Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
ket mättes i behållaren genom särskilt uttag, vilket
förbands med sluten kvicksilvervakuummeter. Resultatet
av mätningarna framgår av tab. I.
Tab. I.
1 cylinder à 102x125 ; 445 lit. behållare.
tid min. tryck mm Hg tid j min. tryck mm Hg tid min. tryck mm Hg tid min. tryck mm Hg
0 760 77» 58 12 16 31 3,0
5 130 8 50 13 12,2 36 2,7
57» 110 8 V» 43 15 8,1 41 2,5
6 93 9 37 18 5,7 — —
67» ’80 10 28 21 5,1 — —
7 68 11 21 26 3,6 — —
Därefter utfördes ett liknande prov, men med alla
fyra cylindrarna verksamma på sugledningen.
Resultatet framgår av tab. II.
Tab. II.
4 cylindrar à 102x125; 445 lit. behållare.
tid min. tryck mm Hg tid min tryck mm Hg tid min. tryck mm Hg
0 760 47» 20 67» 6,0
3 75 5 14,5 8 4,9
3’/s 46 57» 10,5 11 3,2
4 29 6 6,4 13 3,1
Av provningsresultaten framgår med all önskvärd
tydlighet, att ifrågavarande vakuumpump är i stånd att
evakuera ned till mycket låga tryck. Det torde nog icke
vara uteslutet att vid ett bättre utförande av pumpen,
vilket f. n. pågår, kunna erhålla ett ännu lägre tryck.
I varje fall hava vi här en vakuumpumpkonstruktion,
som torde få ganska stor marknad. Ett användnings-
område, där den i första hand bör komma till prövning,
är för torkningsändamål av kvalitévaror såsom trä, säd
m. m. Dylika ämnen kunna icke utan olägenhet eller
svårighet torkas i luft, vilket jag förut framhållit. Den
teoretiska förklaringen härtill, som jag förut lämnat
(Tekn. tidskr. nr 37, 1924), är att vid lufttorkning
kommer materialets inre delar att innehålla luft mättad
med vattenånga vid temperaturen i fråga, ock, då intet
övertryck kan uppstå, kommer denna mättade
luftmängd att stanna kvar i materialet. Någon
avdunstning kan därvid naturligtvis icke komma i fråga, då
luften redan förut är mättad med vattenånga.
Avdunstningen kommer. därför i dylika fall att uteslutande ske
från ytan. Vid torkning i vakuum kommer däremot
avdunstningen att ske i materialets alla delar, ty trycket
utgöres nu endast av vattenånga. Ett lågt tryck är
härvid, om ock icke nödvändigt, dock av stor betydelse.
Ett jubileums-misstag.
En del tidningar ha nyligen låtit den elektriska
glödlampan fylla 45 år och Edison vara dess
uppfinnare, men det har blivit fullt klarlagt, till och med
inför juridiskt forum, att varken det ena eller det
andra är riktigt. Genom patentintrångsprocessen mellan
Beacon Vaccuum Pump & Electrical Co. i Boston och
General Electric Co. (Edisons rättsinnehavare) år 1893
ådagalades, att den första glödlampan uppfanns redan
1854 — tjugofem år tidigare än Edisons lampa — av
tysk-amerikanen Heinrich Göbel och att den redan från
början hade i stort sett de karakteristiska
konstruktionsdragen. Glödlampan har således nu fyllt 70 år.
Den gamle uppfinnaren hade själv infunnit sig viel
rättegångsförhandlingarna; han avled 1893 kort efter
processens avgörande.
Härom finnes utförligt meddelat i denna tidnings
nr 1 förra året.
Chr. S.
Aluminiumgjutning.
För en riktig behandling av aluminium vid
gjutning är en noggrann kännedom om dess fysikaliska
egenskaper obetingat nödvändig. De flesta fel, som
ickefackmannen begår vid gjutning av aluminium, låta
förklara sig av den stora olikheten mellan aluminiumens
och andra gjutmetallers egenskaper. I »Metall und Erz»
lämnas i en artikel av dr.-ing. von Zeerleder,
hyttingenjör vid det stora alumi.niumindustribolaget i
Neu-hausen, några värdefulla upplysningar om de
lämpligaste arbetsmetoderna vid aluminiumgjutning,
smältugnar, metallens behandling och framställning av
gjutformar. Vi återgiva här i sammandrag innehållet i
nämnda artikel.
Gjutaluminium har en spec. vikt 2,7, smältpunkt
635° C, hållfasthet 10—20 kg pr kvmm, töjning 1—6
%, värme i den flytande metallen 260 kalorier,
krympning 1,2—1,3. Jämföres härmed motsvarande värden för
koppar, som har en spec. vikt 8,9 och i flytande
tillstånd vid 1 200° C, alltså vid dubbelt så hög
temperatur, en värmemängd av 162 kalorier, så är det olika
förhållandet vid gjutning utan vidare förklarligt.
Vid aluminiumgjutning användes mycket sällan
ren aluminium, utan nästan alltid legeringar av
aluminium. Av dessa legeringar hava särskilt följande fått
användning:
Beteckning el.
sammansättning Stein.-punkt "C [-Hållfasthet-] {+Håll- fasthet+} kg pr kvmm Töjning % Spec. vikt
Legering 119 1...... _ 18-20 4 2,8
Legering 119, utglödgad . — 20—21 6 2,8
Si-legering 2....... 570 17—19 6-9 2,65
14 % Za 3 % Cu..... 650-490 18—19 3 3
14 % Cu........ 615-542 13,5 2-3 Q 1 o,l
8 % Cu........ 630-542 13,8 3 2,9
6 % Cu........ 645—542 12,5 3-4 2,9
1 Föres i handeln av Aluminium-I ndustrie-A. G., Neuhausen.
2 »Silumin» eller »Alpax».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
