Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
nomsnitt 150 000 acres. Vid utgången av år 1921
uppgick hela den med gummiträd planterade arealen till
4 milj. acres, varav likväl blott 60 % användes för
tappning av mjölksaft. Att det blivit sådant överflöd
på gummiplantager märktes i förstone icke så
mycket, enär de nya planteringarna först 5 à 6 år efter
anläggningen lämna gummi och efter 10 till 20 år
uppnå sin högsta produktionsförmåga. Överproduktionen
observerades icke, och de lockande vinstmöjligheterna
under kristiden medförde, att nytt kapital alltjämt
investerades i gummiplantagerna och deras arealer
ökades.
Under tiden efter världskriget däremot har denna
överproduktion tydligt framträtt och beaktats.
Kautschukindustrins ansträngningar att genom billiga
priser öka avsättningen voro väl ej alldeles betydelselösa
men förmådde ej skapa en tillräckligt stark motvikt mot
överproduktionen. De stora firmorna inom branschen
gjorde betydande penningförluster, och stora
lagerförråd. anhopades. De engelska producenterna, som
behärskade tre fjärdedelar av marknaden, bestämde sig
därför för ett program till produktionsminskning, som kom
till utförande vid utgången av år 1922. Planen bestod
i att avpassa exportmängderna av kautschuk från de
brittiska länderna efter prisrörelsen å
kautschukmarknaden. När priserna föllo, inskränktes utförseln och
tvärtom. För 1923 års vidkommande har den största
minskningen av utförseln — och därmed även
produktionen — skett på Ceylon. Dock har även det främsta
produktionslandet, halvön Malacka, exporterat en
mindre kvantitet än under året förut. Över huvud taget
uppvisade de brittiska besittningarna en nedgång, de
holländska däremot, som stodo utanför den omtalade
överenskommelsen, en ökning av produktionen. Under
år 1923 jämfört med 1922 sjönk sålunda de brittiska
besittningarnas andel i världsproduktionen av
plantagekautschuk från 71 till 60 %, medan de nederländska
besittningarnas andel däremot steg från 27 till 37 %.
Produktionssiffran för vildkautschuk från Brasilien
har även under år 1923 visat tillbakagång, såsom synes
av följande tablåer.
Världsproduktionen av kautschuk åren 1913 och
1922 och 1923, i ton.
Därav
vildkautschuk
1913 ... 108 440 46 618 39 370 21 452
1920 ... 343 731 304 816 30 790 8 125
1921 . . . 295 642 272 915 19 837 2 890
1922 ... 404 200 379 000 21 700 3 500
1923 . . . 394 000 368 000 21500 4 500
Produktionen av plantagekautschuk ären
1922 och 1923 i tcm.
År 1922 År 1923
Malacka................................212 694 175 000
Ceylon..................................47 637 35 000
Nederländska Indien....................99 856 133 000
Indokina................................4104 5 000
Brittiska Indien........................4 854 6 500
Borneo, Kongo och andra länder..........10 384 13 500
Samtliga länder 379 529 368 000
År Totala kvantiteten [-plantage-kautschnk-] {+plantage- kautschnk+} från Brasilien från andra
produktionsländer
Tilläggas kan, att för år 1923 finnes ytterligare
en, först i »Isinformation» offentliggjord
uppskattning, som visar en något mindre totalkvantitet än den
ovanstående, nämligen 355 000 ton.
Under det att gummiproduktionens tyngdpunkt
ligger inom det brittiska väldet, är det Amerikas
Förenta stater, som konsumera den vida övervägande delen
eller omkring 70 % av den producerade kautschuken,
såsom framgår av nedanstående översikt över
konsumtionen av kautschuk inom olika länder under 1922 och
1923, i 1 000 ton.
År 1922 År 1923
Amerikas Förenta stater.......... 382,0 305,5
Storbritannien..........■ ... 25,0 27,0
Frankrike................ 27,0 30,0
Tyskland och Österrike.......... 28,0 20,0
Italien.................. 6,0 7,5
Spanien................. 3,0 3,0
Canada................. 9,0 14,0
Australien................ 3,0 3,0
Japan.................. 16,0 12,0
Ryssland................. 3,0 5,0
Skandinaviska länderna.......... 2,0 2,0
Belgien och Holland........... 2,0 3,0
Övriga länder.............. 2,0 2,0
Samtliga länder 408,0 434,0
Vad särskilt angår kautschukkonsumtionen inom
Förenta staterna åtgår som bekant den vida största
kvantiteten till framställning av automobilringar.
(Komm. meddel:n.)
Argentinsk lag om ursprungsbeteckning.
Svenska beskickningen i Buenos Aires har insänt
texten till en den 10 nov. 1923 i Argentina utfärdad
lag angående ursprungsbeteckning, vilken kommer att
träda i kraft den 10 nästkommande november, sålunda
ett år efter utfärdandet. Enligt lagen skola alla i
Argentina framställda varor på förpackningen,
emballaget eller föremålen själva förses med beteckningen
»In-dustria Argentina», och försäljare av argentinska varor
skola vid annonsering av sådana angiva deras
ursprung.
Utländska produkter skola på förpackningen,
emballaget eller föremålen själva förses med
ursprungslandets namn. Fabrikanten eller försäljaren av
argentinska eller utländska varor måste i varje fall på
förpackningen eller emballaget ånge varans kvalitet,
renhet eller sammansättning samt nettovikt eller
netto-mått.
Sistlidna juli månad ha tillämpningsbestämmelser
till denna lag utfärdats, genom vilka bl. a. stadgas,
att ursprungslandets namn får angivas på något av
följande språk: spanska, franska, engelska, italienska,
portugisiska eller tyska.
Enligt f. n. i Argentina gällande bestämmelser är
angivande av ursprungslandet å importerade varor
föreskrivet endast för animaliska födoämnen.
Stockholms allmänna teknikerförbunds
sammanträde den 23 dennes refereras i nästa nr av denna
tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
