- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
402

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

402

INDUSTRI TID NINGEN NORDEN



C. F. Carlson.

En framstående svensk
industriman ingenjören och
hedersdoktorn Carl Fridolf
Carlson, ledare för de stora
Schichau-verken, avled i
Tyskland den 23 oktober i
en ålder av knappast 55 år.

Carl F. Carlson föddes d.
22 jan. 1870 i Hassle. Efter
avslutade skolstudier i Skara
praktiserade han på varv i
Göteborg, Stockholm, Malmö
och Helsingör samt
genomgick Chalmersska institutets
avdelning för
skeppsbyggnadskonst. Efter några års
verksamhet vid olika, varv i Tyskland blev han år 1898
anställd vid Schichaus varv i Elbing. Snabbt
avancerade han sedan och övertog redan år 1903 ledningen
över Schichauvarvet i Danzig. Ett stort antal fartyg
såväl för den tyska marinen som handelsflottan
byggdes under hans ledning, bland andra tyska
handelsflottans största fartyg »Columbus» och dess systerfartyg,
nu White Star-linjens »Homeric».

Med Carlson bortgick en ovanligt verksam man,
som på ett utomordentligt sätt hedrat det svenska
namnet i Tyskland. Tack vare hans energi ha de verk, som
han ledde, kunnat genomgå de oroliga tiderna
jämförelsevis oberörda, av de svåra arbets- och
arbetarförhållandena i det östra Tyskland, så att man kan hoppas på
ett nytt uppsving för denna betydande osttyska
in-dustri. Kd_

Brittiska Imperieutställningen.

(Slut fr. sid. 400.)

Maskinen synes ej lida av de svagheter, som
omöjliggöra vanliga omformares och likströmsmaskiners
användande vid höre spänningar. Isoleringen erbjuder
inga större svårigheter, då inga roterande lindningar
finnas, ej heller kommuteringen, då ankarreaktion är
borta.

De tekniska svårigheterna kunna således sägas
vara lösta. Dess ekonomiska konkurrenskraft med en
vanlig växelströmsöverföring är ännu ej fastställd. Den
utställda maskinen, som är på 2 000 Kw, primärt: 6 600
voit 3-fas 50-periodig växelström, och sekundärt:
100 000 voit likström, är avsedd för en efter svenska
förhållanden tämligen kort kabelöverföring i Wales.
Konkurrenskraften måste emellertid stiga med
överföringslängden. Sålunda torde uppfinningen komma
under omprövning även i Sverige.

*



Vad utställningen i övrigt beträffar kan det nu
nämnas, att den kommer att vara öppen även nästa år,
varvid flere av de nu utställande firmorna återkomma.
Det är dock att förvänta, att även ett stort antal nya
firmor komma att deltaga.

London, november 1924.

Gustaf Berg.

Sveriges industriella produktion år

1923.

Uti Komm. meddelanden publicerar
kommerskollegium preliminära uppgifter rörande kvantitet och värde
av Sveriges industriella produktion under 1923,
jämförd med motsvarande produktion 1922. En summering
av värdeuppgifterna för samtliga redovisade hel- och
halvfabrikat ger för 1923 ett belopp av 4 162 milj. kr.
Då motsvarande belopp 1922 utgjorde 4 048 milj. kr,
blir resultatet, att ökning inträtt med 114 milj. kr eller

2.8 %. Att tillverkningsvärdet sålunda stigit, bör
innebära, att jämväl själva produktionen som helhet varit
i uppgående. I själva verket bör ifrågavarande
uppgång ha varit avsevärt starkare än skillnaden mellan
värdesiffrorna anger, då prisläget i genomsnitt för 1923
enligt, kollegii prisindex legat omkring 6 % under 1922
års medelnivå.

Om utvecklingen inom olika industrigrenar gäller,
vad först beträffar malmbrytning och metallindustri,
att de senaste årens tryckta läge här fortfarit även under
1923 särskilt i fråga om järnhanteringen. Sålunda visar
produktionen av järnmalm från nästföregående år
nedgång från 6,2 till 5,6 milj. ton, av göt och smidbart
gjutgods från 311 033 till ’270 680 ton samt av smitt
och varmvalsat järn och stål från 504 862 till 430 404
ton. Ökad produktion redovisas dock för tackjärn från
259 567 till 277 794 ton och för gjutgods av omsmält
tackjärn från 65 268 till 92 712 ton. I fråga om andra
metaller må anföras, att tillverkningen av
cementkoppar stigit från 1 248 till 6 071 ton. För fartyg, fordon,
maskiner och liknande verkstadsarbeten företer
statistiken växlande utveckling. Ökning av tillverkningsvärdet
föreligger exempelvis för fordon från 20,7 till 30,8,
motorer (ej elektriska) från 8,3 till 11,5, rull- och kullager
från 3,0 till 6,1, lantbruksmaskiner från 8,0 till 11,6,
mjölkskumningsmaskiner från 10,2 till 14,0 samt för
rör-ledmingsarbeten och sanitetsanläggningar från 19,8 till
25,5 milj. kr. Däremot har tillverkningsvärdet minskats
exempelvis för fartyg och båtar från 65,7 till 42.7,
lokomotiv från 31,9 till 24,2, och krigsmateriel från 16,8 till

4.9 milj. kr.

Gruppen jord- och stenindustri visar på det bela
taget gynnsam utveckling under redogörelseåret.
Sålunda steg stenkolsbrytningen från 378 861 till 419 569
ton samt tillverkningsvärdet för sten och stenarbeten
från 16,4 till 21,4 milj., för arbeten av cement och
konstgjord sten från 5,4 till 7,8 milj., för tegel och
liknande produkter från 19,8 till 31,1 milj. och för
glasvaror från 19,8 till 24,3 milj. kr.

Även för träindustri föreligga gynnsamma
produktionssiffror. Av ohyvlade plankor, battens och bräder
framställdes sålunda för avsalu 4,35 milj. kbm mot 3,70
milj. 1922. Vidare ökades tillverkningen av hyvlade
bräder från 1,13 till 1,48 milj. och av lådämnen från
0,24 till 0,30 milj. kbm samt tillverkningsvärdet för
snickeriarbeten från 53,6 till 65,6 milj. kr.

Stegrad produktion uppvisas jämväl i allmänhet av
de under gruppen pappers- och grafisk industri hörande
tillverkningsgrenarna. Vad först beträffar
pappersmassa, har ökning sålunda inträtt från 1,30 till 1,37 milj.
ton torrvikt. För papp steg produktionen från 53 004
till 64 903 ton och för papper, framställt vid
pappersbruken, från 335 015 till 392 619 ton. Stegringen ifråga
hänför sig huvudsakligen till tidnings- och omslags-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free