Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
tionstalet för höjden a — a ocj1 elevations-
2
skalan på detta tal! Avlas därefter å mätskalan i
kikaren diameterns storlek (= c delstreck)! Diameterns
storlek i cm = c multiplicerat med det mot
elevationstalet svarande reduktionstalet, vilket senare erhålles ur
tabellen.
Instrumentet torde icke i nämnvärd grad påverkas
av växlingarna i väderleken. Risken för att det kan
taga skada i skogen är vid varsam behandling utesluten.
Det kan sålunda från dessa synpunkter med fördel
begagnas vid de vanliga uppskattnings- och
indelningsarbetena.
Mycket pålitliga resultat erhållas. Såväl höjden
som diametern å vilket ställe på stammen som helst kan
uppmätas. Vid mätningar å Jönåkers
häradsallmänning å träd med en höjd från 8,90 och till 24,00 m
varierade det fel, som uppstod vid mätning med instrumentet
i jämförelse med trädens verkliga längd, upmätt med
kedja sedan träden fällts, emellan 5 och 20 cm. De
minsta felen erhöllos vid uppmätning av lägre, de största
vid uppmätning av högre träd. I båda fallen äro felen
mycket obetydliga. Ett lika gott resultat erhålles vid
bestämning av diametrar. Såsom exempel kunna
mätningarna å en gran tjäna.
! Den uppmätta diam:s höjd över marken m Mätt med
instrumentet cm Mätt med klave cm Skillnad cm
1,7 30,3 30,3 ± 0,0
5,7 26,7 26,5 + 0,2
9,7 24,1 24,0 + 0,1
13,7 19,2 19,0 + 0,2
17,7 13,1 13,2 -0,1
Uppfinnaren bereddes under vintern 1924 tillfälle
att å Lidingön demonstrera instrumentet för prof. G.
Schotte, prof. G. Lundberg, jägmästarna J. A. Amilon
och Sven Petrini samt. herr G. Mellström. Härvid
gjordes en del höjd- och diametermätningar å tvenne träd,
vilka sedan fälldes för mätningarnas kontrollerande.
Det visade sig härvid, att instrumentet lämnat ett
mycket gott resultat.
Otvivelaktigt kan instrumentet med största fördel
begagnas vid all uppskattning, där stor noggrannhet
kräves och många provträd icke kunna fällas och
behandlas. Vid uppskattningen av provytor och vid
annat liknande vetenskapligt arbete torde instrumentet
vara ett utmärkt hjälpmedel. Men även inom det
praktiska skogsbruket kan det med fördel användas. Detta
är bl. a. fallet vid utsyning av mera värdefulla träd,
vilka skola hålla vissa mått på vissa höjder över
marken. Sådana utsyningar förekomma ju ganska allmänt
på domäner med äldre, rakväxt, till pålar, master och
skeppstimmer användbar skog.
Även för provträdstagning vid vanlig (uppskattning
kan instrumentet begagnas. Härvid måste emellertid
provträdstagningen anordnas på så sätt, att flera träd
kunna mätas vid en uppställning av instrumentet. Ett
dylikt tillvägagångssätt är redan nu vanligt, när
provträden tagas å små provytor. Provträdens höjd blir
mycket säkrare bestämd med ifrågavarande dendrometer än
med de vanliga höjdmätarna. Då diametern på vilken
höjd av trädet som helst kan bestämmas med stor tillför-
litlighet, kan också formklassen säkert fastställas.
Ifrågasättas kan, om det icke vore lämpligast att bestämma
diametern å trädets mitt och sedan beräkna
kubikmassan ur Newtons formel |jf = ^ (Gu + 4.9„J j, vilken kan
tabelleras för olika värden på h, Gu och gm.
Det är troligt, att provträdsbestämningarna med
dendrometern taga längre tid än med Christens
höjdmätare, vilken nu vanligen begagnas. Detta uppväges
emellertid därav, att de bliva noggrannare. Detta torde
måhända kunna medgiva, att färre provträd än vad som
nu är vanligt kunna behandlas, och under sådana
omständigheter blir tidsskillnaden obetydlig.
Särskild användning torde instrumentet kunna få
i sådana trakter, varest stammarna i sin byggnad
uppvisa betydliga avvikelser från det normala. Under
sådana förhållanden lämnar formpunktsmetoden mindre
goda resultat än eljest. Även vid uppskattning av
lövträd, vilkas stammar ju ofta på jämförelsevis liten höjd
över marken upplösa sig i grenar, varför det är svårt
att bestämma formpunkten, torde dendrometern vara
synnerligen lämplig.
Uppfinnare är forstmästare C. J. Liljenström.
Sveriges reguljära transoceana
sjöfartslinjer år 1924.
Vid vissa föregående tillfällen (senast år 1921) ha
i Kommersiella meddelanden eller som bilaga därtill
publicerats uppgifter rörande Sveriges reguljära
transoceana ångbåtslinjer. Sådana förekomma därjämte i den av
utrikesdepartementet redigerade handboken The Swedish
Year-book. I och för en blivande ny upplaga av denna
handbok hava av kommerskollegium färska uppgifter
inhämtats rörande nämnda ämne, vilka i Komm.
med-del:n offentliggjorts i form av dels en karta,
utvisande ifrågavarande ångbåtslinjers ordinarie router
under innevarande år, dels notiser rörande de särskilda
rederiernas utveckling och nuvarande tonnage.
Rederiaktiebolaget Transatlantic började sin
verksamhet år 1904 med öppnandet av en reguljär linje till
Sydafrika ,vilken snart utsträcktes till Australien.
Ytterligare utvidgningar gjordes, då år 1914 en ny linje
upprättades till Sundaöarna och Java och 1915 en annan
till hamnar vid Persiska viken. År 1916 utvidgades
bolagets verksamhetsområde till Amerikas Förenta
stater; då öppnades nämligen regelbunden förbindelse
mellan Indien och Amerika. Slutligen etablerades följande
år regelbunden trafik mellan Förenta staterna och
Sverige. Bolagets ångbåts flotta, däri även inbegripna 7
stora motorfartyg och ett motortankfartyg för
petroleumlast, består f. n. av omkring 200 000 ton d. w.
Rederiaktiebolaget Nordstjernan (Johnson-linjen)
öppnade reguljär trafik med Argentina år 1904 och med
Brasilien år 1909. Under år 1914 upprättade bolaget
två nya linjer till resp. Nord- och Sydamerikas
västkust. En ny linje till Västindien ingår också i dess
program. Bolaget sysselsätter f. n. på sina reguljära linjer
en motordriven flotta på omkring 51 000 bruttoton.
Ett betydande framsteg för svensk transocean
sjöfart gjordes år 1907, då Aktiebolaget Svenska
ostasiatiska kompaniet öppnade en reguljär linje på Ostasien
(Straits Settlements, Kina och Japan). I början av år
1914 utsträckte bolaget sin verksamhet genom att
anordna direkt förbindelse mellan Skandinavien och Brit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
