Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
Fig. 2. Fvra varmvattenpannor, om 300 kw vardera, en om 150
Inv. Installerade i S. K. F:s verkstäder.
Ång- och varmvattenpannorna för spänningar upp
till 15 000 voit utföras som elektroclpannor för
växelström och för effekter upp till 8 000 kw. Sådana till
5 000 kw byggas med stående pannkärl, däröver
utföras de liggande och med dorn.
Genomföringsisolatorerna å dessa pannor, vilka
delar äro de som mest påfrestas — mekaniskt och
di-elektriskt. — och vid konstruerandet kräva största
omsorg, hava erhållit en så hög säkerhetsgrad som torde
kunna åstadkommas.
Voltas högspänningsångpannor hava
genomförin-garna monterade i pannans botten. Härigenom kan
elektroden anbringas på ett ansenligt djup under
pannans vattennivå. Denna lokalisering av
effektutvecklingen till den centrala delen av vattenrummet, är av
stor betydelse. Cirkulationshastigheten i de
elektroderna omgivande regleringsrören åstadkommer att
ång-blåsorna snabbt bortföras från elektrodrummet.
Belastningen på elektroden kan därför uppdrivas
exceptionellt högt utan risk för störande inverkan från
ång-blåsorna i form av belastningspendlingar eller
ljusbågsbildning med åtföljande anfrätning på elektroden.
En ytterligare fördel med denna konstruktion är
att de spänningsförande delarna lätt kunna
kringbyggas och göras oåtkomliga för oavsiktlig beröring.
Vidare kunna högspänningskablarna förläggas i
kabelkanal i golvet, ända fram till genomföringen. Den
övre delen av pannan, varest den huvudsakliga
delen av ångarmaturen är placerad, blir härigenom
fri från spänningsförande delar.
Elektroderna utföras av mot anfrätning
motståndskraftigt material. Genom elektrodens form och
genom de nedan beskrivna regleringsrörens
konstruktion undvikes koncentration av ångalstringen till själva
elektrodytan med därmed följande ljusbågsfenomen.
Anfrätningen å elektroderna blir därför ringa.
Erfarenheten har visat, att vid normal drift elektrodutbyte
behöver ske endast en gång om året.
Fig. 3. Sektion av högspänningsångpanna.
Elektroderna omgivas av grova porslinsrör, de
s. k. regleringsrören. Dessa äro monterade på en
höj-och sänkbar brygga, vilken manövreras medelst
kugg-och snäckhjulsutväxlingar från ett å pannans yttersida
fäst ratthjul. Regleringsrören begränsa strömmens
väg i vattnet och dimensioneras så, att ett lämpligt
ledningsmotstånd erhålles. Genom kringvridning av
ratten förändras regleringsrörens läge relativt
elektroden, dvs strömmens väg i vattnet förlänges eller
förkortas. Vid pannor med exceptionellt stor
reglerings-förmåga åstadkommes samtidigt en förändring av
arean hos den vattenpelare, som strömmen passerar.
På detta sätt erhålles på rent mekanisk väg en
effektreglering inom vida gränser.
Detta system för effektreglering erbjuder stora
fördelar framför andra system. Den sker kontinuerligt
utan steg till skillnad från sådana pannor, där
regleringen sker genom till- och frånslagning av
elektrod-grupper. Därjämte reduceras antalet elektroder och
genomföringar till ett minimum, vilket är av största
betydelse för en ångpannas driftsäkerhet, då ju, som
ovan nämnts, genomföringarna äro de mest ansträngda
delarna i pannan. Vidare förenklas den elektriska
instrumenteringen avsevärt, i det att strömbrytarnas och
instrumentens antal minskas.
Regleringen sker till en viss gräns utan extra
förluster till skillnad från sådana system, där effekten
regleras endast genom ändring av vattnets lednings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
