Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
sodahalt i elektrolyten icke utövar något nämnvärt
inflytande på elementets verksamhet, sannolikt emedan
kolsyran bindes i form av basiskt zinkkarbonat.
b) Genom förlust av vatten vid den strömmen
motsvarande zinkhydroxidbildningen och genom
avdunstning genom porerna i kolet.
Förstnämnda motsvarar endast 0,3 gr. per
amp.-tim. och avdunstningen genom porerna kan genom
lämpligt val av kolytans storlek i förhållande till
strömstyrkan och porositeten hos kolet nedbringas till ett
obetydligt värde.
Elementets arbetsspänning är synnerligen jämn
varför strömkapaciteten kan helt utnyttjas. Efter även
långt driven urladdning återhämtar sig elementet.
Kontinuerlig urladdning med Nyberg-element av 1
yttre volym.
lit.
Ampère Spänningsfall, voit K a p a c amp. tim. i t e t i watt-tim.
1,0 1,06—1,0 50 51,5
0,75 1,14—1,10 71 79,5
0,40 1,08—1,0 93 96,7
0,20 1,14—1,0 125 133,7
0,10 1,18—1,15 181 210,0
Yid kontinuerlig urladdning av ett dylikt element
vid Statens provningsanstalt gav detsamma 89,9
amp.-tim. vid en medelströmstyrka av 0,74 amp. och en
medelspänning av 1,08 voit.
Primärkostnaderna för elementet äro uppenbarligen
ringa i betraktande av de billiga materialierna och
elementets, ringa antal delar. Elementet kan
renoveras endast genom utbyte av zink, ca 250 gr., och
elektrolyt, 40 gr. För att underlätta borttagandet av
zink-fällningen skiljas zink och kol från varandra genom
en säck av kamfas el. dyl.
Förslag till förbättringar av trafiksäkerheten
på landsvägarna. Länsstyrelsen i Linköping
förordar hos regeringen ett av bilbesiktningsmännen i
Linköping framställt förslag om införande i
vägtrafikstadgan av föreskrift om, att velociped, som under
mörker framföres å väg, skall baktill vara försedd med
lykta med rött sken eller annan anordning, som
återkastar rött sken bakåt. Samma bestämmelser böra
också av länsstyrelsen kunna fastställas för vissa vägar
beträffande med dragare förspänt fordon. I likhet
med poliskammaren i Norrköping, magistraten i
Linköping, landsfogden samt vederbörande landsfiskaler
anser länsstyrelsen, att de föreslagna anordningarna
skulle komma att medföra en förbättring i
trafiksäkerheten å de allmänna vägarna.
Prosceniets utnyttjande för framscenens belysning.
Av ingenjör Gunnar Broberg.
Vid planerandet av en teaterbyggnad måste man
numera, iföljd av de ofantligt ökade fordringar, som
ställas på en förstklassig scenbelysning, noggrant
komma ihåg, att för erhållandet av ett gott resultat
även goda möjligheter beredas för uppställning och
manövrering av de olika belysningsapparaterna.
Ofrånkomligt därvid är att regulatorrummet så lägges att
belysningsföreståndaren får fri utsikt över scenen.
I allmänhet äro scenregulatorer och
fördelnings-tavlor sammanförda i ett rum vid scenöppningen, invid
den brandfria väggen, som skiljer scen och salong. På
båda sidor om scenöppningen brukar också, i bästa fall,
finnas ett par mindre balkonger för placering och
inriktning av effektljus å framscenen. Denna belysning
har alltid berett svårigheter. Ljuskällan består av
golv-och prosoenietakramper samt portalkulissramper.
Härtill har på sista tiden fogats en à två stycken
strålkastare, som inmonterats på någon plats i salongen.
Strålkastarebelysningen från salongen som den nu
är kan emellertid endast anses som en nödhjälp och är
icke tillfredsställande, dels då ljuskällan är svår att
dölja och manöveranordningarna för färgväxlingarna
bliva invecklade, dels den störande inverkan en sprängd
lampa medför å den nedanför sittande publiken. För
att få en ur alla synpunkter acceptabel lösning har
undertecknad därför tänkt sig själva prosceniet som rätta
platsen för uppställning av ett framscenens
belysningssystem. Detta låter sig dock icke göra utan större
ändring av proseenieramen och torde följaktligen icke
kunna medräknas annat än i nybyggnad av teater.
Som känt är prosceniet den del av teatern, vilken
ligger närmast rampen och mellan de framspringande
avantscenlogerna. Man har vanligtvis därför icke
tänkt sig andra bestämmelser för
proscenieomfattnin-gen än att den skulle utgöra en ståtlig entré till scenen.
Sidoväggarna äro oftast belastade med pilastrar och
annan arkitektonisk utstyrsel samt kontrasterar på ett
störande sätt mot den dekorativa stilen på scenen, vilket
gör att scenbilden i många fall försvagas.
Detta för att prosceniet alltid räknats till
salongen, utan tanke på att öppningen med dess ram just
skall förbinda scen och salong och därför vara så
neutral som möjligt.
Med akttagande av detta har jag för en projekterad
teater givit proscenieomfattningen den form i plan och
sektion som fig. 1 och 2 visa. Svårigheterna med
framscenens belysning skulle härigenom upphävas och man
behövde icke längre enbart lita till golvrampens
onaturliga underljus, eller en mer eller mindre svårplacerad
ljuskälla i salongen.
Som synes å planen bar i den sms-g, som bildas av
Fig. 1. Brobergs proscenieomfattning, sedd i plan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
