- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
399

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

399 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN



att på grund av det erhållna momentet söka fortsätta
utöver det yttersta högra läget. För att förebygga detta,
måste handen börja att draga tillbaka så snart, som
pendeln har passerat medelläget, för att återigen
bringa pendeln till vila vid det yttre högra läget. Med andra
ord, fortplantar drivhanden energi till pendeln under
halva svängningen, varefter pendeln under den andra
halva tiden ger tillbaka energin till handen.

Om handen ersattes genom en vev och
sammanbindningslänk, i enlighet med figurerna till höger,
finner man, att vad pendeln ger tillbaka av energi under
andra hälften av dess svängning är fullständigt
lika-med det, som den mottog under första hälften. Sålunda
är den medelenergi, som åtgår för pendeln, likamed
noll, med undantag för de små friktionsförlusterna.
Tryck och dragning från handen äro emellertid like

dare är denna frekvens lika med antalet av
fullständiga svängningar av den primära vevstången.
Amplituden av massans svängningar är variabel och växer
med ökningen av förhållandet mellan hastigheterna av
den primära rörelsealstraren och den drivna axeln och
övenså minskar med nedgången av dylikt förhållande.
Då det finnes två ventiler, följer därav, att de
vrid-ningsimpulser, som meddelas till den sekundära axeln
(t. ex. bakaxeln av en automobil) alltid äro . dubbelt
så många som antalet varv. av maskinens rörelse.

Välj ett exempel, för att klargöra denna genialiska
metod, genom vilken förhållandet mellan primär
motor och sekundär axeln automatiskt varierar i
förhållande till det motstånd, som erbjudes mot rörelse av den
senare. Antag att det motstånd, som erbjudes mot
rotationen är mycket stor, exempelvis i det fall då en bil

Fig. 10. English Electric Co:s omformare-transformator under uppsättning.

stora. Dessa alternerande krafter överföras genom
stången till motståndet. Så länge som motståndet är
tillräckligt stort, så att ingen energi överföres av
ventilerna och ingen energi åtgår för pendelns rörelse,
finnes det intet, som hindrar att vevstångens hastighet
accelereras.

Övergår man så till principen för de delar, som
Constantinesco benämner ventiler, finner man, att en
fram- och återgående rörelse överföres till en roterande
rörelse med hjälp av tvenne dylika ventiler. En
schematisk ritning, som illustrerar principen återfinnes i
fig. 9. Ett vanligt spärrhjul är en ofulländad form av
ventil,, men för enkelhetens skull visar figuren ett
spärrhjul och tvenne stänger. Många slag av brukbara
ventiler hava uppfunnits, patenterats och provats med
praktiska resultat. Emellertid hålles fortfarande de
senaste framstegen hemliga för att möta krav från vissa
patentlagar i olika länder.

Det förtjänar nämnas, att de roterande impulserna
från varje ventil på den sekundära axeln äro lika med
frekvensen av stängerna, hävarmarna och massan. Vi-

står stilla i en mycket stark lutning. Härvid accelereras
motorn upp för att nå sin största kraftutveckling.
Vikten vid pendelns ända är ej istånd att svara mot så
hastiga svängningar. Sålunda bringas en kraftig stöt
mot förbindelse-punkten A, fig. 9. Därigenom
överföres vid varje svängning av hävstångsarmen (B) en
kraftig impuls till spärrhjulsstängerna. Resultatet
härav är, att ett vridningsmoment påverkar bakaxeln,
vilken automatiskt justerar sig efter det motstånd, som
skall övervinnas. Om motståndet är mycket stort,
svänger hävstången kring en punkt, som automatiskt
bestämmes att falla helt nära punkt A. Då motståndet
minskas, sedan energin för startning av vagnen
övervunnits, ändrar svängningspunkten sitt läge till punki
C, fig. 9, eller som även visas i fig. 7—8. I detta läge
är drivkraften praktiskt taget direkt från maskinen till
bakaxeln, vilket inträffar, när vagnen framföres på en
god horisontell väg.

Den mekanism, som i verkligheten användes, är
naturligtvis mycket olika den, som visas i figurerna.
De svängande vikterna äro duplicerade för att därige-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free