Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Fig. 5. Kopplingssehema för drosktelefonstation.
utritat) extra, i varje expeditionsplats befintligt
par-snöre, jämte speciella föreningslinjer med
lokalstationen.
De från lokalstationen kommande anropen fördelas
automatiskt medelst snörväljare CS. Detta tillgår pà
följande sätt:
Lokaltelefonisten proppar upp i en ledig
föreningslinje och sänder ut ringström. Härvid attraherar relä
LRi och får fasthållning över kontakt LRui samt sluter
strömkretsen :
—pol, LRtc, IRcL, CS, COR a, h och + pol.
Snörväljaren CS erhåller intermittent ström och
börjar rotera sökande ett ledigt snöre. Då den påträffat
ett dylikt, slutes följande strömbana:
—pol, LRib, r IR, CSc, CR, UR a, och + pol.
1R och CR attrahera, snörväljaren CS stannar och
anropslampan ALi tändes. BRi attraherar, varvid
LRi släpper. Lokalstationens linjerelä LR fasthålles
över motståndet n.
Telefonisten besvarar anropet genom att fälla
omkastaren Ki i talläge, varvid anropslampan ALi
slocknar. Relä UR attraheras och erhåller fasthållning över
CR b.
Gäller anropet en bilbeställning, noterar
telefonisten adressen samt repeterar ordern till lämpligast
belägna droskstation. Telefonisten inför därvid
proppen P2 i motsvarande jack samt ringer. Den
tillhörande omkastaren Ka är i sitt talläge så kopplad, att
telefonisten bryter bort den beställande abonnenten
medan hon talar med chauffören. Efter att hava medde
lat den beställande att bilen kommer, löses
förbindelsen, när omkastaren Ki återföres i sitt viloläge.
Härigenom gives slutsignal till lokalstationen.
Snöret Pi användes då en abonnent från
lokalstationen, exempelvis Droskägareföreningen, önskar komma
i direkt förbindelse med en drosktelefonapparat.
B. K.
Orville Wright om flygkonstens utveckling. 1
fem år voro flygmaskinerna endast ett barn i vaggan,
anmärker N. D. A., men för tjugu år sedan visade det
sig första gången, att det kunde gå. Det var en tidig
morgon den 20 dec. 1904, då Orville Wright gick upp
från den lilla amerikanska staden Kitty Hawk med
det första motordrivna aeroplanet.
(Enligt annan uppgift var det den 17 dec. 1908,
som Orville Wright gjorde sin första flykt, på 59 sek.
flygtid. Red. av I. N.)
Orville Wright, som nu är miljonär, berättar i en
amerikansk tidning, att hans första flygförsök bestod
i att han kunde hålla sig 50 sekunder i luften på en
höjd av 4 112 m, under det han tillryggalade en sträcka
på 262 m. Och världen förvånade sig. Nu har man
nått upp till en hastighet på 500 km i timmen. För
ett par månader sedan flög världs flygaren Peletier
d’Oisy utan att landa från Paris till Indien och
tillryggalade 6 300 km.
Framtiden ligger i luften. Blir det principen tyngre
än luften eller lättare än luften, vilken slutligen skall
få överhanden?
Trots alla Zeppelin-kraftprestationer och
oceanflygningar blir det säkert tyngre än luften, som blir den
förhärskande principen, menar Orville Wright och
tilllägger :
— Hela flygtekniken är ännu i sin barndom. Låt
oss tala om den om nya 20 år eller 1945. Då skall det
vara lika naturligt att ha en flygapparat som nu en
automobil eller en cykel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
