35 (Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

\

35 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N

ning detta område skall behandlas i museet. För
järnvägsbyggnad och järnvägsdrift, telegraf- och
telefon-väsende, liksom för postväsendet finnas som redan
nämnts goda samlingar delvis tillgängliga för
allmänheten. Krigsmaterialtillverkningen är väl företrädd
genom Artillerimuseum, Livrustkammaren och de stora
samlingarna för ett blivande flottans museum, vilket
dock icke utesluter att i vissa specialfall även denna
tillverkning kommer att tagas med. Jordbrukets och
mjölkhushållningens tekniska förhållanden äro ganska
fylligt representerade i lantbruksakademiens och
-läroverkens samt de kulturhistoriska museernas samlingar.
Musikhistoriska museet har även tillverkningen av
musikinstrument på sitt program, varför denna gren torde
kunna tillsvidare uteslutas.

Genom de omfattande serier av verktyg och bilder
från olika hantverksyrken, som finnas i Göteborgs
museum (förutvarande hantverkshistoriska avdelningen
på utställningen) och i Nordiska Museet, får man anse
att forskningen och tillvaratagandet inom denna del av
tekniken till stor del är tryggad. Att helt avgränsa
hantverket från det tekniska museet vore emellertid
olyckligt och nästan en omöjlighet. Dels kan man på en
hel del områden icke draga någon skarp gräns mellan
hantverk och industri, dels blir det nödvändigt för den
rätta förståelsen av den tidiga industrien, att i typiska
fall den första upprinnelsen representeras av ett
hantverk.

Huvudvikten kommer att läggas på, att till museet
samla det som är ägnat att belysa den svenska
teknikens och industriens historia, de svenska ingeniörernas
insatser och arbetsresultat samt de svenska
uppfinningarnas eller industriprodukternas betydelse på den
internationella teknikens område. Endast i den mån det
är nödvändigt för bibehållande av kontinuitet i
framställningen skall även utländskt material beredas plats.

Att redan nu ge ett klart utformat program för
museet är ogörligt. Därtill är ämnet för omfattande och
dessutom kunna helt säkert under arbetets gång nya
moment framkomma likaväl som det kan visa sig att
viissa delar av tekniken lämpligen böra avgränsas från
museets plan. I det följande skall för den skull endast
lämnas några antydningar om det föremålsbestånd, som
museet kommer att omfatta samt om de olika sidor av
tekniken, som skola belysas. Härvid måste givetvis
bortses från den slutgiltiga uppställningen i
museilo-kaler.

Preliminärt har man tänkt sig följande
huvudgrupper :

I. Teknikens vetenskapliga hjälpmedel.

II. Hantverk och industriell teknik.

III. Kommunalteknik.

IV. Arkivalier, litteratur och bilder.

Av dessa kommer den första att vara
övervägande teoretisk och i sig inrymma förutsättningarna för ett
studium i museet. Dess uppgift skall vara att genom
framvisande av de viktigaste grundlagarna på
matematikens, fysikens och kemiens område, förbereda
besökarens studier i museets övriga avdelningar. För
detta ändamål kommer att uppställas modeller, son:
kunna sättas igång och med vilka experiment kunna
utföras så att besökaren kan få en uppfattning om de
grundlagar, på vilka tekniken i det praktiska livet
byggts upp. Som exempel må nämnas apparater för

Fig. 3. Herrgårdshammaren vid österby Bruk. En av de
äldsta vallonsmedjorna i Dannemora Bergslag. Foto T.
Althin, jan. 1925.

åskådliggörande av fasta, flytande och gasformiga
kroppars rörelse, strömningar, tryck etc.; lagarna för
magnetismens och elektricitetens utnyttjande; i landet
upptäckta grundämnen och deras kemiska föreningar
med praktisk betydelse; våra framstående kemisters
insatser o. s. v. Hit hör även Polhems mekaniska
alfabet samt äldre inom landet tillverkade fysiska,
kemiska meteorologiska, hydrografiska m. fi. sorters
instrument. Om möjligt kommer även att anordnas en
prober-kammare från 1600-talet och ett laboratorium från
Torbern Bergmans och Schéeles tid för att visa den
miljö, i vilken forna tiders kemister arbetade.

Den andra avdelningen kommer huvudsakligen
att skildra framställningen av förnödenheter av olika
slag, de verktyg och maskiner, som därvid under skilda
tider använts, samt de omständigheter, under vilka
arbetet utförts. I det föregående har antytts att
insamlingar av föremål till museet igångsatts. Detta arbete har
till stor del inriktats på att i första hand inom
hantverk och industri söka rätt på och taga till vara, vad
som ännu finnes kvar. Oftast kan vid dessa
insamlingar icke erhållas några fullständiga samlingar inom ett
hantverk eller industrigren på en och samma plats,
utan från de olika ställen, som besökas, erhållas
enstaka verktyg, maskiner eller produkter, som först sedan
de kombinerats med andra kanske från en helt annan
del av landet få sin förklaring och kunna bidraga till
att visa utvecklingen. Sålunda äro redan nu en mängd
olika hantverk och industrier representerade genom
museets i Stockholm magasinerade föremål, utan att man

Fig. 4. Krutmagasin vid Torsebro Krutbruk i Skåne.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/indunord/1925/0037.html

		Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 / 35 Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|