Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
materialet, får man en detaljerad uppfattning av
anläggningarna ävensom deras princip och uppnådda,
utmärkta resultat. Särskilt visas här fotografier av en i
funktion varande anläggning i Skottland.
Helt nära återfinnes The Anglo-Swedish Welding
Co. Montern åskådliggör på ett klart sätt Kjellbergs
svetsningsmetod, till vilken firman har ensamrätten.
En rad av utställda dragkroppar visa, att det svetsade
materialet håller tillsammans i svetsningsskarven,
oaktat dragkraften varit så stor, att brott uppstått i
kroppen ett stycke därifrån. Även vackra böjprov och en hel
del klara tabeller och broschyrer fullborda montern.
James Gordon Co. Ltd utställer turbiner av
Fins-byttans modell. En modell i miniatyr av en komplett
och i gång varande vattenkraftanläggning är uppställd
å montern. Om ej minnet sviker en, så stod precis
samma modell utställd i Göteborg förra året. Firman visar
även Ab. Monos apparater för lundersökning av
rökgasen. Monos apparater kunna beses i funktion inom
utställningens betydande elektricitetsverk, där de äro
installerade. (Forts.)
London i september 1924.
Gustaf Berg.
Franska "dödsstrålar."
Vi erinra oss vilket uppseende de genom
dagspressen omtalade s. k. dödsstrålarne, en uppfinning av
engelsmannen Grindell-Matthews, för någon tid sedan
väckte. Medelst de nya strålarne skulle man kunna
antända explosivämnen på avstånd, stanna en
förbränningsmotor genom påverkan på magnetapparater ja till och
med förgöra levande varelser. Uppfinnaren lyckades
intressera engelska regeringen, men när det kom till
experimentens utförande, visade det sig, att han
började darra på målet; han ville ej meddela något om, huru
strålarne frambringades, och när man yrkade härpå
hotade han med att erbjuda uppfinningen åt Frankrike.
För närvarande är det tyst om de mystiska strålarne.
Engelsmannen var rädd om sin uppfinning, och
härom kan man ju ej säga något. Men en som ej är så
rädd att offentliggöra något om sina dödsstrålar är
fransmannen Victor-Albert Hénocque. Han har resolut
tagit patent på sin metod att frambringa strålarne och
tyckes sålunda anse, att han ensam eller hans
rättsinnehavare härigenom skall få privilegium att handskas
med de farliga strålarne.
Hénoque gjorde sin uppfinning redan under
kriget; patentansökningen ingavs i Frankrike redan den 5
febr. 1918. Patentet, nr 522 886, publicerades
emellertid först den 8 aug. 1921, sålunda, i alla fall långt
tidigare än de Grindell-Matthewska strålarne började låta
tala om sig.
Enligt fransmannens uppfinning använder man ett
strålknippe bestående av huvudsakligen ultravioletta
strålar, såsom ledare för en högfrekvent och högspänd
elektrisk ström eller såsom bärare för någon annan
vågrörelse.
Gäller det att t. ex. leda en elektrisk ström genom
ett med jorden i ledande förbindelse stående föremål,
riktas mot förmålet i fråga ett knippe av de nämnda
strålarne. I strålknippet placeras dessutom en elektrisk
strömkälla, som även står i förbindelse med jorden.
Härvid skulle uppstå en elektrisk ström från strömkällan
genom det ledande strålknippet till föremålet, därpå
genom jorden åter till strömkällan. Är avsändaren
anbragt på en flygmaskin i luften och man vill leda
strömmen genom ett föremål i ledande förbindelse med jorden,
eller om föremålet utgöres av en flygmaskin i luften
använder man tvenne strålar; i förra fallet riktas från
flygmaskinen ett strålknippe mot föremålet och ett
annat mot jorden, i senare fallet riktas tvenne
strålknippen från olika i förbindelse med jorden stående
stationer mot flygmaskinen. I båda fallen komma de båda
strålknippena och jorden att ingå i strömkretsen.
Uppfinnaren gör gällande, att han med sin
uppfinning kan undertrycka möjligheten att vid en station för
avsändande resp. mottagande av trådlös telegrafi
avsända resp. mottaga, meddelanden, genom att rikta
strålknippet med strömmen mot stationen. Vidare att han
kan (undertrycka gnistorna vid en tändapparat för en
förbränningsmotor, samt förbränna varje levande
varelse som träffas av strålknippena. Uppfinningen kan
emellertid även utnyttjas för andra ändamål än såsom
förstörelseredskap. Medelst densamma kan man även
åstadkomma en stimulerande verkan på växtligheten,
överföra elektrisk ström utan ledning för andra nyttiga
ändamål samt använda strålarne såsom åskledare.
Teoretiskt synes intet kunna invändas mot
uppfinningen i fråga. Men frågan är huru stora
energimängder, som verkligen kunna överföras, och på vilka
avstånd.
Fk.
Holländarens
utvecklingsmöjligheter.
Av civilingenjör B. Smärt. (Ur Svensk Papperstidning.)
Vi hava på senare tider fått bevittna en storartad
utveckling av pappersmaskinen. Denna utveckling har
gått mot allt större och större pappersbredder och högre
hastigheter och man har uppnått sådana konstruktioner,
om vilka man för några tiotal år sedan icke ens skulle
hava kunnat drömma.
Vad beträffar holländaren kan man icke säga att
förhållandet har varit detsamma. Långt ifrån att
nyheter icke hava framkommit även på detta område.
Det fanns nog tider då varje pappersmakare satte en
heder i att hava sin egen holländarekonstruktion, och de
tiderna torde kanske icke vara ännu alldeles förbi. Vi
ha fått skåda de mest underliga holländaretyper, och
alla dessa ha var för sig åtminstone av sin uppfinnare
rosats som de yppersta i sitt slag. Men vi hava också
fått bevittna huru den ena efter den andra av de
extra-vaganta och underliga typerna försvunnit, och huru
man så småningom kommer tillbaka till den gamla,
öppna. holländaretypen, visserligen starkt förstorad och av
kraftig konstruktion samt utförd i modernt
byggnadsmaterial.
Om man närmare undersöker de moderna
holländare, som konstruerats i stort sett efter den gamla typen,
finna vi emellertid smärre avvikelser beträffande en
del detaljer. Att dessa avvikelser likväl kunna hava
en stor betydelse framgår därav, att
kraftförbrukningen per producerad enhet papper är högst olika för
olika holländarefabrikat. Det finnes exempel på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
