Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
rymd av åkergärden, varest skog icke synes på långt
håll. Vi undrade varifrån bruket månde få sina kol.
men blevo underrättade, att vissa kolhemmman lågo
därunder, fastän på avlägsna orter, och det som brast,
måste med mycken prut och böner skaffas, ty bonden
håller så före, att om han reste till Uppsala med sina
kol, kunde han få 6 å 9 daler, men här vid bruket får
han allenast 9 à 10 mark för skrindan.
Som vi icke under hela vår resa sett någon
rostegrop, som icke har varit antingen full med malm, färdig
att rostas, eller ock nyss utbrunnen, så fingo vi här se en
rostgrops djuphet, nämligen 10 kvarter.
Askan, som blev kvar i gropen, berättades vara en
god gödning på åkern, vilket även herr inspektören
praktiserade på sin åker. Eljest brukar den användas
till att fylla vägar med, varigenom de bliva hårda och
jämna.
Detta bruk har en hammare, som smider vallonsmide,
även en masugn, men här var ingenting att märka, som
vi icke hade sett förut vid de övriga bruken. Detta bruk
smider årligen 1 450 skepp, stångjärn, anlades år 1648.
Bälgar voro vi ock hågade att se till sin invärtes
konstruktion, men kunde på intet ställe få tillfälle
därtill; men vad priset på arbetslönen angår, fingo vi här
veta, att ett par masugnsbälgar kosta 120 daler i
arbetslön, då de göras av brukets virke. De kunna icke bli
färdiga förrän inom 5 à 6 veckor. Bälgmakaren får
fri mat och skjuts. För hammarsmedsbälgar betalas 80
à 90 daler i arbetslön. (Slut i nästa nr.)
Enknappströmbrytaren Pello.
Strömmen sluten. Strömmen bruten.
Sektioner av en »Pello»-strömbrytare.
Önskemålet att ernå en elektrisk
strömbrytarekonstruktion, baserad på en-knapp-principen som innebär
betydande fördelar i vissa avseenden, har Ab. Max
Sie-vert, Stockholm, uppfyllt genom tryckströmbrytaren
»Pello». Konstruktionen framgår av ovanstående
båda figurer.
Den vänstra visar strömmen sluten. Vaggans
kon-taktskänklar ligga an mot kontakterna. När knappen
intryckes, griper den vinkelböjda stången in i vaggans
baksida och pressar ned vaggans bakre del, så att
strömmen brytes.
Den högra visar strömmen bruten. Vaggans
kon-taktskänklar ligga lyftade ovanför kontakterna. När
knappen intryckes, griper den vinkelböjda stången in i
vaggans framsida och pressar ned skänklarna mot
kontakterna, så att strömmen slutes.
Pello-strömbrytarens konstruktion är godkänd av
vederbörande myndigheter. Den har underkastats
slitningsprov, vai*vid som minimiresultat erhållits en
»livslängd» av 1 200 000 tändningar och släckningar.
K. Nn.
Föreningsunderrättelser.
Svenska teknologföreningens avd. för väg- ocli
vattenbyggnadskonst sammanträdde den 24 nov. Närvarande voro
130 medlemmair. Sedan ordföranden, byråchefen Gärde, vice
ordföranden, kapten Pallin samt ledamoten av styrelsen
civil-ing. Wretlind undanbett sig återval, valdes styrelse för
avdelningen för år 1925. Till ordförande valdes överste C.
Meur-ling, till vice ordf. prof. M. Fellenius, till sekr. kapten G.
Dahlbeck samt till styrelsens övriga ledamöter civiling. S.
Edholm, W. Finné oeh R. Lindqvist samt kapten Ernst Nilsson.
Till redaktör för år 1925 för Teknisk tidskrifts avdelning för
väg- och vattenbyggnadskonst omvaldes civiling. W. Finné.
Kapten E. Nilsson lämnade ett av ljusbilder illustrerat
meddelande rörande Årstabrofrågans nuvarande läge.
Stockholms allm. teknikerförbund höll sitt sista
sammanträde för året den 4 dennes, å Rådhusrestaurangen.
Förhandlingarna öppnades och leddes av förbundsordföranden, ing.
G. R. Ågren.
Med anledning av de hedersbetygelser förbundet visat
avlidne ingenjören E. Steffenberg hade från fru Steffenberg
inkommit en tacksamhetsskrivelse, vilken föredrogs. Till
förbundets publikationsorgan under 1925 antogs fortfarande
Industritidningen Norden. Det meddelades att styrelsen i
förbundet invalt: ingenjörerna W. Engström och K. Hellstén, dir. I.
Eliasson samt ingenjörerna C. I. Larsson, G. Lindmark, O.
Morén, C. Ohlsson, A. J. E. Hylander, C. A. Sjöö och A.
Söderlund. Årsavgiften Jör år 1925 bestämdes till 9 kr. Härefter
företogs överläggning om, huru de medel, vilka under gångna året
bokförts såsom tillhörande den numera upphörda
förbundssektionen, borde fördelas. Av formella skäl beslöts frågans
ytterligare utredning, innan definitivt beslut fattas.
Vid utseende av funktionärer för år 1925 omvaldes till
ordförande ing. G. K. Ågren. Omvalda blevo ock fabrikör P.
From, byrådir. E. Kuylenstierna och ing. B. A. A.
Abrahamsson. Efter framl. ing. E. Steffenburg samt ingenjörerna C. A.
Hult och Chr. Sylwan, vilka undanbett sig återval, utsågos
ingenjörerna 11. Dahlström oeh E. Johnsson samt fabrikör E.
Egelin. Till klubbmästare och hans ställföreträdare omvaldes
fabrikör E. Egelin oc-h ing. J. Wilhelmsson.
Styrelsen konstituerade sig omedelbart sålunda: ordf.
G. R. Ågren, vice ordf. E. Johnsson, sekr. E. Kuylenstierna,
vice sekr. B. A. Abrahamsson, skattmästare B. Dahlström.
Revisorer oeh’ suppleanter omvaldes. De förra äro ing. E.
Bergström och dir. T. Ilult; de senare ing. A. Söderbaum och K.
E. Tollén.
Slutligen demonstrerade ingenjör A. J. E. Rylander sitt
backslagsroder genom förevisande av arbetande modell, som
tillvann sig stor uppmärksamhet. Fore demonstrationen höll
byrådir. E. Kuylenstierna ett kort föredrag, avseende att
orientera medlemmarna bland tidigare försök att lösa problemet i
fråga (detta kommer att refereras i denna tidning).
Efter förhandlingarna följde gemensam supé oeh ett
gemytligt samkväm.
Svenska uppfinnareföreningen hade sammankomst den 5
ds å restaurang Riche i Stockholm.
Vice ordföranden ing. Joh. Härdén ledde förhandlingarna.
Vid öppnandet av dessai uttalade han några minnesord över
avlidne ing. Theodor Ekholm,, Visby, mångårig och intresserad
medlem i föreningen.
Protokollet från föreg, sammanträde anmäldes justerat av
de därför utsedda justeringsmännen. Ett kompletterande tillägg
avseende en passus i detsamma beviljades ing. Gustaf Lambert.
Vid invalsförättningen beslöts kalla till medlemmar byggm.
J. H. Johansson, Göteborg, dir. O. R. Grönkvvist, Stockholm,
dr-ing. B. Carlsson, Arboga, disp. N. K. H. Ekelund, Jönköping,
fabrikörerna J. A. Andersson, Uddevalla, och C. A. Friberg,
Malmö, grosshandl. O. L. Christenson, Sthlm, ingenjörerna F.
W. Brandes, Fälhult, D. Danielsson, Västerås, H. Edholm,
Uppsala, K. E. Eriksson, Västerås, S. J. Gelhaar, Avesta, K. I. M.
Gisiko, Sthlm, E. A. Grafström, Sthlm, C. A. Gustafsson, Malmö,
A. Hermamsen, Ingelstad, B. Jakobsson, Säffle, Efr. Larsson,
Halmstad, R. Liljeblad, Västerås, E. K. H. Lundberg,
Saltsjöbaden, N. A. Palmgren, Göteborg, L. O. Svedlund,
Katrineholm, P. J. Söderström, Sthlm, J. E. Takman, Sthlm, H. V.
Törnebohm, Göteborg, och R. O. A. Wengström, Katrineholm, sa,mt
kapten G. H. F. Berglund, Sthlm.
De vid föreg, sammanträde beslutade ökningen av
tekniska nämndens ledamöter företogs nu och utsågos ing:na
Gustaf Lambert, T. G. Rennerfelt och E. Rylander såsom nya
nämndemän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
