Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
kan hållas, kunna torka utan uppoffrande av nämnvärt
med värme. Då värmeöverföringstalet för strålning är
ringa vid de temperaturer det härvid blir fråga om,
torde man med fördel kunna använda, fullkomligt
värdelösa rökgaser i stället för lågtrycksånga. Rökgaser
på 150° à 175° böra giva minst lika mycket värme pr
m2 värmeyta som ånga på i/4 à % kg. Givetvis få
därvid värmetuberna dimensioneras för varma gaser i
stället för ånga samt cirkulationen av gaser genom dem
befordras genom fläkt. Härigenom kommer man att
kunna torka utan att behöva använda någon ånga alls
eller något värme som har värde».
*
Med anledning av doc. Ömans ovan refererade
uppsats har ing. af Forselles anhållit om publicering av
följande, varefter hr Öman lämnats tillfälle yttra sig.
Red.
På grund av en artikel av docenten E. Öman i
Teknisk tidskrift av den 13 sept. i rubricerade
angelägenhet, varigenom vissa anmärkningar göres emot
tidigare artiklar, som jag publicerat i Industritidningen
Norden, anser jag skäl å min sida lämna några vidare
relationer.
Angående torkning i det avseendet mina
strävanden gå, har man ringa användning för torkningsmetoder,
där luften skall hållas 10—20 grader kall.
Vad de kalorimetriska beräkningarne vid högsta
möjliga vakuum beträffar, så torde säkerligen ingen
norm kunna fastställas såsom slutgiltig för alla
förhållanden. Då det vid avdunstning i allmänhet
förbrukas mycket mer värme för att ernå praktiska resultat
än vad som teoretiskt utfästes samt då för sådan
värmealstring ofta dyrt producerat värme kommer till
användning, under det att under vakuumtorkning
vanligtvis mindervärdigt eller värdelöst värme kan användas,
kommer man till skillnader, som praktiskt visa, att
värmeåtgången vid vanlig avdunstning ställer sig många
gånger högre än vid torkning under vakuum. De
angivna skillnaderna enligt uppsatta beräkningar äro därför
högst vilseledande, när sådana värden komma i
händerna på icke sakkunniga.
Vid torkning av sockertoppar eller plansocker
uttorkas ofta de 2—3 % vatten, som däri innehålles. Vid
torkning i luft tager detta en tid av flera veckor i
anspråk. Under högt vakuum utdrives denna fukt på ett
fåtal timmar. En stor värmebesparing måste sålunda
äga rum. Samma gäller för torkning av sprängämnen,
t. ex. knallkvicksilver, som under vakuum torkas på
några timmar i stället för under veckor i luft.
Vid torkning av säd, såsom majs, måste
värmeåtgången bli betydlig gent emot om torkning sker under
vakuum. Majskornets tjocka skal släpper svårt ut
fuktigheten, när denna drives ut genom skalet från
kärnan. Vid högt vakuum utdrives fukten vid lågt
gradtal om ca 40 grader, som alstrats med lågvärdigt
bränsle i regel, och mjölkärnans fukt utföres
huvudsakligast då genom den fina öppning, som tidigare
utgjort kornets näringssträng.
Vid torkning av lim under lufttorkning åtgår en
massa värme och en tid om ca 100 timmar eller mer.
1 moderna roterande vakuumapparater torkas detta på
cirka 30 sekunder. Limtorkning i torkkammare tager
således , = eller 12 000 gånger längre tid än
oO
under vakuum. Ännu hastigare sker torkningen på s. k.
Eintafuchtrommeln, t. ex. av mjölk, från vilken
substans 80 % vatten kan avdunstas vid en temperatur av
40 grader på något tiotal sekunder.
Det är riktigt att vattnets avdunstning beror av att
varje vätska vid temperaturer under dess kokpunkt
innehar ett bestämt ångtryck liksom att vatten vid
t. ex. 40 grader alltid har en spänning av 0,072 atm. och
detta likgiltigt om högt eller lågt tryck är rådande.
Men genom anförda spänning utdrives vattnet
(avdunstar) endast till dess ångans spänning i luften vid 40
grader är lika med 0,072 atm. eller när luften är mättad.
Avledes nu den mättade luften och tillföres omättad,
så kan nian fortsätta avdunstningen.
På detta sätt kan man under luft torka vid
temperaturer som ligga under kokpunkten, men det på
torkgodset belastade lufttrycket enl. ovan eller 1 000—
0,072 = 0,928 kg pr kvom yta motverkar
avdunstningen, som till följd därav sker mycket långsamt och
hastigheten härav är enligt Dalton direkt
proportionell med ångspänningsdifferenserna.
Sättes vattenångans tryck vid dess
torkningstemperatur till P och om p betecknar vattenångans
spänning som torrluften innehåller samt om k är en
konstant som är avhängig av material och avdunstad
vätska, så är enligt Dalton avdunstningsmängden på
tidsenheten v= (P—p) k.
Enbart av den i den atmosfäriska luften
inneboende vattenmängden åsättes p ingen större differens. Vid
0° är p == 0,006 atm. och vid 30° = 0,04i, när luften är
mättad med vattenånga.
Däremot är P underkastad väsentlig förändring
och stiger intill 100°. Vid 40° är P = 0,072 atm. (enligt
Zeuners välkända tabeller). Vid 100° är P = 1 atm.
Är den avdunstade vattenmängden alltså vid en
torkningstemperatur om 40 grader v= (0,072—0,006).
k == 0,066 k, så blir värdet enligt eljest liknande
förhållanden vid 95° C v = (0,833—0,006) k =0,827 k
0 8°7
eller = ca 13 gr. större, resp. blir intill tretton-
0,066
delen förminskad.
Under konstant värmetillförsel vid en temperatur
av 100° och under ett atm. tryck av 760 mm Hg
avdunstar ej vattnet ur torkningsprodukten tutan det
bort-kokas (häftig avångning), emedan den vid denna
temperatur bildade ångan innehar sådan kraft (spänning)
att den kan övervinna lufttrycket och hastigt försvinna.
Men den genom sådan hög temperatur förkortade
torkningstiden har ofta ett skadligt inflytande, enär
många ämnen endast en kortare tid eller icke alls
kunna uitsättas för densamma, emedan vid kemiska
förbindelser hastigheten av förändringsgraden verkar
skadligt och enligt Ostwald med ungefär det dubbla vid
varje 10° temperaturstegring.
Angående uttalandet om torkning av torv är
självfallet att man gärna vill försöka komma därhän om
möjligt. Då i den kritiserande artikeln lämnas förslag
till att använda rökgaser i stället för lågtrycksånga,
beder jag få meddela, att sådant av mig för länge sedan
förutsetts samt beder dessangående få hänvisa till min
artikel i Svenska mosskulturföreningens tidskrift nr 3
för i år, vari inlagts vissa förhoppningar. Utan sådana
i förening med strävan att vinna nya möjligheter på
basis av redan utvunna andra resultat, som peka i
samma riktning, skulle fortkomsten i mångt och mycket
stävjas. Jag kan försäkra att mycken ihärdighet och
många uppoffringar fordras för att hålla ut med
sådana föga lukrativa arbeten av en enskild person i tider,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0337.html
