Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
torv med koncentrerad sulfitavfallslut antages
kombinerad med en indunstningsaläggning för sulfitavfallslut.
Ursprunglig avfallslut ledes exempelvis från en
närbelägen sulfitcellulosafabrik till
indunstningsanläggnin-gen, där den indunstas till önskad koncentration och
ledes därifrån till den ovannämnda
behandlingsbehållaren. Till indunstningsanläggningen återledes eventuellt
den utspädda sulfitavluten, som avgår vid
behandlingsbehållarens övre del, ävenså den avpressade
sulfitavluten, om densamma blivit utspädd. Dessa lutar, som i
sig hålla den tillförda torvens primära vatten,
indunstas och återvinnas helt eller delvis för förnyad
användning. Sulfitluten kommer sålunda vid föreliggande
förfaringssätt att utnyttjas icke endast såsom bränsle,
utan även såsom ett medium att utdriva eller upptaga
torvens primära vatten, som i senare fallet kan
avlägsnas ur luten på ett ekonomiskt sätt i moderna
avdunst-ningsapparater.
Emellertid bör i varje särskilt fall undersökas, om
tillvaratagandet av den utspädda sulfitavfallsluten
från behandlingsbehållarens övre del kan anses vara
ekonomiskt lönande, vilket är beroende av den
utspädda lutens koncentration och kostnaden för dess
koncentrering.
K. Nn.
Märklig svensk uppfinning inom kyltekniken.
Ingenjörsvetenskapsakademin tillstyrker hos
kommerskollegium en av Ab. Arctic, Stockholm, gjord
framställning om ett lån på 300 000 kr för exploatering av
vissa patent och uppfinningar inom det kyltekniska
området.
Ansökningen har ur teknisk tynpunkt granskats
av prof. E. Hubendick, sakkunnig på det kyltekniska
området. Ur denna granskning har framgått, att den
idé, som ligger till grund för uppfinningen, är ganska
genialisk och teoretiskt fullt riktig. De hittills utförda
försöken med den kylmaskin, för vars industriella
tillverkning lån begäres, synes tyda på att några
oövervinneliga svårigheter för maskinens praktiska
utförande och verkningssätt icke föreligga. Maskinen löser på
ett lyckligt sätt det sedan åratal bearbetade
utomordentligt svårlösta problemet att framställa en billig,
oöm och lättskött kylmaskin för hushållsbruk.
Apparaten kan enligt akademins mening anses fylla ett över
hela världen känt behov.
Såsom väl bekant inom intresserade kretsar gäller
detta uppfinningar av civilingenjörerna C. G. Muntes
och B. C. von Platen, medlemmar av Sv.
uppfinnareföreningen, vilka arbeten dessa påbörjade redan då de
studerade vid Tekniska högskolan.
t
Egil Steffenburg.
Efter en tids sjuklighet avled ingenjör Egil
Steffenburg den 21 oktober uti sitt hem i Stocksund. Han
var 63 år gammal.
När jag för 12 år sedan lärde känna honom, såg
han för mig ut att vara en 38 à 40 års man. Likväl
hade han prövat på en del motgångar.
Men det var något visst av ungdom kvar
hos denne 51-åring, och i blicken
skymtade ofta ett pojkaktigt uppsluppet
glitter — som dock snart kunde övergå i
det karakteristiska högsvenska vemodet,
ett drag som stämde med hans börd,
han var nämligen född i Dalarna, Vika
socken.
Sedan Steffenburg gått i
elementarskola i Gävle fortsatte han sin
utbildning vid Tekniska skolan i
Stockholm, där han år 1881 avlade examen i
byggnadsyrkesskolan. Efter praktiska
studier i Frankrike återvände han till
Stockholm och fick anställning vid Ab.
de Lavals ångturbin. Sedermera hade
han anställning hos Nybergs verkstäder
i Sundbyberg, Gasaccumulator och
Pumpseparator. En betydande teknisk
erfarenhet och insikt hade han sålunda förvärvat.
På 1890-talet tog Steffenburg initiativet till
bildandet av Allmänna tekniska samfundet i Stockholm,
vilket jämte Teknikerförbundet och Elektriska
sällskapet år 1907 fortsattes i Stockholms allmänna
teknikerförbund, där han första ticlen var styrelseledamot och
sekreterare. Han verkade "med synnerligt intresse för
förbundets stabilisering och utveckling, men avgick
efter några år på grund av flyttning från Stockholm. Han
återvände emellertid till sitt kära förbund, och när
situationen i våras påkallade ett kraftigt ingripande för
förbundets ombildning var Steffenburg redo att åter
inträda i styrelsen.
Vid jordfästningen i krematoriet
på Stockholms norra kyrkogård den 25
oktober bragte Teknikerförbundet den
avlidne sin avskedshyllning genom en
blomstergärd och genom vice
ordföranden, ing. Chr. Sylwan, som bl. a.
yttrade:
»Du uppgick helt uti det
kamratskap, som benämnes Stockholms all-,
männa teknikerförbund. Din entusiasm
och iver sammanförde dessa tekniker
och industrimän från olika håll till ett
sällskap, där man år efter år mött
varandra och -— under stor del av denna
tid — just under, din omvårdnad.
Du verkade nitiskt och strävsamt
för oss. Du> blev Teknikerförbundets
krönikör genom dina omsorgsfullt
upptecknade redogörelser för dess
sammankomster. Du var ett föredöme genom ditt trofasta
arbete, och ännu under sista tiden, då du med full rätt
hade kunnat draga dig tillbaka, trädde du i stället
fram och lät pålägga dig styrelseledamotskapets
börda.
Vårt hjärtevarma, vördnadsfulla tack till dig,
vår broder, vår gode Egil Steffenburg!»
Chr. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
