Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms AUm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.t
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 47_STOCKHOLM DEN 19 NOVEMBER 1924
Innehåll. Ind. Norden: Vindkraftproblemet. Av Nr. — Nyheter fr. årets utställningar i England: hydraulisk utväxling, maskiner
för skärning och slipning av kugghjul, för skärning av koniska spiralhjul, mfl. Eef. av C. L. — Rylanders backslagsroder. Ref. av
K. Nn. — Hur mönster i tyg åstadkommas. — Murning med maskin. — C. J. Wallin †. — Den skandinaviska patentlagstiftningen. —
Skyddslina vid arbete på tak. Av Mt. — Kameleontfärgen, ett nytt skyddsmedel. — Ab. Aerotransports lufttrafikprogram. — Lägre
frakter för näringarna. — Pöreningsunderrättelser. — Notiskrönika. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K.
patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelse ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande
av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Vindkraftproblemet.
Vindelektriciteten assisterande de hydroelektriska kraftverken?
Förmodligen var vinden den första av naturens
krafter, som människan hittade på att utnyttja till
hjälp vid uträttande av mekaniskt arbete. Och än i
dag är det lätt att förstå, att man på sina håll gör
ansträngningar för att tillgodogöra sig denna överallt
rikligt förekommande kraftkälla.
Många spekulativa hjärnor arbeta också med
hithörande problem, men de flesta uppfinnare angripa
nog uppgiften från lilländen i stället för från
storänden, varigenom mycken uppfinnareenergi går till spillc
såsom missriktad. Det torde därför icke vara ur vägen
med några påpekanden öm, vad som är det väsentliga
och vad som är av mindre vikt vid ifrågavarande
problem.
Det väsentliga är icke förbättringar i själva
vindmotorns konstruktion. Vi känna väl alla till de tvenne
huvudformerna av vindmotorer: den klassiska
väderkvarnen med fyra vingar och den amerikanska
vindmotorn ,med ett stort antal vingar. Den senare typen
visar oss ett gott exempel på, vilka misstag iman gör,
när man konstruerar utan att tänka eller känna sig för.
Det låter ju så trovärdigt, detta, att, om jag med fyra
vingar kan ernå en viss effekt å vindmotor, jag genom
att plocka in en hel massa vingar, skall kunna
mångdubbla effekten i samma mån. Men det är just dei
som icke sker. Insättas för många vingar, så förstöra
dessa vindförhållanden för varandra, och resultatet
försämras. Det visar sig också, att, om man plockar
bort varannan av vingarna i en vanlig vindmotor av
amerikansk typ, så ökar motorn genast i hastighet.
Först genom den danske ingenjören La Cours
experiment kan frågan om vingarnas antal och form anses
hava kommit på rätt väg. Resultatet av hans
undersökning visade otvivelaktigt, att den gamla kända typen
av väderkvarn med fyra vingar är den mest
fördelaktiga.
Det väsentliga är icke heller anordningarna att från
vindmotorn driva den elektriska generatorn, ej heller
regleringsanordningarna för hastighet, spänning o. d.
Just på denna punkten sätta nog uppfinnare det
oaktat med förkärlek in sin energi. Det vore en lätt sak
för nutidens konstruktörer att frambringa en
anläggning, som sköter sig själv och oklanderligt levererar
elektrisk energi —• så länge som det blåser.
Och härmed äro vi just inpå själva kärnpunkten
i hela problemet. Hur skola vi anskaffa reserv för de
dagar, då det inte blåser?
»Med elektriska ackumulatorer», säger någon.
Ja, för all del, det går alldeles utmärkt. Sådana
anläggningar finnas här och där, och saken är ju lätt att
ordna, så att driften sker automatiskt. Men
olägenheten är den, att ett ackumulatorbatteri är mycket
dyrbart, om det skall tagas så stort, att det undti några
dagar förmår uppehålla reserven för t. ex. en ordinär
lantgård. Och dessutom fordrar det idelig tillsyn och
drar höga underhållskostnader. Dessa omständigheter
ha gjort, att vindelektricitetsverken icke ha kunnat
konkurrera med kraftdistributionsföretagen.
Ty framgången av en uppfinning är ju
underkastat ekonomiska lagar. Om en abonnent får betala 1
krona per kilowattimme för sin elektricitet i räntor och
underhållskostnader för sitt vindverk, under det att
han kan få energien för 50 öre pr kilowattimme från
ett kraftverk, så väljer han nog det senare alternativet,
även om han under det förra har själva drivkraften
gratis.
• Ett annat förslag till reservfrågans lösande
framträder i pressen allt ibland och går ut på att
magasinera energien förmedelst komprimering av luft, genom
lyftande av vatten till stora höjder o. d.
Alla dessa sätt äro ju tekniskt utförbara men lida
samtliga av samma olägenhet som sättet att samla
energien i elektriska ackumulatorer, nämligen dyrbarheten
hos en sådan anläggning. Roar man sig med att
kalkylera, t. ex. huru stor vattenmängd man skulle
behöva för att, även vid en relativt stor lyfthöjd, kunna låta
några få lampor lysa under något eller några dygns
vindstilla, finner man snart, att ett dylikt förslag är
praktiskt orealiserbart. Endast i det fall, att man uppe
på en stor, brant höjd har möjlighet att t. ex. genom
en enkel fördämning åstadkomma en stor bassäng,
skulle man kunna med hänsyn till ekonomien
reflektera. Men, huru ofta har man det så väl förspänt?
Om icke frågan om reserven kan lösas på ett mera
tillfredsställande sätt än hittills, torde därför, så vitt .nan
nu kan se, vindelektricitetsverken icke kunna påräkna
något större intresse såsom självständiga kraftkällor.
Men däremot skulle sådana verk kunna ha sin
stora betydelse som hjälp åt de stora kraftverken vid
tider av vattenbrist. En härför utbildad
parallellstation kan nämligen utföras otroligt enkelt på följande
sätt, som framkommit för några år sedan.
Om en vanlig asynkron trefasmotor får gå i
tomgång, förbrukar den ju någon liten effekt. Om motorn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
