Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
stant examiner», den grad ur vilken
avdelningschefsgraden rekryteras. Genomsnittstiden för befordran till first
assistant är för närvarande omkring 8 år. Härvid är
att märka, att en examen måste avläggas för inträde i
patentverket, och att särskilda examina även erfordras
för befordran till högre klass, varför gallringen är stor.
Bland granskarna finnes ungefär ett dussin kvinnliga
arbetskrafter. Gs.
Dorn Kelleys biograffilm för
naturliga färger.
Såsom exempel på den nutida färgfilmtekniken
återgives följande ur beskrivningen till sv. patentet nr
58 091, uttaget av uppfinnaren, W. van Dorn Kelley,
New York, N. Y., och avsende »sätt att framställa
biograffilm och dylikt, jämte sålunda framställd film».
Tillverkningen har till föremål biograffilm för levande
bilder i naturliga färger på sådant sätt, att färgerna
bildas additivt, dvs att färgen å filmens ena sida
adderar sig till färgen å filmens motsatta sida.
Filmen förses med en ljuskänslig hinna på båda
sidorna. Först exponeras denna film genom en ljussil,
raster, bestående av regelbundet ordnade mörka
linjer, prickar eller dylikt, som bortskymma ljuset, så
att detta endast kan belysa de delar av filmen, som
äro belägna mellan de mörka linjerna eller prickarna.
Successiva ytor å filmens båda sidor motsvarande de
successiva bilderna exponeras genom rastret.
(Eventuellt kan exponeringen genom rastret företagas efter
exponeringen genom negativet.)
T det å figurerna valda exemplet består rastret av
raka parallella linjer, som gå i filmens längdriktning.
Dessa linjer och deras mellanrum visas starkt
förstorade för att öka tydligheten).
Filmens båda sidor exponeras genom linjerastret
men på det sätt, att de belysta linjerna å filmens ena
sida motsvara de obelysta mellanrummen å filmens
andra sida. Denna exponering genom rastret bör vara
rikligare än den följande exponeringen genom
filmnegativet.
Filmnegativet tages på vanligt sätt genom två olika
färgfilter, av vilka det ena innehåller
komplementfärgen till det andra, och bilderna ordnas i successiva par
på sådant sätt, att ena bilden i vart par tages genom
ena filtret och den andra genom det andra filtret.
Den positiva filmen, som förut exponerats genom
linjerastret såsom ovan angivet, exponeras nu å båda
sidorna genom filmnegativet, nämligen å ena sidan
genom den del av negativet, som exponerats genom det
ena färgfiltret, och å den andra sidan genom den del av
negativet, som exponerats genom det andra färgfiltret.
Apparaten bör vara så anordnad, att negativfilmen
framflyttas två steg eller bilder, medan positivfilmen
framflyttas ett steg, så att alla bilder å positivfilmens
ena sida bli kopior av de bilder å negativet, som tagits
genom ena färgfiltret, medan alla bilder å motsatta
sidan bli kopior av de bilder å negativet, som tagits
genom det andra färgfiltret.
Denna positiva film framkallas och fixeras på
vanligt sätt. Sedan färgas silverbilderna på filmens båda
sidor men med olika färger, så att ena sidans färg blir
komplementfärg till den andra sidans. Ena sidan kan
t. ex. färgas blågrön och den andra gulröd.
Enär de färgade linjerna å filmens ena sida motsvara,
dvs ligga mittför bildpartier å filmens andra sida,
kommer linjernas färg att addera sig till färgen å de
motsvarande bildpartierna, då bilderna projicieras på
duken. Partier med full täthet bli svarta. Å övriga
partier kommer färgens art och styrka eller täthet att
variera i enlighet med originalets.
Med denna additiva metod fås vitt genom att ögat
samtidigt påverkas av två komplementfärger med lika
intensitet, utgående endast från de motsatt belägna
och angränsande röda och grönblå linjerna, medan svart
alstras subtraktivt genom att ett tätt parti av bilden
på ena sidan täcker den komplementfärgade linjen på
andra sidan. Exempel: Ett fullt tätt rött eller
orange-rött parti av bilden, som täcker de gröna eller grönblå
linjerna, eller ett grönt parti å bilden, som täcker de
röda linjerna, alstrar svart i denna del av bilden, och
mellanfärgerna alstras additivt genom färgernas olika
proportioner och relativa täthet i bilden och linjerna.
c^-c^.J
c/u/ f
5 6 n
Fig. 1 och 2 äro tvärsnitt av den positiva filmen
betydligt förstorade och överdrivna, varvid fig. 1
tän-kes exponerad endast genom rastret och fig. 2 genom
både rastret och negativet.
Fig. 3 är en frontvy av ett parti av den negativa
filmen, visande ett bildpar, vars ena bild tagits genom
ena färgfiltret och den andra genom det andra
färgfiltret.
Fig. 4 visar ett bakre och det motsvarande främre
partiet av den positiva filmen samt huru dessa te sig
i genomsikt.
Fig. 5 är avsedd att antyda utseendet av en på
duken projicierad bild, motsvarande det föremål, från
vilket negativen i fig. 3 äro tagna.
I fig. 1 har linjerastret vid exponeringen av hinnan
å filmens 9 översida haft sådant läge, att första, tredje
etc linjen (från vänster räknat) blivit belysta, men
icke den andra, fjärde etc. Vid exponeringen av hinnan
å filmens undersida har däremot rastret haft annat
läge, så att ljuset bortskymts från de linjer (3), som
ligga mittför översidans belysta linjer. Undersidans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
