Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Handstil och olycksfall.
I ett av »Umschaus» senaste nummer återfinnes en
uppsats, av en försäkringsexpert, Bruno Kurth, om
möjligheten att genom undersökning av handstilen hos en
person utröna, huruvida denne har disposition för att
bli orsak till olycksfall eller icke.
För att skydda allmänheten för olyckor genom
exempelvis sammanstötningar mellan tåg, spårvagnar eller
bilar har man sedan länge sökt ur dessa yrken utesluta
sådana personer, som särskilt lätt kunna förorsaka
olyckshändelser. Sålunda skola lokomotivförare och
liknande personer hava goda ögon. Psykotekniken
sysselsätter sig emellertid icke blott med de kroppsliga utan
även med de psykiska förutsättningarna och har kommit
till viktiga resultat. Men den har en olägenhet.
Undersökningen är omständlig och kan endast genomföras i
ett laboratorium.
Handstilen, förklarar hr Kurth, är varje persons
psykologiska bild. Exempelvis måste man, för att skriva
alla korta bokstäver såsom m, n, osv lika höga och med
strecken lika långt från varandra, hava en utpräglad
tendens till vilja; ty man måste hela tiden samla sina
tankar. Om denna egenskap icke är förhanden i
undermedvetandet, så kan man ej vid skrivningen medvetet
fortfara med denna viljeyttring för att uppfylla
kännetecknen på en s. k. regelbunden stil. Om nu en person
genom sin stil bevisar, att han i undermedvetandet äger
viljans egenskap, så är det troligt att den utövar ett
betydande inflytande även på hans övriga handlingar.
Genom en statistisk undersökning av ett mycket stort
material av stilprov från dels sådana personer, som haft
olycksfall, dels sådana som icke haft sådana, fann förf.,
att följande egenskaper hos stilen äro av betydelse för
olycksfallen: vidden och höjdskillnaden. Med vidd
förstår man förhållandet mellan bokstävernas basbredd
(avståndet mellan två grundstreck) till längden av
grund-strecket, med höjdskillnad förhållandet mellan korta,
medellånga och långa bokstäver. Förenar man båda
dessa stilegenskaper med varandra, så är det möjligt att
utskilja ungefär 70 % på båda sidor, alltså av personer,
som haft olycksfall, och av sådana som icke haft det.
Den som skriver trångt och med föga skillnad i längd
har inga sådana, däremot har den. vars stil uppvisar de
motsatta kännetecknen. Procentsatsen har vid fortsatta
undersökningar uppgått till 80.
Vilja vi nu psykologiskt förklara resultatet av
undersökningen, så måste vi syssla med grafologi. En av de
egenskaper, som har inflytande på uppträdandet av
olycksfall, är stilens vidd. Ju trängre den är, desto
säkrare kunna vi räkna med att personen i fråga icke skall
hava några olycksfall. Men vilka egenskaper bringas
därigenom till uttryck? Det är självbehärskning,
måttlighet, återhållsamhet, medan den vida stilen uttrycker
obundenhet, flyktighet, otålighet, brist på grundlighet,
bristande noggrannhet och efterlåtenhet. Redan
mot-ställningen av de båda till uttryck bragta
karaktärs-anlagen visar, att statistiken och dess resultat måste vara
riktiga. Taga vi därtill den andra stilegenskapen,
längd-olikheten, så finna vi på den sidan, som icke har några
olycksfall, alltså hos stilen med liten längdskillnad,
belåtenhet, anspråkslöshet, blygsamhet, förnöjsamhet och
sakintresse. På andra sidan med den längdolika stilen:
otillfredsställdhet och tankspriddhet. Jämförelsen
mellan de båda. olika egenskapsgrupperna visar väl bäst, att
Fi? 1. Handstil av en person, som lätt orsakar
olyckshändelser.
Fig. 2. Handstil av en person, som icke kommer att
framkalla några olyckshändelser.
man genom handstilen till stor del kan fastställa, om
någon till följd av sina anlag lätt. kan förorsaka
olyckshändelser eller icke.
Då undersökningen av handstilen tar en mycket
kortare tid i anspråk än de andra undersökningsmetoderna
och även kan företagas mera omärkligt, så blir det
möjligt för varje industriföretag att på ett lätt och billigt
sätt utskilja eller åtminstone låta bli att anställa
sådana personer, som lätt kunna förorsaka
olyckshändelser. jyt
Förf:s slutsatser te sig alltför kategoriska. Vi tro
månget misstag kan bliva begånget vid metodens
användning. Såsom assisterande vägledning kan den
möjligen vara av värde. Red. av I. N.
Världsekonomin vid årsskiftet. Som ett
slutomdöme, säger Sv. D. i en ledare, torde kunna sägas, att
det gångna året medfört en på många håll djupgående
sanering av det ekonomiska läget och avsevärt
stabilare förhållanden, vilka inge hopp om ytterligare
förbättring under år 1925, om staterna blott få yttre fred
och inre arbetsro. Men det är icke den goda viljan, icke
heller det sunda förnuftet, som därvidlag giva
utslaget. ’De två poler, kring vilka Europas politik kretsa:
Sovjetryssland och Versaillesfreden, äro bägge bevis på
motsatsen.
Carl Fridolf Carlsons eftermäle i sista numret av
Zeitschrift des Vereines Deutscher Ingenieure 1924
vittnar om den största erkänsla från den tyska
industrins sida. Den utförliga, sakrikt avfattade
minnesteckningen över den avlidne direktören för
Schichau-verken slutar med dessa ord: »Carlson var en man
präglad av målmedveten handling och oböjlig energi.
Ehuru han förblev sin gamla svenska hembygd trogen
och där ofta sökte och fann vederkvickelse i sin
ansvarsfulla verksamhet, var han tysk av fullt hjärta, en
äkta german, som ägnade hela sin kraft åt sitt nya
fosterlands återuppbyggande». —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
