Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
Spiksmidet hade för lördagens skull lika som de
övriga vattenhamrar tystnat. Men vi besågo det likväl.
Uti spiksmedjan voro tre vattenhamrar, den ena
något större, den andra litet mindre och den tredje
ändå mindre. Till detta smidet brukas mestadels gossar,
vilka dock arbeta under mästarens uppsikt.
Spiksmåttet, som skall smidas, ritas med en streck
av krita på stödet.
Utav fem tums spik kan en hammare smida om
veckan ungefär 1 600 och så i proportion. Den minsta
spik som smides här vid bruket under vattuhammare
är tre tum lång och det syntes oss nog svårt att under
den hammaren, som var den minsta, kunna göra en så
liten spik.
Järnet, som de bruka till spiksmide, är 4 tum brett
och % tum tjockt. Detta breda verk klippes under
skärverket, som var gjort nästan som en sax, men med den
åtskillnad, att då saxen klipper en skiva, skär denna
maskin järnet uti tre lika stora skivor; denna maskin
gick med vatten. (Forts.)
Lärlingsutbildning och yrkesskolor
i Förenta staterna.
Läroverksadjunkten Alexander Berglund har
återkommit från en längre på offentligt uppdrag och med
stöd av Sverige-Amerikastiftelsen företagen studieresa
till Förenta staterna. Resans syfte var studier av
yrkesskoleväsendet i Amerika.
— Resan har varit givande och intressant, yttrar
dr Berglund vid ett samtal med en av Svenska
Dagbladets medarbetare. Till det goda resultatet bidrog i hög
grad det bistånd legationen lämnade och de råd, som
gåvos av chefen för Förenta staternas centralorgan på
yrkesskoleområdet, mr Wright. Å andra sidan möta
givetvis på grund av unionsstaternas olika lagstiftning och
andra omständigheter stora svårigheter att få en
överblick över strävandena i landet i dess helhet. Studierna
ha därför begränsats till åtta stater i östern och
mellersta västern.
Ett instruktivt jättelaboratorium i skolhänseende.
— Amerika erbjuder på yrkesutbildningens
område mycket av intresse. Tack vare de stora resurser
landet förfogar över, äger det möjlighet att realisera
mycket, som inom andra länder måste stanna såsom
önskemål. Det amerikanska näringslivet är i mycket olikt
vårt, såväl beträffande storleken av produktionen som
dennas ekonomiska förutsättningar. De skolor, som
skola tjäna näringslivet i Amerika, torde därför knappast
kunna vara lämpade för våra förhållanden, men
Amerika är ett växande land, allt är statt i utveckling och
det kan på yrkesuppfostrans område framvisa en
provkarta, som sannolikt ej står att finna i något annat land.
För främlingen blir Amerika därför ett instruktivt
jättelaboratorium, där skolorganisationer och skoltyper med
framgång kunna studeras.
De icke stabiliserade förhållandena på näringslivets
område göra, att ett omdöme om i vad mån den nu
förefintliga yrkesutbildningen inom landet ansluter sig till
näringslivets behov måste föregås av ett långt mera
ingående studium än som varit möjligt under en jäktande
studieresa på några månader. Ett rikhaltigt material
har dock insamlats, och torde det med ledning av detta
bliva möjligt att draga egna slutsatser i berörda
avseende. Under själva studieresan kunde jag dock ej undgå
att frapperas av det storartade arbete, som av de
ledande industriella företagen bedrevs för att tillförsäkra
industrin en väl utbildad arbetarestam och av det
vetenskapliga arbete, som, huvudsakligen lett av eller
inspirerat från offentliga myndigheter, utfördes för att
utforska lämpligaste organisatoriska och metodiska
anordningar för arbetet i fråga.
Starkt behov av yrkeskunniga arbetare.
Därigenom att Amerika kan föda en mångdubbelt
större befokning än det nu äger finnes där förutsättning
för tillväxt för varje ekonomiskt företag. Det är tydligt,
att beträffande industrin under dylika förhållanden ett
starkt behov av yrkeskunniga arbetare skall göra sig
gällande. För de industriella företag i Amerika, som
äga något tusental arbetare, blev det även en nödvändig
organisatorisk detalj att ombesörja att behovet av dessa
fylles på ett rationellt sätt. I väl organiserade
appren-tice schools eller school departments inom företagen
antagas lärlingar, vilka givas en all-round utbildning
inom yrket, en utbildning som sedermera kan följas av
en mera specialiserad utbildning, vilken oftast likaså är
metodiskt anordnad. Under min resa hade jag tillfälle
att taga del av ifrågavarande utbildning vid Henry
Ford Trade School, Detroit, Falk Corporation,
Mil-waukee, Western Electric Co., Chicago, R. K. Le Blond
Machine Tool Company, Cincinnati, General Electric
Co., Schenectady, Westinghouse Electric Co.,
Philadelphia, mfl.
Principerna för denna inom de industriella
företagen anordnade utbildning ha ofta utarbetats av dem
själva, med ledning av de teoretiska undersökningar,
som på skilda håll utförts. I detta sammanhang bör
särskilt den sedan år 1918 fungerande The Federal Board
for Yocational Education omnämnas. Ifrågavarande
institution har sig ålagt att förutom fördelning av ett från
unionen utgående understöd till yrkesutbildningen
ombesörja undersökningar och utredningar berörande
denna. Det arbete, som den under de tilländagångna åren
utfört, torde vara enastående i sitt slag.
Co-operative schools en omtyckt skolform.
Bland det offentliga skolväsendets skoltyper på
yrkesundervisningens område synes den s. k. co-operative
school hava tillvunnit sig såväl skolmännens som
yrkes-männens förtroende. Då denna skolform torde vara föga
känd hos oss, torde densamma böra med några ord
omnämnas. Idén med den kooperativa skolan är att giva
eleven en träning i yrkesarbete under de ekonomiska
förhållanden, näringslivet kräver, och till sådan
omfattning att en säker grund lägges för en fortbildning till
verktygsarbetare, förman eller annan mera krävande
post och samtidigt bibringa den för en dylik befattning
erforderliga fackliga allmänna bildningen. Skoltypens
organisation är enkel. En kooperativ skolas ledning
samarbetar med ett eller flera industriella företag. I den
mån företaget har behov av lärlingar, kunna dylika
erhållas genom skolan, som låter sina elever alternerande
under en viss tid, en eller två veckor, arbeta vid det
industriella företaget och vid skolan. Skolans elever äro
indelade i grupper på två och två och arbetar den ene
av gruppens elever på verkstaden den tid hans kamrat
bevistar skolan. Någon rubbning i verkstadens arbete
uppstår tydligen ej, då en verkstadsplats sålunda
ständigt uppehälles, fastän av två istället för som vanligen
av en lärling. Den här omnämnda lärlingsutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
