Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
Problemet försvåras ytterligare genom strävandet
att hålla Tyskland tillbaka och andra tendenser. Tal.
påpekade bl. a., såsom det underligaste momentet i allt
detta underliga, fordringsägarnas motvilja att taga
emot betalningar -— en ängslan som förmärkes på alla
punkter och som leder till en allmän protektionistisk
hållning mot den tyska exporten. Ur svensk synpunkt
är detta ett ganska oroande moment, ty om särskilt
England får en protektionistisk regim, så skulle
härigenom även de svenska exportintressena skadas.
Earan från den tyska konkurrensen tycktes tal.
icke anse vara så stor. Den tyska arbetseffektiviteten
är nedsatt, affärsledning och organisation äro rubbade,
och fordringsägareländerna yrka på att Tyskland
strängt skall genomföra åttatimmarsdagen — för att
Tyskland ej skall kunna konkurrera. De låga lönerna
i Tyskland ha emellertid i förhållande till den
arbetskapacitet, som upprätthålles, inflytande även på andra
länder. Konkurrensförhållandet, åtminstone inom vissa
industrier, kommer bl. a. att medföra svårigheter för
England. Och även våra industrier skulle skadas av en
alltför kraftig forcering inom Tyskland. Vad vi skola
göra däremot är svårt att säga. Man vill ha
skyddstullar, varigenom arbetarnas löner skulle kunna hållas
uppe, men de politiskt intresserade arbetarna här i
landet vilja icke höra talas om skyddstullar, och sådana
skulle nog också medföra svårigheter. Hela denna
fråga om den tyska konkurrensen är framdriven enbart av
skadeståndsfrågan men allt har dock en övergång. Den
övergångstiden blir dock ganska lång, och om vi icke
vidtaga några skyddsåtgärder måste vi kanske i stället
lägga om vår industri och koncentrera oss på
industrier, som icke drabbas av den tyska konkurrensen.
Sista delen av prof. Cassels föredrag handlade om
det bekanta 800-miljonerslånet. Frågan vårtill dessa
pengar skola användas är den allra svagaste punkten i
hela planen, ty denna förutsätter att pengarna skola
samtidigt användas för två olika ändamål, nämligen
för att skaffa tyska riksbanken en guldfond och för
den första årsbetalningen till ententen. Hur än
Dawesplanen söker ordna upp detta — för vilket tal. närmare
redogjorde — synes man härvidlag ha råkat in i en
dilemma.
Emellertid är detta lån blott en post i de stora
krav på den internationella kapitalmarknaden, som
Dawesplanen uppställer. Sammanlagt skola flera
miljarder mobiliseras, men detta torde vara omöjligt samt
medföra svår rubbning på den internationella
penningmarknaden. För att skydda sig mot detta är det
nödvändigt att totalsumman av de tyska betalningarna
fastställes, dvs att fastställa den tid, under vilken
Dawesplanen skall gälla. Att detta icke gjorts är en av
de största bristerna i planen. Redan nu måste man
befara, att 800-miljonlånet kommer att snedvrida
kapitalmarknaden, så att räntesatsen även i andra länder
kommer att stiga.
Det är svårt att se, hur den svenska industrin
skall kunna få obligationer till samma pris som
hittills. Här ha vi ett allvarligt problem framför oss och
detta är nog lika farligt som den befarade tyska
konkurrensen.
På prof. Cassels föredrag följde livliga applåder
och diskussionsinlägg av ingenjörerna Liljeblad och
Sjöberg, Västerås, docenten Ohlin och dr G. Dalén,
Stockholm, samt inledaren.
Ing. Liljeblad betecknade Dawesplanen som
en väl uttänkt. metod att än ytterligare utsuga det
tyska folket. Tal. ifrågasatte dock huruvida icke denna
plan en tid kunde löpa, innan dess allmänna
förstörande inverkan upptäcktes.
Docent Ohlin anslöt sig i stort sett till
inledarens framställning. Man kunde dock lägga större vikt
vid vissa förhållanden än prof. Cassel gjorde och
något mindre vikt vid andra. Tal. ansåg det icke
osannolikt, att Tyskland skulle kunna få sin budget att
balansera. Men vad som främst är nödvändigt för
Dawes-planens genomförande är en reorganisation av
Tysklands ekonomiska liv. Amerikansk kapitalplacering i
Tyskland kunde härvid tjäna som pådrivande faktor.
Den låga levnadsstandarden i Tyskland berodde främst
på den inre desorganisationen. I fråga om
Dawespla-nens inverkan på den svenska industrin hyste tal. den
uppfattningen, att den skulle hålla vissa industrier
tillbaka vid en allmän uppblomstring av näringslivet. En
verklig fara låge dock däri, att svenskt kapital
undandrages landets näringar genom placering i Tyskland.
Dr Dalén ansåg att en revidering av
Dawesplanen måste komma, då jämvikt i .sinnena uppnåtts.
I motsats till docent Ohlin befarade tal., att
Dawesplanen skulle medföra en synnerligen ogynnsam
inverkan på vårt näringsliv. Trots allt skulle vi dock
kunna ta den tyska konkurrensen med större ro, om
förhållandena på vår arbetsmarknad vore mera
tillfredsställande. Vi måste komma fram till en bättre
jämvikt mellan lönerna inom våra hemmaindustrier
och våra exportindustrier. Exportindustrins arbetare
få eljest orimligt höga levnadskostnader.
Sedan överingenjör Sjöberg haft ordet för att
påvisa regelbundenheten i konjunkturväxlingarna,
framhöll prof. Cassel gent emot docent Ohlin, att
man icke finge driva för mycket på den amerikanska
kapitaltillströmningen till Tyskland. Ser man på de
villkor amerikanerna uppställa för sin
kapitalplacering, kan man befara att om denna
kapitaltillströmning skulle bli alltför stor, den lätt kunde medföra,
att hela det tyska folket pressas ned till en slavnation,
som arbetar för främmande herrar.
Därmed var diskussionen slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
