Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Ållm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 49
STOCKHOLM DEN 3 DECEMBER
1924
Innehållsförteckningen: se sista textsidan.
Magnuseffekten
Principen för Flettner-segelfartygen.
Såsom redan genom dagspressen blivit bekant
utnyttjas på det nu så livligt debatterade
Flettner-rotorfarty-get den s. k. Magnus-effekten för fartygets
framdrivande.
Magnuseffekten har fått sitt namn av den tyske
kemisten och fysikern Heinrich Gustav Magnus (1802
•—1870). Efter studier för Berzelius, Gay-Lussac,
Thénard blev han professor vid högskolan i Berlin.
Det var den mycket omstridda frågan, varför en ur ett
eldvapen utskjuten kula, allt efter dess rotation,
avviker åt höger eller vänster, som föranledde professor
Magnus att år 1853 anställa undersökningar rörande
strömningar i luften. För dessa undersökningar lämnas
lufttrycket på ena sidan av den roterande cylindern
måste vara större än på den andra, och vidare att
cirkulerande luftströmmar uppstodo runt om densamma,
åt vänster om cylindern roterade åt vänster, och åt
höger, om cylindern roterade åt höger. Det är vidare
klart, att luftströmmen V på den ena sidan om
cylindern löper i samma riktning som de cirkulerande
luft-stömmarne och på den andra sidan i motsatt riktning,
varför en bromsning av luftströmmens V hastighet här
uppstår. Då nu hastigheten av strömmande medier står
i omvänt förhållande till deras tryck, så följer, att på
den sida av cylindern, där strömmarne äro likriktade,
råder ett lägre tryck än på den andra sidan.
Fig. 1. Flettner-rotorseglaren »Buckau». (Ur »Schiffbau».)
här nedan en framställning efter en artikel av
Regie-rungsrat P. Heyse i ett särskilt till
Schiffbautech-nische Gesellschafts 25-årsmöte utkommet häfte av
»Schiffbau».
Professor Magnus anordnade för sina
undersökningar en liten cylindrisk kropp Z (fig. 2) i lodrät
ställning mellan tvänne spetsar, så att den kunde
bringas i hastig rotation. På båda sidor uppställdes två
lätta vindfanor och en stark luftström V riktades mot
cylindern och fanorna. Nu iakttogs följande: Om
cylindern hölls stilla ställde sig båda fanorna parallellt med
varandra och med luftströmmen. Men om cylindern
bragtes i hastig rotation, ställde sig fanorna så, att den
ena närmade sig cylindern, under det att den andra
avlägsnade sig, såsom med streckade linjer är antytt
i fig- 2.
Härav drog professor Magnus den slutsatsen, att
Ett mycket enkelt försök med en ljuslåga
bekräftar dessa antaganden. Om man blåser i ett rör intill och
något vid sidan om en ljuslåga, kan man iakttaga, att
lågan icke ställer sig i luftströmmens riktning utan
drages eller suges åt sidan mot luftströmmen. Det
uppstår här liksom vid den sida av cylindern, där
strömmarne äro likriktade, ett undertryck.
Professor Magnus har sålunda visat, att vid
försöken uppstå krafter, som verka vinkelrätt mot den
luftström, som verkar på den roterande cylindern.
Att dessa krafter äro den verkliga orsaken till en
projektils avvikning från skjutplanet, bevisade
professorn med ett försök, som åskådliggöres i fig. 3.
På en tunn tråd a, upptill fäst vid b, upphängdes
en liten vågbalk c. På ena änden av balken
upphängdes en cylinder med lagertappar i en ring, så att den
kunde bringas i rotation i sina lager. På andra änden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
