Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
Fig. 1. Fig. 2.
Dessa båda figurer jämte nedanst. figurpar 3—8 åskådliggöra
priueipen för Constantinescos uppfinning.
De flesta, som något mera ingående studerade
utställningen, lade belt säkert märke till den stora
montern, som upptogs av den Torque-Converter som
uppfunnits av Constantinesco, en engelsman av
rumäniskt ursprung. Uppfinningen går bl. a. ut på
att göra sig av med växellådan, exempelvis i en bil.
Denna eonverter eller omformare är en
uppfinning, som består av tre delar: primära motor-delar,
ener-gi-system och vevstänger (kallade för »ventiler» av
Constantinesco).
Vid de primära motordelarna måste ett svänghjul
vara fäst, eljest kunna dessa tillhöra en explosionsmotor
eller annan primär rörelse-alstrare.
Energisystemet är en mekanism med uppgift att
automatiskt överföra kraft från en rörelse-alstrare till
ventilerna. En kombination av svängande hävstänger
och armar användes härför. Mekanismen är en
föränderlig växel, och hastigheten av hos svängande
ventilerna varierar mellan mycket vida gränser.
Ventilerna omforma negativa och positiva
reaktioner till roterande impulser i en riktning å den
sekundära axeln. Två sådana oscillerande ventiler användes
vanligtvis i en omformare (eonverter).
Principen för energisystemets verkningssätt
framgår av det följande. Figuren till vänster i var och en
av de fyra illustrationsparen fig. 1—8 framställa
fyra faser av ett enkelt experiment, som lätt kan
utföras av tvenne personer, stående i rät vinkel mot
varandra och försedda med en käpp, i vilkens ena ända
en vikt fästs. Händerna demonstrera sålunda de
funktioner, som i figurerna till höger visas utförda av en
omformare. I denna har dels den lägre handen blivit
Fig. 9. Förklaringar: driven shaft, framdriven axel; ratchet
arms, spärrhjulsstänger; connecting rod,
sammanbindnings-länk; driving shaft, drivande vevaxel; pendulum, pendel.
Köreisens svängningspunkt i Constantinescos Torque-convert.er
ändrar sig från punkt A till C och varierar mellan dessa
punkter alltefter belastning och kraft. Anm. 1. Ett svänghjul måste
fästas vid den drivande vevaxeln. 2. Pendeln är i punkt A
upphängd i ?n liten länk, vars övre ända måste vara fäst vid
en fast punkt.
utbytt mot en förbindelsestång, satt i rörelse av en vev,
och dels den övre handen mot två mekaniska ventiler,
förbundna med den sekundära axeln, som utövar
motstånd mot rörelse.
En långsam oscillerande rörelse av drivkraften
svänger enbart pendeln fram och tillbaka.
Svängningspunkten förbliver härunder stilla vid den punkt,
där motståndet utövas. Ökas drivkraften upp till
moderat rörelse, så övervinnes motståndet, och
svängningspunkten tvingas automatiskt ned till någon
mellanliggande punkt i enlighet med illustrationen.
Vid hastigt oscillerande rörelse från drivkraften
kommer viktens energi att motstå rörelsen och mot- ,
ståndet överkommes fullständigt. Härvid har
svängningspunkten kommit ned ända till vikten i pendelns
ända. Den övre handen har sålunda inget annat val än
att röra sig nästan, som om den vore driven direkt.
Ventilerna omforma impulserna från alternerande
till likriktad natur. Sålunda adderas dessa därigenom,
att den ena ventilen verkar under framslaget och att
den andra rör axeln i samma riktning under återslaget.
För att svänga pendeln omkring ett medelläge,
kräves ingen energiåtgång med undantag av den ringa
kraft, som erfordras för att övervinna luft- och
lagerfriktioner. Detta gäller för varje svängning, förutsatt
att dessa ej uppstå på grund av stötar.
Verkningssättet klargöres lätt med hjälp av
pendeln å illustrationerna. Om man startar med handen
från det yttersta vänsterläget, måste man giva pendeln
en ganska kraftig stöt för att bringa den till hastigare
rörelse än dess naturliga svängningsperiod. Men så
snart som kulan har nått medelläget, kommer pendeln
Fig. 3—4.
Fig. 5—6.
Fig. 7—8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
