Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
gått från Västernorrlands, Gävleborgs, Värmlands,
Västmanlands, Uppsala och Kalmar län, men dylika
torde ha förekommit även inom andra län.
Av något större omfattning ha tvenne andra
linutställningar varit, nämligen Bygge- och
Bo-utställningens linavdelning (den 30 april—9 juni i Stockholm)
och en i samband med hemslöjdsutställningen i Sala
anordnad linutställning. Linavdelningen på »Bygge och
Bo» var liksom föregående år till större delen upptagen
av en av Sveriges allmänna linodlingsförening ordnad
kollektionssamling, vartill Dalsjöfors fabriker samt en
del linberedningsanstalter och hemslöjdsföreningar —
bl. a. linberedningsanstalterna i Holsbybrünn och
Gamleby samt Ångermanlands och Övre Hälsinglands
hemslöjdsföreningar — bidragit med material.
Linodlingsföreningens egen utställning på »Bygge
och Bo» hade instruktiv karaktär med provserier
visande gången vid linets förädling till garn och väv samt
det utbyte av olika slags produkter, som därvid
erhålles. Så funnos därjämte olikartade provserier av lin från
norra, mellersta och södra Sverige, som det var av
intresse att jämföra. Vidare hade medtagits kollektioner
av handspiunnet garn från Ångermanland och
Hälsingland, ävensom en del statistiskt och fotografiskt
material samt ritningar för linberedningsanstalter.
Övriga utställare på linavdelningen voro
Dalsjöfors fabriker, Dalsjöfors, och Holma-Helsinglands
Linspinneri & Väveri-ab., Forsa, samt
Linberedningsanstalten i Härsjön (Blekinge).
Vid linutställningen i Sala deltog också Sveriges
allmänna linodlingsförening med en större kollektion,
företrädesvis av instruktiv art. Delvis var materialet
detsamma som tidigare utställts i Stockholm.
Kollektionen syntes tilldraga sig stort intresse. Proverna och
kollektionerna av handspunnet lingarn överraskade både
genom sin mängd och genom garnets jämnhet och
finhet. Handspinningen och hemslöjden över huvud är
synbarligen långt allmännare övad och av gedignare
art, än man tidigare räknat med. En annan särskild
utställningslokal, som disponeras av
»Jordbrukareungdomens förbunds» avdelningar i Västmanlands län,
innehöll också ganska mycket av linmaterial, främst
vävnader.
Å ett utställningslokalerna närbeläget fält hade
utlagts parceller med växande lin av olika härstamning.
Linåkern nådde, till följd av mycket tidig sådd,
blomningsstadiet redan en tid före utställningens slut, och
erbjöd då en både vacker och intressant anblick. En
parcell med lin av holländsk, blåblommig stam,
framträdde fördelaktigast. I andra rummet kom baltiskt lin.
Intill linåkern var placerad en
linberedningsanstalt, inrymd i ett tälthus, bestående av presenningar
och väv på stolp- och bjälkvirke. Västmanlands läns
hemslöjdsförening hade träffat sådan överenskommelse
med Väster-Lövsta linberedningsförening, Heby, att
den senare åtagit sig hitflytta sina maskinella
anordningar för linberedning, komb. bråk- och skäktmaskin,
dubbelsidig för finskäktning avsedd skäktapparat samt
fläktanordningar, motor och transmissioner, och voro
dessa anordningar nu uppmonterade på samma sätt som
vid beredningsanstalten i Heby. Anläggningen var i
dagligt arbete hela utställningstiden, och kunde
därunder kringboende linodlare, som så önskade, få sitt lin
berett mot vanlig avgift.
En till Prag avsänd utställningskollektion blev
i hög grad uppmärksammad vid lantbruksmässan
därstädes. Den svenska linkollektionen anges ha varit den
mest representativa och har täckt en fjärdedel av
väggytan för linavdelningen. I denna deltogo, utom Sverige,
Tjeckoslovakiet, Polen, Ryssland, Holland, Egypten
och Canada.
Nämnda utställningar hava ansetts förtjänta av
ett särskilt omnämnande såsom intagande en viktig
plats bland upplysnings- och och propagandamedlen för
linhanteringens främjande.
(Enl. Komm. meddel:n.)
Den tyska dumpingfaran sådan den ses i
U. S. A.
The National City Bank of New York ägnar i
sin senast publicerade månadsrapport särskilt
uppmärksamhet åt Dawes-planen och underkastar Tysklands
ekonomiska ställning en ingående granskning, omtalar
Göteb. Handelstidn. Resultatet av undersökningen
sammanfattas i en träffande karakterisering av industrins
svårigheter, vilken vittnar om att den amerikanska
banken ej hyser några större farhågor för den befarade
tyska dumpingrörelsen, som under de senaste veckorna
varit anledning till pessimism på de europeiska
börserna.
»Tyskland lider av allvarlig brist på driftskapital»
säger banken, »vilket bäst framgår av de nju i
Tyskland betalda räntesatserna för lånemedel. Tyskland
måste framför allt försöka att stimulera
kapitalbildningen och sparandet inom landet och på detta sätt söka
bygga upp en ny sparfond. Industrin kan i alla
händelser ej arbeta med sin fulla produktionsförmåga utan
betydligt större driftskapital, än vad landet äger nu.
Det kommer att ta lång tid, tills sådana belopp
erhållits, som behövas. Omedelbar hjälp måste tillförsäkras
genom att draga utländskt kapital till Tyskland, vilket
givetvis endast är möjligt genom höga räntesatser och
vissa förmåner, som kunna göra investeringar i tyska
industriföretag lockande. Men vilka gynnsamma
förmåner tyskarna än skulle erbjuda, komma dock alltid
åtskilliga betänkligheter i viss mån att hindra dylika
placeringar: de höga skatterna, som den tyska industrin
har att betala, skadeståndsbetalningarna och faran för
arbetaroroligheter och socialistisk agitation. Den tyska
industrin har att motse en hård strid, då det nu gäller
att med en ränta av 25 procent och övriga bördor
försöka uppta konkurrensen med den övriga världens
industrier.»
Dawesplanens genomförande och Tysklands
tillfrisknande kommer givetvis att återverka även på
Förenta staternas näringsliv (bortsett från
lånetransaktionerna). Å ena sidan torde efterfrågan på U. S. A:s
råvaror betydligt ökas, å andra sidan torde den
amerikanska industrin ej undgå att få känning av den
tj^s-ka konkurrensen i vissa branscher, där tyskarna sedan
länge äro produktionskraftiga.
Rättelse. Uti föreg, nr, artikeln »Dilemma» står
på 12:te raden från början räknat »uppoffra den
allmänna altruistiska principen eller i», vilket skall vara
»uppoffra sig för den allmänna altruistiska principen
eller i». Red. av I. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
