Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
mitte har utgått en inbjudan till Svenska
Teknologföreningen, Sveriges Industriförbund och Svenska
Uppfinnareföreningen att utse delegerade för att biträda vid
museiplanernas realiserande.
Ingeniörsvetenskapsakademiens museikomitté
utgöres av: kommerserådet Axel F. Enström, professor C.
Forssell, professor E. Hubendick, professor T.
Lindmark, disponent C. Sahlin.
Teknologföreningen har utsett till sina
representanter: ingeniör S. Norberg, överingeniör 0. Rodhe och
kaptenen, vattenrättsingeniören Richard Smedberg.
Inom Sveriges Industriförbund har utsetts: ingeniör
Bertil Almgren, direktör C. Ramström och
överinge-niören fil. dr Ivar Svedberg.
Svenska Uppfinnareföreningen representeras av:
professor C. Benedicks, ingeniör C. Alrik Hult,
ingeniör Chr. Sylwan och ingeniör Joh. Härdén.
Som föreståndare för museet och insamlingsledare
fungerar intendent Torsten Althin.
För lokalfrågans
lösande hoppas man
på välvillig
mellankomst av
Stockholms Stad och en
framställning i
detta syfte har
ingivits till Stockholms
Stadsfullmäktige
av
samarbetsdelegationen.
Museets
upp-gift-
Det blivande
museets uppgift skall
vara att samla och
uppställa föremål
— verktyg,
maskiner, modeller och
produkter —
ägnade att visa
utvecklingen på det
tekniska området
samt de
vetenskapliga faktorer,
som möjliggjort och ligga till grund för denna
utveckling. Härvid blir det givetvis nödvändigt, att icke
enbart nöja sig med äldre föremål, utan de
utvecklingshistoriska serierna böra föras fram till att omfatta
även de allra senaste rönen och uppfinningarna, i den
mån det är möjligt att museitekniskt sett framvisa
dem. I original kan icke allt medtagas. Komplettering
måste i stor utsträckning ske med tillhjälp av bilder
och ritningar och icke minst genom minutiöst
noggrant utförda kopior i naturlig storlek eller i lämplig
skala. Vid föremålsutställningen kommer
uppmärksamheten att inriktas på att, utan förbiseende av den
vetenskapliga noggrannhet, som kan fordras av en
institution sådan som ett tekniskt museum,
samlingarnas anordnande göres populärt och intresseväckande för
den stora allmänheten. I ett tekniskt museum finnas
större möjligheter härför än kanske i något annat
museum.
Erfarenheterna från utländska museer av detta slag
och från utställningssommaren i Göteborg giva
nämligen vid handen, att allmänhetens intresse icke inskrän-
ker sig till ett flyktigt betraktande av de utställda
föremålen, utan till verkliga studier av dem och av i
samband därmed stående problem. Att få reda på, hur
de förnödenheter, som man kanske dagligen använder,
fordom tillverkades och nu framställas, har för alla
det största intresse, oberoende av samhällsklass och
ålder.
Genom rörliga demonstrationsmodeller, överskådliga
grafiska framställningar, äldre och moderna föremål
sida vid sida, skall museet söka fylla sin uppgift att
på ett levande och lättfattligt sätt ge en konkret bild
av teknikens och industriens uppkomst och utveckling
i Sverige till våra dagar.
För fackmännen torde museet bli ett givande fält för
förberedande undersökningar vid lösandet av nya
tekniska uppgifter, varvid studier av föremålen böra
kunna kompletteras med undersökningar av äldre ritningai
och bilder i museets arkiv. Genom teknisk-historiska
forskningar i museets samlingar och i de rika
stockholmska arkiven
bör kunna utvinnas
värdefulla rön om
material,
konstruktioner, fabrikationsmetoder m. m.
under gångna tider,
som kunna vara av
stor betydelse vid
nya
teknisk-vetenskapliga arbeten.
Sålunda torde
uppfinnareverksamheten hava stort gagn
av överskådlighet
på medel och
metoder, som visat sig
ändamålsenliga
eller som försökts
utan framgång,
varigenom för den
enskilde uppfinnaren
tids- och
kostnads-ödande återupprep-ningar eller
beträdande av felaktiga
vägar kan
undvikas. För dem som studera vid våra tekniska
läroanstalter kommer att givas tillfälle att på en enda
plats sätta sig in i det tekniska förfarandet vid våra
industriella verk förr och nu, varigenom de teoretiska
studierna få ett betydelsefullt komplement. Ett
tekniskt museum bör kunna bli icke blott en värdefull
källa för fackmännen att ösa ur, utan även en
folkbildningsanstalt i ordets bästa bemärkelse. Det bör även
kunna hos allmänheten giva ökad förståelse för och
uppskattning av det tekniska arbetet och av de män,
som vigt sitt liv åt detta arbete.
Museets omfattning.
Då en del av ingeniörvetenskapens grenar såsom
ovan antytts redan äro representerade genom museala
samlingar, kan museets samlingsområde i viss mån
begränsas. Att undvika dubbelarbete är alltid önskvärt.
Så ock i detta fall. Med hänsyn till de sjöfarts- och
skeppsbyggeritekniska samlingar, som redan finnas
hopbragta, kan det råda tvekan om, i vilken utsträck-
Fig. 2. Lyckeåborgs Bruk, Blekinge, valsverket. Foto T. Althin. (Denna bild
liksom fig. 3 och 4 ur Tekniska Museets bildarkiv.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
