Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerfårbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent
Varumärken m. m., innehål
lande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 45_ STOCKHOLM DEN 5 NOVEMBER 1924
Innehåll. Ind. Norden: Djursholmsbanans ändstation i Stockholm. Av ing. Chr. Sylwan. — Amerika-luftskeppet Zeppelin
Z. R. 3. Ref. av Sd. — Bränsle av torv och sulfitavfallslut enl. Molin. — Egil Steffenburg †.Minnesteckning av Chr. S. — Teknikens
varningar. — Föreningsunderrättelser. — Marknaden för metaller, kemikalier m. m. — Notiskrönika. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelse ang. patent. — Eftertryck^ av
signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudas. — Bedaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk
åsikts-överensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.
Djursholmsbanans ändstation i Stockholm.
Frågan om Djursholmsbanans ändpunkt i
Stockholm har under innevarande år blivit aktuell, enär den
av Stockholms stad meddelade koncessionen utlöper den
31 december och det ifrågasatts, huruvida järnvägen
skall fortfarande tillåtas gå fram till Engelbrektsplan.
Djursholms vitala förbindelse med .moderstaden är
denna Stockholm—Roslagens järnvägar tillhöriga
bana, den första elektriska i Sverige (sedan våren 1895).
Genom ändstationens läge vid Engelbrektsplan och ej
långt från huvudstadens nordöstra trafik- och
affärscentrum Stureplan har djursholmaren kunnat känna
sig som god stockholmare och givetvis inrättat sig
därefter. I stort sett har samhället Djursholm byggt upp
sig såsom de facto samhörigt med Stockholm, liksom
det väl aldrig fallit det senare samhället in att
förneka moderskapet. Enahanda är förhållandet mellan
huvudstaden och Stocksund jämte övriga
samhällsbildningar utmed Djurholmsbanan.
Nu har i Stockholm påyrkats, dels av
kommunala myndigheter, dels från enskilda intressehåll, att
Djursholmsbanan icke skall tillåtas gå längre än till
Östra station eller möjligen Valhallavägen för att
bereda vissa trafiklättnader å Engelbrektsplan,
utrymme för spårväg på Engelbrektsgatan och större trevnad
för dem som bo utmed denna gata. Häremot har
Djursholm med anslutning av Stocksund rest kraftiga
invändningar, grundade på vitala ekonomiska
omständigheter.
Hur ter sig denna strid för den, som visserligen
är intresserad, men som varken bor vid
Engelbrektsgatan eller i Djursholm? —• alltnog, för den opartiske?
Redan från början torde han ha frågat sig: vad
kan nu stå på, eftersom man vill flytta bort denna
gamla och livligt frekventerade trafiklänk?
Det mest frappanta synes dock vara
motsatsförhållandet mellan ett eller ett par underordnade lokala
intressen i Stockholm och intressen i Djursholm resp.
Stocksund och på andra håll, vilka efter allt att döma
äro samhällsintressen i full bemärkelse. Å ena sidan
hava ett par stockholmsmyndigheter tagit sig an att
föreslå en ny spårvägslinje just där denna
Djursholmsbana ligger sedan 30 år tillbaka, vartill sällat sig
missnöjet hos dem, som under denna samma tid bosatt sig
vid Engelbrektsgatan, kanske rentav köpt hus där. För
spårvägsprojektet är dock att märka påtagligt goda
möjligheter av acceptabla alternativ, och beträffande
de vid Engelbrektsgatan boende är det ju dessa, eller
åtminstone deras flertal, som flyttat till grannskapet
av Djursholmstågen, och icke detta grannskap, som
sökt upp dem. Å andra sidan invända förstadsborna,
Djursholm i synnerhet såsom det på samma gång
största och mest avlägsna samhället, att den oavkortade
spårsträckan ända fram till Engelbrektsplan är
nödvändig såsom väsentlig samhällsbetingelse, exempelvis
för Djursholm; ändpunktens förflyttning upp till
Val-hallavägen eller östra station skulle verka som
skadegörelse på dessa samhällen, vilkas inflyttningar till
icke ringa del berott på den direkta förbindelsen från
Engelbrektsplan räknat.
Denna totalblick över stridsfrågan, med
bortseende från en mängd i pressdiskussionen framhållna
detaljer, synes ge vid handen, att de lokala
stockholmsintressena ingalunda hava den betydelse att de förmå
tynga ned vågskålen.
Bland detaljerna i detta ärende måste vi räkna
kompromissförslaget avseende ändstationens
förflyttning blott en kortare sträcka, till den del av
Engelbrektsgatan, som ligger mellan Iversonsgatan och
Karlavägen. Detta förslag är mindre än en halvmesyr,
ty det tillfredsställer ingen. Skadan för Djursholm
mfl blir skedd likafullt med denna kortare förflyttning
-—- trafikens psykologi och ekonomi är nu sådan
—-och de som bo utmed Engelbrektsgatan få ingen
lättnad, enär meningen ju vore att lägga en
spårvägslinje dit i stället. Vi misstänka, att detta
kompromissförslag när allt kommer omkring endast är en
artighetsgest parterna emellan.
Vad beträffar den ståndpunkt Stockholms stad
bör intaga, när ärendet kommer till avgörande, vore
det alltnog klokast att man såge ut över problemet från
en betydligt högre position än den de ifrågavarande
lokala gatuintressena i Stockholm intagit. Under de
senare årtiondena har begreppet »det större Stockholm»
blivit alltmer konkret, och det nya stadsplanearbetet
måste givetvis sträcka sig längre än till Ålkistan.
»Det större Stockholm» når om tre fyra mansåldrar
antagligen ett gott stycke mot Uppsala, och de
samhällen, som nu räknas till omgivningarna, ligga då
inom storstadens hank och stör. Det kan därför vara skäl,
att man iakttager all égard och affabilité mot dessa
och söker hjälpa i stället för stjälpa. I belysningen av
förstädernas mäktigare sakskäl och de
stockholmska trafikproblemens kaotiskt outredda läge skulle
omedgörlighet från Stockholms stads sida te sig
kortsynt och futtig.
Må därför Djursholmsbanan fortfarande få sluta
vid Engelbrektsplan och röna all uppmuntran att
förbättra sina trafikanordningar därstädes.
Chr. Sylwan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
