Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
modsson, Orsa, P. Nordenfelt, Stockholm, O.
Nordström, Sundsvall, och G. Örström, Sthlm.
Från styrelsen meddelades bl. a. att en
utställning-av de Lavalminnen komme att anordnas av
Ingenjörs-vetenskapsakademin i dess lokaler i Stockholm den 25
och 26 oktober med tillträde för en del korporationer,
däribland Svenska uppfinnareföreningen.
Från styrelsen framlades vidare ett förslag
avseende ökning av tekniska nämndens mekaniska fack med
två ordinarie ledamöter och en suppleant; ärendet
uppsköts till nästa sammanträde.
Under presidium av undervisningsrådet N.
Fredriksson övergick mötet nu till att behandla punkterna
5 och 6 på förhandlingslistan nämligen skrivelserna
från hrr Betulander mfl, som publicerats i Ind. Norden
och riktats till resp. uppfinnarne och styrelsen inom
Uppfinnareföreningen, samt ingenjörerna G. och I.
Rennerfelts förslag om tillsättande av en
stadgeändringskommitté jämte deras förslag om ändring av
stadgarnas §§ 3 och 4 och styrelsens utlåtande däröver.
Debatten rörande dessa frågor, i synnerhet skrivelserna,
blev ingående och ganska utdragen. Efter nu avgivna,
ytterligare förklaringar av styrelseledamöterna. C. A.
Hult och C. J. Lundström, av ingenjörerna Gustaf
Lambert, G. Rennerfelt och E. Öman, av dr C.
Setterberg och dr C. A. Sjöwall, ävensom av
styrelseledamöterna Hasselrot, Härdén, Rodhe och Sylwan järnte
inlägg av andra talare beslöts enhälligt följande
resolution:
»Svenska uppfinnareföreningen, församlad
till allmänt möte den 18 okt. 1924 och som tagit
del av såväl herrar Betulanders, Gustaf
Rennerfelts mfl:s anklagelser mot styrelsen i
Svenska uppfinnareföreningen, publicerade i
Industritidningen Norden, som även av styrelsens
bemötande härå, får, efter att dessutom hava åhört
vad bägge parterna muntligt haft att oinförmäla
i denna angelägenhet, uttala sitt fortsatta fulla
förtroende till styrelsen och övergår till
dagordningen.»
Något beslut avseende föreningens hållning till
frågan om provisoriskt patentskydd fattades icke, utan
överläts frågan åt dem som önskade uttala sig att i
föreningens publikationsorgan framlägga skälen för eller
emot införande av en sådan lagbestämmelse i Sverige.
Diskussionen beträffande
stadgeändringskommittén resulterade uti, att mötet beslöt avslå förslaget om
tillsättande av en sådan. De vid föreningens
sammanträde den 2 juni i år behandlade men icke formellt
stad-geenligt antagna förslagen om ändring och avfattning
av §§ 3 och 4 blevo nu — efter en kort diskussion —
föremål för vederbörligt beslut varigenom ändringarna
antogos och stadfästes.
Härpå vidtog programmets tekniska del —
bokstavligen i elfte timmen — med fil. magister Herman
Nybergs föredrag om sin uppfinning Nyberg-elementet,
ett nytt galvaniskt primär element, vilket de
närvarande trots en helt naturlig trötthet, åhörde med
synnerligt intresse. (Det torde komma att utförligt återgivas i
denna tidning.) Därefter och till sist demonstrerade
ingenjör A. J. E. Rylander ett av honom uppfunnet
nytt backslagsroder, visat i modell, vilket tilldrog sig
livlig uppmärksamhet. (Även detta torde bli föremål
för särskild redogörelse i denna tidning.)
Gemensam supé och ett av kordialaste stämning
präglat nachspiel avslutade sammankomsten.
Världens produktion och
konsumtion av kautschuk år 1923.
I tidskriften »Wirtschaft und Statistik» hava
offentliggjorts siffror för produktionen under år 1923 av
kautschuk järnte en inledande historik över
verksamheten inom denna produktionsgren under de senaste åren,,
varur följande må anföras.
I likhet med mineraloljeindustrin har också
kautschukproduktionen att för sin höga utveckling till
mycket stor del tacka den tilltagande motorsamfärdseln, ty
nära tre fjärdedelar av hela denna produktion går till
automobilindustrin. Om sålunda framställningen och
konsumtionen av mineralolja och kautschuk på den
senaste tiden ökats oerhört och det just av en och samma
orsak, har för övrigt framställningen av dessa
produkter haft helt olika öden. Den olikartade utvecklingen
belyses tydligast av det förhållandet, att priset på
mineralolja i Amerikas Förenta stater för närvarande är icke
mindre än 180 % av varans pris före kriget, medan
priset på rågummi endast är omkring 20 % högre än
för-krigspriset därpå. Kautschukindustrin befinner sig nu
därför sedan länge trots de ökade
avsättningsmöjligheterna i en svårartad kris.
Kautschuk eller gummi erhålles dels som
vildgum-mi i Brasiliens, Mexikos, Centralamerikas och Afrikas
urskogar och dels som plantagegummi, mest i Asien.
Produktionen av vildgummi befinner sig sedan 1912 i
sjunkande, medan gummiplantagernas avkastning visar
en kraftigt stigande kurva. År 1900 utgjorde
plantagegummit endast 0,01 % av den totala
gummiproduktionen i världen. År 1910 hade plantagegummit
ökats till 12 %, 1913 till 44 % och 1923 ända upp till
94 % av världsproduktionen. Därmed har alltså det
asiatiska plantagegummit vida överflyglat och
undanträngt vildgummit från Brasilien och andra länder.
Gummiplantager hade väl mera försöksvis anlagts
redan i förra seklet, men de fingo sin större utbredning
först sedan en av övermäktig brasiliansk konkurrens
framkallad kris inom den asiatiska te- och
kaffeodlingen förorsakat, att på dessa plantager börjat odlas
andra produkter, för vilka, avsättningsmöjligheterna
voro goda. Många plantager omlades 1905 till
gummiodling. Ännu i dag hava i London sitt .säte omkring
60 gummibolag, som före sekelskiftet bedrivit te-,
kaffe- och kakaoodling. Gummiplanteringarna lyckades
väl, och därtill kommo ytterligare som medverkande
orsak, särskilt under åren 1909 och 1910, de stora
kapitalinvesteringarna i denna produktionsgren på
kapitalmarknaden i London. Under de båda nämnda åren
grundades nästan hälften av de efter världskrigets slut
förefintliga gummiplantagefirmorna med säte i
London. År 1910 föllo 10,2 % av alla i »Economist»
upptagna privata emissioner på gummibolag. Jämte
investeringarna på Londons kapitalmarknad äro
holländska nybildningar att nämna, vilka emellertid i fråga
om de insatta kapitalen stå tillbaka för de engelska.
Nyanläggningarna under gummihaussens år
medförde en ökad framställning av produkten, som vida
överskred behovet trots de oväntat ökade
avsättningsmöjligheterna. Omkring år 1905 skola ca 120 000 acres
ha varit planterade med gummiträd. Vid utgången av
å,r 1909 tillkommo ytterligare 742 000 acres, under år
1910—1912 nära en milj. acres, och under tiden 1913
till 1919 utökades den odlade arealen årligen med i ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
