s anm.
ligt vad särskilt stadgat rätten till skadestånd är
förverkad.
I fråga om rätt till skadestånd, där rätt till
elektrisk kraft förfallit i följd därav att fastighet, varifrån
den upplåtits, efter klander vunnits eller genom
utövande av återköpsrätt, som förbehållits tidigare än rätten
till elektrisk kraft uppläts, blivit återköpt från
upplå-taren eller den, till vilken fastigheten från honom
övergått, skall vad i 1 kap. 6 § i lagen om
nyttjanderätt till fast egendom är stadgat hava motsvarande
till-lämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.
(Sv. förf. saml. 1924, nr 394.)
Motorbränslet lättbentylen, som namnet på det
nya svenska motorbränslet förmodligen blir, kommer att
utsläppas i marknaden i slutet av september eller början
av oktober.
Chefen för Aib. Svensk sprit direktör J. Perne har
meddelat tidningen, att man f. n. är sysselsatt att vid
Skoghall och Bergvik-Ala uppsätta särskilda apparater
för framställning av absolut alkohol. Lättbentylen är
avsedd att innehålla 20 à 25 proc. sprit, resten bensin.
Inga ändringar av motorerna behövas för att kunna
använda den, och de försök som nu slutförts, visa t, o. m.
att motorn får högre effekt med denna blandning än
med enbart bensin.
Hastighetsrekord för hydroaeroplan? Franske
flygaren Burri lär med hydroaeroplan med passagerare på
distansen 500 km ha slagit världsrekordet i hastighet, i
det han uppnått en medelhastighet av 124 km i timman.
Det gamla rekordet, som innehades av en amerikansk
flygare, var 118 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
