Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
sin energi till turbinaxlarna, och strömmar sedan
genom sugröret tillbaka till reservoaren. Då lika mycket
vatten föres till som bortföres från pannan 58, är
vattenståndet konstant. Generatorn arbetar fullbelastad
på nätet och likströmsmaskinen är endast belastad med
generatorns magnetisering. Om nu vinden tilltar i
styrka och det vridande momentet dvs pumpbelastningen
antages konstant, ökar vindhjulens hastighet, varför den
inpiumpade vattenmängden blir större än den
utströmmande. Vattnet stiger då i pannen 58 och sjunker i
reservoaren 52. Emellertid ökar också vridande
momentet, och då detta uppnått visst värde, kan ytterligare
en pump inkopplas, varigenom vattenytan i pannan
kommer att höja sig ännu mera. Nu kan även
likströmsmaskinen belastas för laddning av batteriet 95,
genom att mera vatten påsläppes strålturbinen, så att
pannans vattennivå blir konstant. Batteriet uppladdas
på så sätt till sin fulla kapacitet. Vi antaga därefter,
att vindstyrkan avtager till t. ex. endast 5 m/sek,
varvid blott en pump i vardera aggregatet kan hållas i
drift, vilket dock ej är tillräckligt för att driva den
fullbelastade generatorn. Genom att nu låta batteriet,
som uppsamlat den förut överskjutande energin, driva
likströmsmaskinen som motor, kan vattenmängden till
strålturbinen strypas till så, att den motsvarar
tillgången, och underskottet i turbinens effekt ersättes av
batteriet genom likströmsmaskinen som motor.
Strålturbinen bör vara försedd med automatisk
hastighetsregulator, som reglerar vattentilloppet vid varierande
belastning på generatorn och som samtidigt håller
hastigheten konstant vid de tryckvariationer, som
eventuellt uppkomma i pannan, (också genom reglering av
vattenmängden). All reglering utom
hastighetsregleringen utföres för hand.
Apparatens inställning mot vinden sker medelst
elektriska motorer, vilka kunna regleras dels för hand,
dels automatiskt, på elektrisk väg, från en yindfana.
Beskrivningen redogör ingående för dessa
regleringsan-ordningar.
K. Nn.
Nya fyndigheter här och var.
— Silver. — Asbest. — Stenkol. — Petroleum. —
Erån Kongsberg har meddelats till S. D. S., att
man gjort ett mycket lovande fynd i den därvarande
silvergruvan. Det är ännu för tidigt att helt kunna
avgöra fyndets omfattning, men håller det vad det
lovar, varslar det om en ny tid för Kongsbergs
silvergruva. Fyndet gjordes den 17 sept. under ett besök
som ett par bergsingenjörer gjorde där uppe.
Vid Randbygda (Nordfjord) har påträffats rika
asbestfyndigheter. Prov ha sänts till dr Bugge vid
Norges geologiska undersökningsstation som betecknar dem
som vackra, om än icke förstklassiga. Liknande
fyndigheter ha förut påträffats i Söndre Helgeland och
Telemark. En del intresserade arbeta nu med att skaffa
marknad för norsk asbest och utnyttja samtliga tre
fyndigheter.
Ett Londontelegram meddelar, att under någon
tid undersökningar efter s. k. dolda kolfält i sydöstra
Yorkshire pågått med mycket lovande resultat. Nära
Goole lär Barnsley-flötsen, som är den rikaste i
England, ha påträffats vid en punkt, som ligger 8
engelska mil bortom den gräns, som kommissionen för kol-
tillgångarna hade antagit. »Daily Mail» skriver, att
man tror att flötsen sträcker sig ytterligare 8 miles
österut till Goole, varest den går under Humber-floden,
samt 65 miles ut under Nordsjön. Tidningen tillägger,
att upptäckten bestyrker kommissionens beräkning att
flötsen, underhavsdelen oberäknad, med nuvarande
brytning borde räcka 400 år.
På föranstaltande av franska regeringen ha
borrningar företagits i närheten av Gabian i departementet
Hérault i Sydfrankrike. Man lär ha funnit en oljekälla
som beräknas ge 25 liter i timmen.
Tekniska museet.
-— Ytterligare intressanta förvärv. —
Bland Tekniska museets senaste förvärv inom
järnhanteringen märkes en serie föremål från det
gamla Wira bruk i Uppland, det bruk, där Kar] XI :s och
Karl XII:s värjklingor smiddes. Vid bruket finnes
den gamla stångjärnssmedjan med två hammare och sex
dubbelhärdar kvar och underhålles av nuvarande
ägaren på ett förebildligt sätt. Sålunda är tegeltaket
nyligen reparerat och skorstenar och härdmurar nykalkade.
Något arbete bedrives egentligen icke i denna »Övre
smedjan» lutan i den »Nedre». Denna är till större
delen nybyggd, men gamla metoder användas
fortfarande. Tillverkningen utgöres av yxor och liar och
smeden J. Dahlgren har till museet ställt i ordning
halvfabrikat visande de olika stadier en yxa och en lie
undergår från det första, ämnet och under bearbetningen
under vattenhammaren och sedan den försatta
smidningen för hand, stämplingen och härdningen. Det är
museets avsikt att på samma sätt få tillstånd sådana serier
från skilda delar av landet, som kunna illustrera olika
metoder vid tillverkningen av enkla typer av redskap
och verktyg. Överenskommelse om detta har träffats
med ett flertal smeder och bruk. —
Från Klosters ab., Långshyttan, har i dagarna
anlänt en större samling föremål. Biand dessa må
framhållas äldre likarmade vågar av järn för vägning av
smältstycken; en »engelsk» kokill av tackjärn med
ingjuten stämpel från den gamla nedlagda masugnen vid
Silfhytteå i Kopparbergs län; markscheiderbord;
bläs-terprövare och -mätare; gamla stålprover; forsedlar och
karvpinnar (för räkenskaper); laboratorieföremål m.
m. Särskilt värdefullt är att i kollektionen även ingår
ett golvståndur med svartmålat foder och med en
signatur på urtavlan, som visar, att det är tillverkat i
Stjärnsund. Verkets konstruktion och urtavlans dekorering
är den för »Stjärnsundsuren» typiska. Angående
urmakarens namn samt urets ålder råder ännu någon
tvekan.
Uret har till dess att det flyttades till Stockholm
stått i en klensmedja vid Kloster. Även den smedjan
är av intresse, ty på dess vind utförde Gustaf de Laval
sina experiment under åren 1876-—77, då han var
anställd vid Kloster. Till museets de Lavals-samling har
från Karolinska institutet överlämnats som deposition
en vid dess Fysiologiska avdelning förut använd
ångturbin om 5 hkr (nr 12) av de Lavals konstruktion och
tillverkad vid hans ångturbinfabrik 1892. Turbinen
var kopplad till en generator (110 voit, 28 amp.), som
på sin tid levererade elektriskt ljus till institutet.
Förvärvet är av särskilt intresse, enär de tidigare numren
av turbinerna endast lär ha varit experimentmaskiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
