Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 36 _____STOCKHOLM DEN 3 SEPTEMBER _1924
Innehåll. Ind. Norden: Försvarsfrågan och uppfinnareverksamheten. Av Chr. S. — Elektromagnetisk fastspänningsanordning för
arbetsstycken. Ref. av K. Nn. — Angrepp på Uppfinnareföreningens styrelse. Denna bemöter. — Insamlingsverksamheten för Tekniska
mnseet. — Arbetsmarknaden under juli 1924. — Litteratur. — Marknaden för metaller, kemikalier m. m. — Prisuppgifter på järn. —
Notiskrönika. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Officiella meddelanden från K. patent- och registreringsverket. — Patent,
offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelse ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp.
signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förfs uttalanden.
Försvarsfrågan och uppfinnareverksamheten.
Organisationsuppfinningarnas betydelse.
Inför de avrustningsåtgärder, som synas
förestående i vårt land — liksom även i Danmark — att döma
av det i valkampanjens symfoni dominerande temat,
måste eftertanken sysselsätta sig med problemet,
huru vårt folk skall försvara sig, när yttre våld
påkommer. Ty det måste starkt befaras, att det första man får
ta itu med efter avrostningen blir att rusta på nytt och
det antagligen på skärpen. Svensken tycks
visserligen nu ha en av sina sorglösaste stunder och vill bara
kela. med hela världen, men han förblir nog i grund
och botten den han alltid varit: kommer någon och
söker tvinga sig in i stugan, så går han ut på
förstubron och ordnar saken på gammalt känt manér. Och
detta även om det nyss varit lite gruff därinne i familjen.
Men när man nu prompt vill ha ett framför allt
billigt försvar, blir frågan, om icke ändå någon chans
kan föranstaltas, varigenom ett försvar kunde skötas
effektivt. (Vi nöja oss med att blygsamt blott säga
»chans», ty numera är det så många som alldeles icke
vill ha ett rejält försvar — det skulle bli mycket för
ds’rt, säger man.) Det bär nämligen emot för en stor
del av vårt svenska folk att tämligen plötsligt ge all
gammal .självhävdelsetradition på båten för att på nåd
Och onåd överantvarda sitt öde till en kraftigare stat.
Åtminstone en liten chans må förunnas oss, alltså.
Det lär vara meningen att betydligt reducera
arméns numerär, dvs det levande, organiserade och övade
försvaret, men även minska på övriga
försvarsanord-ningar, vilkas underhåll kostar mera än man vill
medgiva. Nedprutningarna äro så ansenliga, att man måste
häpna. Rikets landområde har jui en betydlig
utsträckning, och vid krigsutbrott behöves varje man som kan
föra vapen, snart nog därefter även åtskilliga
åldersklasser över landsto rmsgränsen. Med god rörlighet hos
trupperna och under genialisk ledning kan dock
förvisso mycket uträttas; krigshistorien företer härpå
talrika exempel, icke minst våra egna fälttåg. Alldeles
så säkert torde ej vara, att nästa krig stelnar till ett
ställningskrig; åtskilligt talar häremot. Sannolikt
måste den svenska krigföringen sträva efter
rörlighet till utjämning av den numerära
underlägsenheten och för tillgodogörande av förhandenvarande
geografiska förmåner och terrängens
egendomligheter. Analogt måste sjöförsvaret med dess
reducerade resurser bedrivas under största rörlighet, fastän
slitaget naturligtvis blir därefter. Och luftvapnets
roll blir utan tvivel utomordentligt — måhända
utslagsgivande.
Vår chans — med otillräckligt övat manskap och
med knappa resurser av material — synes då vara en
väl genomtänkt och förberedd organisation, avsedd för
hastig mobilisering av hela nationen, för rörlig
krigföring och till det yttersta anpassad efter egenarterna
hos Sveriges land och folk samt frigjord från
schablonmässiga utländska mönster. Ett speciellt svenskt
försvarssystem, befintligt i fred blott som en antydan,
visserligen, (det är ju så man vill ha det), men när det
gäller kapabelt att snabbt växa ut till slagfärdighet på
varje punkt, där det just behövs, likväl elastiskt nog
för att eventuellt kunna samverka med allierades
trupper och sjö- resp. luftstridskrafter.
Härutinnan synes oss vara oeftergivligt, att
försvarsväsendet organiseras med sikte på att militär och
ingenjörsteknisk genialitet utan formella skrankor
släppas fram och tillgodogöras. Men andra ord: att
upp-finnareförmågan på båda dessa områden tillvaratages
och omhuldas. Uppfinningarna utgöras visserligen i
inskränkt mening endast av sådant som enligt gängse
lagar kan patenteras, men dnekligen finnes ett par
andra grupper: organisationsuppfinningar och de rön ur
naturen, dem vetenskapsmannen förvärvat, vilka stå till
de egentliga uppfinningarna i nära
släktskapsförhållande. En väl genomtänkt, ändamålsenligt verkande ny
organisationsform kan få en betydelse för näringslivet,
som ställer sig fullt analog med den a.v en
produktionsteknisk maskinell eller kemisk uppfinning. På det
militära området framträda organisationsuppfinningarna
dock med större skärpa. De ha vunnit berömmelse uti
historien: den macedonska falangen, Julius Cæsars
taktiska förbättringar, Gustav II Adolfs geniala
nyfor-meringar och manöverförenklingar, Karl XII:s och
Fredrik II:s reformer, Napoleon I:s mfl.
Även med begränsade resurser kan genialiteten
komma mycket långt. Vi frukta ej, att den ej skulle
vara till finnandes bland svenska militärer och
ingenjörer-uppfinnare för sådana stora uppgifter som de
ifrågavarande. Tvärtom. Under de senaste årtiondena har
svensk organisationsskicklighet vid olika tillfällen
gjort sig berömvärt gällande; vi behöva blott erinra om
Olympiska spelen i Stockholm 1912 och om fjolårets
jubileumsutställning i Göteborg. Och vad våra
ingenjörer kunna frambringa som genialiska uppfinnare, det
vet numera hela världen.
Vårt försvar, synbarligen på väg att kvantitativt
reduceras på grund av finansiella och andra
inrepolitiska orsaker, inger ej ljusa framtidsförhoppningar,
men så länge svenskt intellekt vakar, så länge svenska,
uppfinnares genialitet och verksamhetshåg lever med
friskt liv — så länge bör det dock finnas hopp.
Chr. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
