Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
till en bråkdel av sin kapacitet. Särskilt
maskinindustrin drabbas av den svåra utländska konkurrensen, vars
styrka är, utom lägre arbetslöner, en alltmer omfattande
standardisering och kooperation mellan likartade
företag.
När man tycker sig se bättre utsikter för våra
industrier, beror detta på vissa sekundära ljuskällor,
exempelvis förbättrad handelsbalans, återgången till
guldmyntfot, en och annan industris undantagsställning med
full produktion. Men dessa äro som sagt endast
sekundära i förhållande till den stora primära: fullt upp
att göra på alla händer. När detta ljus är tänt och lyser
över allt Sveriges land, då har man gott skäl att se
med fägnad på förhållandena.
Men för att detta skall kunna ske är huvudvillkoret
arbetsfred, det och intet annat. Må det resoluta
enighets-handslaget inom textilindustrin vinna uppriktig och
oförtövad efterföljd! (jjlr g
Nyberg-elementet.
—- Ett nytt galvaniskt primärelement. —
Ur föredrag av uppfinnaren, fil. mag. Herman Nyberg, i Svenska uppfinnareföreningen den 18 okt. 1924.
Elementet är sammansatt av en kolelektrod, en
zinkelektrod och en oföränderlig alkalisk elektrolyt.
De-polarisationen sker med luftsyre.
Kolelektroden. För framställning av
kolelektroden användes vanlig, finpulvriserad och siktad
koks, stenkolstjära, vatten samt fotogen eller benzin.
Av den erhållna kolmassan formas det önskade
kolet med en väggtjocklek av 5—10 mm. Därefter
uppvärmes kolet under ca en halv timma vid en temp. av ca
800 grader, varvid de flyktiga beståndsdelarna i
kolmassan utdrivas under bildning av porer. Porositeten
uppgår vanligen till 20—40 %. Genom bränningen får
kolet samtidigt tillräcklig elektrisk ledningsförmåga
och mekanisk hållbarhet.
Kolet består av två skikt och dessa erhåller man
på det sättet att man antingen doppar det under viss
tid i smält paraffin eller i en paraffin-eter-lösning.
Sedan paraffinet stelnat eller etern avdrivits kvarblir
i kolet porer med väggar av paraffin. Vid stelnandet
krymper paraffinet 10—15 %.
Eftersom paraffin besitter egenskapen att icke
vätas av varken vatten eller vattenlösningar, så kunna
vätskor av detta slag icke längre passera genom
porerna. Detta är däremot fallet med luftens syre.
Ifall kolet »helimpregnerats» med paraffin
borttages detsamma från den kolyta, som skall stå i
beröring med elyten, med användning av värme av en
temperatur överstigande paraffinets smältpunkt. Paraffinet
smälter då in i porerna till ett visst litet djup.
Sedan kolet försetts med strömavledare är det
färdigt för användning som elektrod och förmedlare av
depolarisationen.
Zinkelektroden. Zinken i Nyberg-elementet
amalgameras starkare än vanligt eller till 1—2 %
Hg. Vanlig handelszink kan därför användas.
Zinken bör användas i form av tunn plåt, enär ytan då
blir stor, strömtätheten liten och amalgameringen går
lättare.
Elektrolyten. Den vanliga elektrolyten är ca
10-% ig natriumhydratlösning. Vid officiell provning
har fastställts att clenna elektrolyt kan effektuera
minst 10 gånger så många amp.-timmar som den
hittills använda ca 25-%iga. Dessutom har denna
strömmängd även effektuerats vid en betydligt högre
spänning än förr varit fallet.
Förklaringen ligger däri att det vid användning
av den 10-%iga lösningen primärt bildade
natrium-zinkatet sönderfaller under (åter)bildning av
natri-umhydrat och ett i elektrolyten svårlösligt zinkhydrat.
I elementet förbrukas alltså endast zink, 1,2 gr. per
amp.-tim., vatten 0,3 gr., samt luftsyre 0,2 lit.
Verkningssättet. Detta framgår i huvudsak av vad
ovan nämnts. Beträffande depolarisationen eller det
förlopp, varigenom den vid’ kolet frigjorda
vätgasen oxideras till vatten, må nämnas, att den
avhänger dels av den hastighet, med vilken luftsyret kan
intränga genom porerna, dels av den hastighet, med
vilken själva oxidationsförloppet försiggår. Sistnämnda
förlopp påverkas katalytiskt av kolet och sannolikt
även av alkalit. Det är begränsat till den del av
porernas inre yta, där elektrolyten befinner sig.
Kolelektroden i Nyberg-elementet kan man anse bestå av ett stort
antal bredvid varandra liggande kolkapillärer. Deras
finlek inverkar på båda de ovannämnda hastigheterna.
Kolelektroder hava framställts, som per 1 kvdm
kontinuerligt kunnat belastas med 0,5 amp.
Delarnas anordning, a) Kolelektroden är yttre
behållare för övriga delar. — b) Zinken är yttre
behållare med kolet centralt anordnat. ■— c) Elementet
är försett med särskilda behållare.
Vid användning till lyktor förses elementen med
ett lufttätt hölje, försett med hål, som när det öppnas
samtidigt sluter strömmen och insläpper det behövliga
luftsyret. Element av typ a) är härtill lämpligt.
Eör svaga strömmar (för telefoner m. m.) är den
kolyta man får enligt typ b) tillräcklig.
Elementet av typ a) förses med ett luft- och
vattentätt hölje, som är lätt avtagbart i och för
elementets renovering.
Elementets egenskaper. Kolet och paraffinet
angripas ej under elementets verksamhet. Den
amalgame-rade zinken angripes endast ytterst långsamt av den
svaga elektrolyten, såvitt den är helt nedsänkt i
densamma.
Elektrolyten ändras i huvudsak endast på två
sätt:
a) Genom absorption av kolsyra ur luften varvid
bildas soda. Luftens halt av kolsyra är emellertid
mycket ringa. Dessutom har det fastställts att även en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
