Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
den och därigenom dirigerar arbetet. Men när större
ankar skola hopsmidas, e. g. till 100 skepp., behövas 8 à 10
nian, och ju större ankar smides, desto mera manskap
behöves, synnerligen därför, att ju flera, som under en
värmning slägga, desto mindre förbrännes järnet, efter
som det eljest måste oftare uppglödgas. Vid
sammansättningen tillgår sålunda, att först sammansättes fly
med armen ifall ankaret är av det slag att flyet icke är
helsmitt vid armen. Sedan välles en arm vid skaftet
och därefter den andre armen; därpå jämnas krysset,
och sist ditvälles ringen; men under alltsammans är
vart stycke i sin särskilda härd, och mötes åt på städet,
under det att en regerar kranen, och de övriga
slägga-Sist varder ankaret vägit och vikten därpå utsatt,
jämte årtalet och bruksstämpeln. Arbetstiden, inom vilket
ett ankare av 2, 3 à 4 skeppund göres färdigt, är ett
dygn — de större fordra längre tid i proportion, så att
ett ankar om 20 skepp, behöver 3 dygns arbete.
De kurantaste ankare väga 6, 7 à 8 skepp., men
understundom smidas några till 20 à 24 skepp.
När ankaret är under 7 skepp, kunna armar och
fly göras helsmidda, men när storleken stiger där över,
måste flyet smidas särskilt och sättas tillhopa vid
armen. ty ett ankarfly till ett 10 skepp, ankare är
ungefärligen 5 kvarter långt och brett på var sida, vilket
icke går an att göra tillika med armen.
Ankarsmedernas lön eller dagspenning var, som
följer:
Ankarmästaren och räckarmästaren få vardera 1
daler 24 öre s:t om dagen, värmaren som arbetar om
dagen 1,8, värmaren som arbetar om natten 1,4 och
ankardrängarna 1.
Vid Söderfors brak göres ankare efter svensk,
holländsk, engelsk och fransk fason. På de svenska
ankar smidas flyn och armar särskilt och vällas sedan
tillhopa, men på ändan är en spets, som de kalla pynt.
Et-t holländskt ankar skiljer sig därigenom från
ett svenskt, att fly och armar smidas av ett stycke och
sedan är ingen pynt på det. holländska ankaret.
Engelskt ankare smides alldeles som ett svenskt,
men skiljer sig därigenom att det har ingen pynt.
En fransk ankarkonstruktion fingo vi icke se
emedan det var intet något under verket, icke heller
var det någon sådan beställd eller någon gammal till
att laga.
Vi sågo på vågarna bredvid Söderfors bruk ankrar
vara uppsatta bredvid en gärdesgård, som bönderna
hava måst sätta upp, emedan deras hästar hava
tröttnat. De stora ankar kör braket själv med fasliga grova
vagnar och med 6 à 7 par hästar för vagnen. De fästas
på kedjor under vagnen, och föras på samma sätt, som
de långa vallonska tackjärnsgösarna föras.
Vågen varpå ankare vägas ä.r gjord av den
mycket bekanta och berömlige balansmakaren Värö år 1682,
och är fördenskull till sin riktighet så mycket mera att
estimera. På samma våg läto vi oss väga, och vägde
jag 10 lisp. 8 marker, och min bror Anders 9 % lisp.
Malmvågen. varpå nialmlassen om vintern vägas,
bestod av tvänne bjälkar, parallellt lagda, med en axel.
Vikten utrönes meddelst en tackjärnsgalt; som balans
var malmlasset, och utvisas tyngden med siffrorna på
sidan. Malmlasset uppköres på planen vid ena ändan
av vågen, och sedan avdrages tara för slädens vikt.
Denna efterföljande tabell sågo vi på brukskontoret
vid Söderfors.
Tabell över victualie, stapelstads, uppstads,
bergs-och tackjärnsvikts proportion, sins emellan som följer:
V. s. v. v. V. B. V. T. Victnalie-
4. 5. 21. 25. 22. 25. 143. 125. vikt
s. V. S. V. S. B. S. T. Stapelstads
5. 4. 21, 22. 11. 10. 143. 100.
ü. V. Y. S. V. B. U. J. Uppstads
25. 21. 20. 21. 22. 21. 143. 105.
B. Y. B. S. B. U. B. T. Bergs-
25. 22. 10. 11. 21. 22. 13. 10. Taekjärns-
T. V. T. S. T. V. T. B vikt
Tabellen är besynnerlig uti det målet, att där talas
om tackjärnsvikt; vi mente att tackjärnet vägdes efter
bergsvikt., men funno, att därtill brukas en särskild
vikt.
Bruksfolkets antal vid Söderfors, varibland förstås
smeder och dagsverkfolk, stiga till inemot 100 personer.
Men alla som vid bruket uppehålla sig, män, kvinnor
och barn, utgöra vid pass 400 personer.
Tegelstenar funnos här gjutna av masugnsslagg;
det berättades oss, att försök varit gjort att därav mura
masugnspipan, i stället för ställsten, cch att de alldeles
väl uthärdat hettan.
Ankarsmidet får drivas så starkt ägaren behagar,
men stångjärnssmidet icke högre än 100 skepp.
Vi besågo ock sågkvarnen vid Söderfors, och
undrade nog på, varför bladet var så tjockt, varigenom så
mycket förloras i spån; men orsaken sades oss vara, att
där voro nog kvistiga stockar till att såga. Utav grovt
timmer kunde sågen ifrån morgonen klockan 5 till
aftonen kl. 7 såga 5 stockar av vanlig längd, till 7 à 9 alnars
bräder, men av smärre timmer 6 stockar om dagen. Vi
observerade på sågen, att hon skar på 4 minuter 208
skärningar, eller under det att hjulet gick en gång
omkring; och alltså sågar hon ett kvarter i minuten, som
gör 2 bräder i timmen av 7 aln. längd.
Iskällare var gräven ett stycke från bruket, som
berättades vara så täppt, att när de gingo neder uti
källaren med ljuset, slocknade det strax. En stor
olägenhet hade även folket härav, ty det kunde icke på en
gång vara länge nere uti källaren förrän de fingo en
stark andtäppa och stodo långa stunder att draga efter
andan; de hade icke allenast känning över en dag, utan
kanske halva året därefter. De hava väl gjort lufthål,
men det vill intet hjälpa. Orsaken lär vara, att det är
ganska elak jordmån, som hon är gräven uti.
Vi påminte oss, att luft, som skall vara tjänlig för
människors lungor, måste vara elastisk, och där den
icke finnes måste människan dö. Vi rådde bokhållaren
att föreställa herr direktören Grill det denna källare
måtte ändras innan någon olycka sker. Antingen dricka,
som där togs, var förskämt i bryggningen, eller om den
förruttnade luften hade fördärvat det, vilket senare väl
kan vara möjligt, så var det av sådan vedervärdig
smak, att vi icke kunde dricka därav, huru kylande det
än var.
Den 9 juli.
Resan ifrån Söderfors anställdes till Vifors. Sedan
vi hela vägen haft en ganska lång skogshed och djup
sand i följe med oss, ehuru att herr direktören Grill vid
sitt verk med ansenlig kostnad anlagt en ny väg genom
träsk och mossar, fingo vi äntligen se ülfors brak om
aftonen.
Braket tillhörer herr kammarherren De Geer, och
det som synnerligen utmärktes, är beläget uti en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
