Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
Fig. 2.
Fig. 3.
O
/w
Fig. 4 och 5.
av balken anbragtes en motvikt p. För erhållande av
möjligaste lugnt jämviktsläge anordnades ytterligare
trenne trådar e, f och h. Den ventilator, som skulle
lämna, luftströmmen, var anordnad på en bana, så att
den kunde följa vågbalkens rörelser åt ena eller andra,
hållet.
Riktades nu luftströmmen V mot cylindern Z,
under det att denna ej roterade, så förblev vågbalken i sin
ursprungliga ställning. Sattes däremot cylindern i
rotation svängde vågbalken åt ena eller andra hållet
beroende på rotationsriktningen.
Tänker man sig nu sådana cylindrar anbragta på
ett fartyg (fig. 4 och 5) och en stark luftström W får
verka på dem, så kan man föreställa sig, huru vid
cylindrarnas rotation uppstå såsom tvärkrafter verkande
luftströmningar Wi, vilka krafter driva fartyget på
alldeles samma sätt som den kraft, som uppstår vid den
på vågbalken hängande cylindern, vrider vågbalken.
Arerkan på ett fartyg ökas naturligtvis, om flera
cylindrar verka i samma riktning, och de förorsaka en
vridning av fartyget om den aktre cylindern roterar i
en riktning och den förliga cylindern i motsatt. Dessa
cylindrars rotationsriktning rättar sig naturligtvis efter
den riktning, i vilken vinden blåser.
Av vad som hittills blivit offentliggjort, kan man
sluta sig till, att det Flettnerska rotorfartyget är
väsentligt överlägset de vanliga segelfartygen, säger nämnda
facktidskrift.. Då drivkraften, vinden, ingenting kostar,
och den hjälpmotor, som driver cylindrarna behöver
hava blott ringa effekt, så framgår utan vidare, vilken
betydelse i ekonomiskt hänseende det nya fartyget
kommer att få. Därtill kommer, att manövreringen fordrar
mycket mindre manskap än vanliga segelfartyg.
Naturligtvis måste rotationshastigheten stå i ett
visst förhållande till vindstyrkan, såsom ock professor
Magnus’ försök bevisat. Om dessa förhållanden med
siffror fastställts, eller om det överlåtes åt fartygets
befäl att från fall till fall på grund av erfarenhet och
på känn bestämma rotationshastigheten, eller om
regleringen sker automatiskt, har ännu intet blivit
offentliggjort.
Det har antytts i dagspressen, att Magnuseffekten
även skulle hava betydelse för luftfartyg. Tänker man
sig en vågrätt anordnad roterande cylinder, som
träffas av en luftström, så uppstår naturligtvis samma
fenomen, som ovan beskrivits. Det uppstår tvärkrafter,
som antingen sträva att höja eller att sänka cylindern.
Anbringas sådana cylindrar i stället för bärplan eller
vid bärplanen å en flygmaskin, och denna sättes i
rörelse medelst propellern, så komma de härigenom
uppstående luftströmmarne invid cylindrarna vid
motsvarande rotationsriktning av cylindrarna att utöva en
stark uppdrift. Försök lära ha ådagalagt, att denna
uppdrift och därmed även flygmaskinens bärighet blir
i överraskande grad ökad i jämförelse med vanliga
bärplan. pj.
Skydd för nitväxlarna i ångpanneeldstäder.
De ömtåligaste delarna av en ångpannas eldstad
äro skarvarna eller växlarna och deras nitar, vilkas
skallar jämte plåtkanterna äro mest utsatta för
avbrän-ning genom den direkta beröringen med bränslet och
lågan. En ångpannas livslängd är sålunda beroende på
i vad mån man kan skydda dessa delar från
av.brän-ning.
Detta framhålles inledningsvis uti beskrivningen
till sv. patentet nr 57876, avseende en uppfinning av
E. G. T. Kinberg, Örebro, benämnd »skyddsanordning
för nitväxlarna i ångpanneeldstäder». Anordningen är
visad schematiskt i närstående fig. 1, sidobild, och fig.
2, horisontalsektion, såsom tillämpad på en
lokomotiv-panna. Skyddet utgöres av strimlor eller band som
ansluta sig till plåtskarvens form och som placeras
fristående på något avstånd framför respektive skarv och
fästes på lämpligt sätt — med A betecknas
fästanordningarna — så att skyddet vid behov lätt kan utby-
tas. Skyddet kan
dessutom dragas ned
till eller under
rostytan, varigenom kall
luft kan uppkomma
och hindra skyddet
att hastigare
förbrännas. Genom att
skyddet placerats
fristående framför
plåtskarven lämnas
den heta
eldstads-luften tillträde till
rummet mellan
plåten och skyddet och
blandas med
kalluften, varigenom
skadliga spänningar i
skarvarna på grund
av kalluften undvikas.
K. Nn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
