- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
336

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

INDUSTRI TID NINGEN NORDEN

då industriförhållandena äro så krassa de gärna kunna
vara samt som följd därav fortplantningen av nya
anläggningar och därav vunna rön endast ernås med
stora svårigheter.

Stockholm den 17 september 1924.

Albert af Forselles.

*



Ingenjör af Forselles inlägg förefaller mig
innehålla obetydligt, som motsäger min avhandling i Tekn.
tidskr., varför det väl knappast kan anses såsom
polemik kontra mig.

Som av redaktionens referat av min avhandling
framgår, har jag uttryckligen förklarat att
vakuumtorkning är av stor betydelse för torkning av virke. Det är
endast vissa i tidskriftslitteraturen på senare tiden
förefintliga felaktiga uppgifter och slutsatser, som jag i
min avhandling påpekat, och eftersom detta allt äro
ofrånkomliga fakta kunna icke heller dessa bliva
föremål för polemik.

Jag har framhållit att vakuumtorkningen är av
utslagsgivande betydelse vid kvalitévarornas torkning,
men är värmeekonomiskt icke fördelaktigare än
luft-torkning. För torvens vidkommande har man alltså inte
något vidare att vinna genom att använda vakuum, ty
vid torven ha vi värmeekonomin som den ofrånkomliga
svårigheten.

Hr af Forselles har anfört några exempel på
torkning, nämligen socker, säd och lim, vilket allt är
kvalitévarors torkning och endast bestyrka de åsikter
angående torkning, som jag framhållit i min avhandling.

Patentverket bemöter Industriförbundet.

Denna tidskrift refererade i nr 51 förra året Industriförbundets skrivelse av 30
okt. 1923 till K. m;t angående patentärendenas handläggning inom Patentverket,
varpå i nr 1 d. å. inflöt patentverkets yttrande däröver och i nr 31
Industriförbundets bemötande. Patentverket har nyligen, den 26 september, till K. m:t
inkommit med ett ytterligare bemötande, som i det följande återgives.

Med anledning av den ytterligare skrift,
dagteck-nad den 3 juli 1924, som Sveriges Industriförbund
ingivit till Eders K. M:t i den av Förbundet väckta
frågan om ändring av arbetssättet hos Patentverket,
tillåter sig ämbetsverket i und. anföra följande.

Förbiundet har gjort gällande, att
arbetsbelastningen under kristiden ingalunda kan vid en opartisk
granskning godtagas såsom bärande skäl för
patentansökningarnas nuvarande långsamma behandling, och
synes till och med vilja påstå, att Patentverkets utgifter
i dess underdåniga utlåtande den 15 december 1923
angående samma belastning skulle vara missvisande.
Patentverket tillbakavisar ett sådant påstående;
ämbetsverket har särskilt pekat på den kraftiga ökningen
under två år av antalet inkomna patentansökningar, och
Patentverket vidhåller det berättigade häri. De över
12 200 ansökningar, som under dessa två år tillfördes
ämbetsverket, föranledde en verklig stockning på
flertalet rotlar, och det var först efter ett i hög grad
forcerat arbete, som det lyckades ämbetsverket att bringa
någon ordning däri. Vad angår den av förbundet
omnämnda personalökningen vill Patentverket endast
framhålla, att antalet tjänstgörande ingenjörer icke i
detta fall kan i och för sig vara avgörande.
Ifrågavarande personalökning skedde nämligen genom anta-

Ett stycke socker är t. ex. mycket svårt att torka i luft
därför att vattnet icke kan avgå såsom ånga mer än
från ytan. Luften kommer icke i beröring med de
innanför ytan varande delarna. Torkar man med luft
måste vattnet därför strömma i materialet mot ytan och
där bortgå ångorna, men detta tager lång tid; vid
vakuum kan vattnet avgå i ångform i sockerstyckets alla
delar, ty vattenångans tryck är lika överallt.

Samma sak är det med säd; skalet är intet hinder
för vattenångans utträde, ty då skulle densamma icke
heller kunna komma ut, när torkningen sker i vakuum.

Det bör observeras att torkningshastigheten icke är
något mått på värmekonsumtion vid torkning.

Den senare hälvten av hr af Forselles inlägg berör
avdunstningshastigheten vid lufttorkning och har
ingenting med värmekonsumtionen att göra. Hastigheten är
en konstruktiv fråga. För övrigt är
avdunstningshastigheten icke endast beroende på den anförda faktorn,
nämligen den relativa fuktigheten hos luften, utan på flera
andra faktorer t. ex. luftens hastighet relativt
materialet, vilket är allbekant.

Jag skall även instämma i hr av Forselles sista
punkt, nämligen att det för närvarande är svårt att
vinna intresse för nyheter, men detta är beroende på de
ekonomiska förhållanden, som nu råda. Så mycket mera
skäl finnes därför att icke offra något på
torvtorknings-problemets lösande genom vakuumtorkning. Detta är
nämligen även under synnerligen gynnsamma
ekonomiska förhållanden en oframkomlig väg.

K. Tekn. högskolan den "I» 1924.

Erik Öman.

gande av ny extra personal, och det torde icke vara
Förbundet obekant, att det kräves en avsevärd tid, innan
vederbörande vinner sådan erfarenhet vid
patentärendenas behandling, att ämbetsverket kan hava full nytta
av hans arbete. Nyantagningen av personal ägde
huvudsakligen rum under åren 1919 ooh 1920, och redan
från och med år 1923 nödgades ämbetsverket av
statsfinansiella skäl i väsentlig mån minska den extra
ingenjörspersonalen, varförutom en reducerad arbetstid
fastställdes för större delen av dem, som kvarstodo.

Att den häftiga tillströmningen av
patentansökningar under åren 1919 och 1920 orsakade och
alltjämt är en huvudsaklig anledning till den stora
balansen oavgjorda ärenden samt att balansens storlek
inverkar på behandlingstidens längd anser Patentverket
vara så uppenbart, att det är svårt att förstå, att olika
meningar kunna råda därom.

Gent emot Patentverkets påpekande, att
behandlingstidens längd icke enbart beror av
patentmyndigheten utan även i icke oväsentlig mån av
sökandena och deras ombud, har Förbundet anfört, att en
sökande i regel kan antagas i eget intresse påskynda
ansökningens behandling och att, om han har ombud,
konkurrensen om kunderna uppenbarligen utgör ett
kraftigt incitament för ombudet att söka betjäna huvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free