Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
papper. Tillverkningsvärdet för arbeten av grafisk
industri har ävenledes undergått ökning, ehuru ej av
större relativ betydenhet.
Inom livsmedelsindustrin framträder för det första
stegring för kvarnprodukter från 565 654 till 645 531
ton. Ifrågavarande ökning faller i huvudsak på
vete-och rågmjöl samt kli. Betydande produktionsökning är
vidare att anteckna för raffinerat socker, från 14-3 922
till 159 388 ton, för margarin från 17 622 till 23 313
ton och för kraftfoder från 49 826 till 67 375 ton, samt
mera begränsad sådan för exempelvis spisbröd,
mejeriprodukter, maltdrycker och tobaksvaror. Enastående
kraftig -nedgång visar däremot produktionen av
råsocker, från 234 771 till 72 096 ton, i huvudsak
sammanhängande med starkt inskränkt betoclling på grund av
överproduktion föregående år. Även för råbrännvin är
tillverkningens nedgång betydande, nämligen från 40,3
till 21,2 milj. liter.
Textil- och beklädnadsindustrin visar nästan
genomgående ökad produktion. Sålunda steg exempelvis
tillverkningen av garn och tråd från 31 557 till 35 382
ton, av vävnader från 22 743 till 26 093 ton, av
trikå-varor från 2 730 till 3 064 ton samt värdet av
sömnadsartiklar från 80,9 till 89,7 milj. kr.
Vad nyss sagts om textil- och beklädnadsindustrin
gäller även läder-, hår- och gummivaruindustrin. Ökade
tillverkningssiffror äro sålunda att anteckna för
samtliga hithörande huvudartiklar, såsom t. ex. för sul- och
bindsulläder från 7 795 till 9 201 ton, vegetabiliskt
garvat platt- och ovanläder från 1 921 till 2 630 ton,
skodon av läder från 5,7 till 7,3 milj. par samt galoscher
och gummiskodon från 3,7 till 4,1 milj. par.
För de till kemisk-teknisk industri hänförliga
varorna redovisas ävenledes som regel ökad tillverkning.
Som viktigare exempel härpå må anföras, att
producerade färger och fernissor stigit från 6 760 till 8 289 ton,
oljor och fett från 23 351 till 29 059 ton, konstgödsel
från 190 570 till 226 777 ton, tändstickor från 25 301
till 33 166 ton samt kalciumkarbid från 28 791 till
41 381 ton. I något fall kan dock minskad produktion
iakttagas, såsom för sprängämnen från 2 790 till 2 547
ton.
Beträffande verksamheten vid kraft-,
belysnings-ocli vattenverken må framhållas, att särskilt
framställningen av elektrisk energi under redogörelseåret visat
avsevärd uppgång. Den alstrade energimängden
utgjorde sålunda approximativt 2 956 milj. kwt mot 2 683
för 1922.
Nya mästarekurser inom smides- och
automo-bilreparatörsfacket.
Under senare hälften av januari 1925 planeras
tvenne större mästarekurser å Hantverksinstitutet i
Stockholm inom rubricerade yrkesgrenar, delvis
ingripande i varandra. Sålunda tillämnas den åttonde
mästarekursen för automobilreparatörer att hållas 19—31
jan. med i huvudsak samma program som vid nyligen
avslutade kurs i samma ämnen.
Kursavgiften blir fortfarande 75 kr med rabatt av
15 kr för medlemmar i hantverksförening eller i till
riksförbundet ansluten smidesmästareförening. För
deltagande i kursen bör med anmälan förutom
åldersbetyg (minst 20 år) bifogas intyg om minst 3 års
bil-reparationspraktik.
För deltagare i denna kurs, vilka önska fortsatt
utbildning i ämnen, som tillhöra det egentliga
smedsyrket, gives tillfälle att mot en tilläggsavgift av 25 kr
få deltaga i första delen av mästarekursen för smeder,
vilken planeras för tiden 27 januari—7 februari. De
första fem kursdagarna omfatta bl. a. järn- &
stålbehandling, härdning etc samt svetsning (acetylen- &
ljusbågssvetsning), bokföring och yrkeskalkylation m. m.
Smedmästarekursens sista dagar omfatta en
förberedande utbildning för automobilreparationer.
Kursavgiften för smedmästarekursen blir ävenledes 75 kr med
samma rabatt för föreningsmedlemmar som för
auto-mobilreparatörerna. För tillträde till
smedmästarekursen erfordras som vanligt, förutom åldersintyg, intyg
om minst 3 års praktik inom smedsyrket.
Förenta staternas dumpinglag och Skandinaviens
industrier. Med anledning av den amerikanska
dum-pinglagens bestämmelser ha olika norska och danska
industrier på amerikansk anmodan sett sig nödsakade
att lämna upplysningar om sina produktionskostnader
för att undvika olägenheterna av att få sina produkter
belagda med dumpingtull.
På senaste tid ha emellertid industriförbunden i
både Sverige, Norge och Danmark beslutat intaga den
ståndpunkten, att, om från något amerikanskt håll
kommer en anmodan till något industriföretag i ettdera
av de nämnda länderna att tillhandagå med
upplysningar angående produktionskostnader eller att ställa
räkenskaper till disposition eller liknande, för
företaget i fråga hänvisa den frågande till vederbörande
industriförbund och samtidigt själv sätta sig i
förbindelse med detta.
Samtidigt har frågan från både dansk, norsk och
svensk sida förts fram inför den internationella
handelskammaren i Paris, vars ordförande är amerikanen
W. Booth, som för några månader sedan jämte
sekreteraren Dolléans besökt Sverige, Norge och Danmark
och således torde vara informerad i saken.
De kemiska stationernas analystaxor. Vid
sammanträde i Stockholm den 27 nov. diskuterade
Kemistsamfundet en från dess analytiska sektion inkommen
skrivelse rörande den offentliga kemiska
undersökningsverksamheten och de kemiska stationernas
analystaxor. Det beslöts efter en längre diskussion, vari
deltogo dir. Hj. Du Rietz, professorerna Barthel, v. Euler
och B. Holmberg, dir. B. Carlson samt docenterna
Norlin och Th. Sundberg mfl, att frågans slutbehandling
skulle uppskjutas till ett kommande sammanträde och
att dessförinnan samtliga till ärendet hörande
handlingar till påseende skulle framläggas på Kemiska
industrikontorets lokal.
Sektionens förslag till taxa för vissa analyser går
ut på att anvisa en rimlig prisnivå för
kemiskt-analytiskt arbete i Sverige. Ehuru siffrorna i detta förslag
i många fall äro betydligt högre än i de kemiska
stationernas taxor, uppnår förslaget dock icke prisnivån
i de för allmänheten gällande taxorna vid statens
provningsanstalt och tullverkets huvudlaboratorium.
Sektionen framhåller, att de utan statsunderstöd arbetande
laboratorierna inom landet äro betydligt flere än de
statsunderstödda kemiska stationerna och de kunna
anses äga lika stor betydelse för näringslivet i vårt land
som dessa, men nödgas nu arbeta under ytterst tryckta
ekonomiska förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
