Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
ekonomiska förhållandena, vari han gemenligen
befinner sig, avfatta sådana bestämmelser, synas Kollegium
vara ägnade att framkalla tvekan angående
lämpligheten av hela den ifrågavarande lagstiftningen». Likväl
fann sig Kollegium kunna tillstyrka förslaget, enär
man ansåg, att en alltmer utbredd uppfattning, även
bland arbetarna, rörande lagens stora betydelse skulle
i väsentlig mån supplera de mindre tillfredsställande
skyddsbestämmelserna. Även om industrin torde vid
ifrågavarande tidpunkt den meningen hava varit
allmän, att genom det förtroende, som både arbetsgivarna
och arbetarna hyste till en lagstiftning på området, de
officiellt utformade rättsreglerna skulle vinna
efterföljd i praktiken.
Sedan dess hava emellertid förhållandena i viss mån
förändrats. Uppfattningen inom industrin har blivit en
annan, och det förefaller, som om någon mera allmän
övertygelse nu icke förefinnes om nödvändigheten och
lämpligheten av lagstadgad obligatorisk
lärlingsutbildning. Men därmed är också, enligt Industriförbundets
förmenande, en av de väsentligaste förutsättningarna
för en obligatorisk lagstiftning icke längre för handen.
Såsom orsak till den ändrade uppfattningen vill
Förbundet först påpeka det förhållandet, att
fabriksindustrin på grund av ökad specialisering nu, i ännu högre
grad än förut, övergått till långt driven
arbetsfördelning, varigenom varje särskild arbetsoperation blir så
enkel, att någon mera tidskrävande utbildning icke
erfordras för arbetets utförande. Följden har också blivit,
att inom vissa fabrikationsbransoher, där ännu för tio
år sedan en omfattande lärlingsutbildning ansågs
oundgänglig, en sådan nu betraktas vara av skäligen ringa
betydelse. — Vidare må erinras om de mindre lyckliga
erfarenheter, man under de förflutna åren haft rörande
tvångslagstiftning i allmänhet på näringslivets område.
Erfarenheterna äro av den art, att industrin nödgas
ställa sig ytterst tveksam gentemot varje
statsingripande, som pålägger näringslivet nya skyldigheter och nya
bördor, låt vara att ändamålet är än så behjärtansvärt.
— Slutligen torde allvarligen kunna befaras, att
under nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden ett
ingånget lärlingskontrakt icke kommer att tillvinna sig
sådan respekt från arbetarnas sida, att någon verklig
trygghet för dess bestånd under avtalstiden kan
förväntas. Arbetarna vilja säkerligen så långt som
möjligt bortse från den särskilda karaktär av
arbetsan-ställning, som lärlingsförhållandet otvivelaktigt
intager.
Efter dessa mera principiella erinringar rörande
lämpligheten av en obligatorisk lagstiftning om
lärlingsutbildning inom industrin, övergår Förbundet till
att närmare skärskåda det nu föreliggande lagförslaget.
Detta tillhör den typ av lagar, där de olika
rättsbestämmelserna givits en mer eller mindre skissartad
form, och där avsikten är, att rättsreglerna skola
kompletteras med i administrativ ordning utfärdade
föreskrifter ävensom genom de prejudicerande
tolkningsbeslut, som av de övervakande myndigheterna komma
att fattas. En dylik lagkaraktär innebär både fördelar
och nackdelar, fördelar så till vicla som möjlighet
därigenom beredes för en friare rättstillämpning,
avpassad efter omständigheterna i de speciella fallen, och
nackdelar därutinnan att en viss osäkerhet beträffande
lagens verkliga innebörd givetvis måste till följd
därav uppstå.
Den föreslagna lagens verkningar äro sålunda i
mycket hög grad beroende av det sätt, varpå lagen skulle
komma att praktiskt tillämpas, dvs i sista hand av
huru tillsyningsmyndigheten (Kommerskollegium)
tolkar de olika föreskrifterna och handhar sina
åligganden. I denna myndighets hand är, i vad rör industrin,
lagd bl. a. den betydelsefulla uppgiften att avgöra,
när förutsättningar för lärlingsavtal föreligga, eller
med andra ord att bestämma, i vilka fall lagen skall
träda i tillämpning eller ej. Att för en statsmyndighet
fatta rättvisa och lämpliga beslut härutinnan är
givetvis förenat med stora vanskligheter, enär t. o. m. inom
samma yrkesgren förhållandena kunna gestalta sig helt
skiljaktiga vid olika industriföretag, beroende på i
vilken omfattning företaget »mekaniserats» samt på
graden av den arbetsfördelning, som där genomförts. Med
hänsyn härtill borde, åtminstone beträffande frågor
rörande lagens tillämplighet, ett stadgande hava införts
om ovillkorlig skyldighet för tillsynsmyndigheten att,
innan beslut i dylikt hänseende fattas, inhämta
yttrande från vederbörande organisationer på
näringslivets område. —
Industriförbundets skrivelse innehåller härefter en
del påpekanden avseenden speciella lagrum, varpå
följer själva utlåtandet, sålunda:
Sedan Förbundet nu framlagt sina erinringar mot
det föreliggande lagförslaget och vissa dess
detaljbestämmelser vill Förbundet härmed, efter övervägande
av alla de på frågan inverkande faktorerna, avgiva
följande utlåtande och förslag beträffande
lärlingslagstiftningens ordnande.
Då behovet av en för industrin gällande obligatoriskt
bindande lärlingslag icke för närvarande kan anses
vara oomtvistligt, och då en sådan lag som den nu
föreslagna i varje fall icke kan förväntas bliva uppburen
av allmän förståelse och odelat gillande inom de
kretsar av arbetsgivare och arbetare, som närmast därav
beröras, så anser Förbundet sig icke kunna tillstyrka,
att det föreliggande förslaget i nuvarande form
lägges till grund för lagstiftning på området.
Frågan om lärlingsväsendets ordnande bör
emellertid icke för den skull av myndigheterna skjutas åt
sidan. Den mera grundliga lärlingsutbildning, som
inom vissa industribranscher dock alltjämt torde
erfordras, kan nämligen, enligt Förbundets mening,
näppeligen genomföras på ett enhetligt och fullt
tillfredsställande sätt, med mindre än att staten utfärdar
reglerande föreskrifter härför. Emellertid synes man
för frågans lösning nödgas välja i viss mån nya vägar.
Och anser Förbundet — med hänsyn till de mycket
delade meningarna inom industrin — härvid vara
lämpligast, att grunderna i det nu föreliggande förslaget så
omläggas, att lagens tillämpning inom industrin göres
tills vidare beroende av frivillig överenskommelse
mellan vederbörande parter, på sätt som i förslaget
förutsattes ifråga om husligt arbete. Först sedan lagen i en
sådan form prövats under några år samt erfarenhet och
stadga vunnits rörande dess tillämpning och därmed
sammanhängande förhållanden, torde man eventuellt
böra gå vidare och göra lärlingsutbildningen
obligatorisk inom vissa industribranscher och yrkesgrenar.
Och bör man härvid lämpligen framgå successivt från
yrkesgren till yrkesgren, allt efter som man genom
inhämtat yttrande från vederbörande
näringsorganisationer erfarit, att nödigt förtroende och insikt om den
obligatoriska lagens företräden förefinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
