Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
kan säga att någon tillverknings historiska utveckling
är till fyllest klarlagd.
Som exempel på hur man tänkt sig denna avdelning
och vad den skall visa må här tagas den del därav, som
skall demonstrera bergsbrukets och järnindustriens
utveckling. Utgående från en mineralogisk samling från
hela landet skall skildras arbetet i gruvorna, malmens
brytande och transport upp i dagen. Från de äldsta
metoderna med »tillmakning» (bränning) och senare
borrning för hand och sprängning med krut skall man
kunna följa utvecklingen av bergborrmaskinerna och
olika sprängämnen fram till våra dagar. Sättet för den
lösbrutna malmens transport först nere i orterna och
sedan upp ur gruvan skall visas, börjande med de gamla
»rullhundarna» av trä och fram till nutidens elektriska
tåg, från enkla handvindspel till komplicerade elektris-
Bagnulo-motorn.
En italiensk förbränningsmotor för tunga oljor.
Relativt sällan förekomma i Sverige
patentansökningar från italienare, men det skulle vara förhastat att
därav draga den slutsatsen, att italienarna äro föga
uppfinningsrika. Vid undersökning och närmare
eftertanke finner man att just motsatsen är fallet, och
knappast någon svensk torde vara okunnig om de stora
namnen Torricelli, Volta, Galvani och Marconi, för att
icke tala om det största bland dem alla, Galilei.
Tid efter
annan får man
emellertid en
påtagligare kännedom om nutida
italiensk
uppfinningsrikedom och [-konstruktionsförmåga-]
{+konstruktionsför-
måga+} genom
sådana allbekanta
italienska
produkter som
exempelvis automobiler av märkena
Fiat och Lancia, [-undervattensbåtar-]
{+undervattensbå-
tar+} och flygma
skiner m. m.
Särskilt har det
visat sig, att
förbränningsmotorer
utgjort ett område, där italienare nedlagt stora
förtjänster som uppfinnare och konstruktörer, varvid
torde böra erinras om, att den första veterligt
arbetande explosionsmotorn hade till upphovsmän Barsanti
och Matteucci och utfördes redan år 1857 å John
Coc-kerills verkstäder i Seraing, Belgien.
En ny italiensk uppfinning, Bagnulomotorn, har
på sista tiden låtit tala om sig på fullt allvar.
Motorerna tillverkas av S. A. I. Motori Bagnulo, Rom, och
tillverkningen synes vara i full gång av typer och
storlekar från 1V»— 2 upptill 150 hkr, varav den
första, egendomligt nog, är en 6-takt motor med
luftkylning. De flesta motorerna utföras med från 2 till 4
ka gruvspel. Hur det oftast besvärliga problemet att
hålla gruvorna fria från vatten har lösts under olika
tider, skall visas med föremål från de vid gruvorna
förfärdigade träpumparna, drivna av vattenkraft,
överförd av stånggångar, och fram till modernt
pumpmaskinen.
Men icke blott det rena arbetet skall här behandlas.
Även skall medtagas en sådan sak som gruvdräkter,
uniformer (uniformsknappar), arbetets organisation,
de enkla hjälpmedel som fordom användes för att hålla
reda på mängden uppfordrad malm el. dyl.
(karvstoc-kar), gruvarbetarnas bostäder o. s. v. En given plats
har även allt som rör malmfyndigheters uppsökande,
gruvmätning, äldre och nyare gruvkartor liksom även
de verktyg och annat, som använts eller användas vid
gruvbyggnader. (Forts.)
och 6 cylindrar. Varvhastigheterna äro liöga och
variera från 1 250 till 2 000 varv per minut. I sina stora
huvuddrag påminner konstruktionen ytligt om den för
bensinmotorer vanliga. Kompressionen är låg, 5: 1, och
vikten moderat — en 16—20 hkr-motor väger
exempelvis 227 kg. Bränsleåtgången med t. ex. tjärolja
uppgives till 0,230 kg per timme och bromsad hkr.
Det nya och avvikande från vanliga konstruktioner
framgår av
nedanstående kortfattade beskrivning och illustrationerna, hämtade ur tidskriften
The Motor Boat
av den 19 sept.
och 12 dee. 1924.
Fig. 1 och 2 visa
resp. tvär- och
längdgenomskär
-ning av en
4-takts Bagnulo
-motor. Fig. 3 och
4 ånge
schematiskt motorn med
sin egendomliga
tändkula och dess
bränsleintag.
Hu-vudcvlindern a
har en vattenmantel w vid sin övre del och tändkulan
d, försedd med ett omhölje, är applicerad vid sidan av
explosioiiskammaren eller kompressionsrummet.
Brännolja inkommer genom en öppning n, som regleras
genom en ratt o, fastsatt på nålventilen p. Fastskruvad
vid delen h finnes en förlängning m, försedd med en
öppning varigenom brännoljan ledes till ventilen o.
Denna hålles pressad mot sätet genom en svag fjäder
k. Vid sugslagets början öppnas denna ventil
automatiskt och brännolja inkommer genom den koniskt
formade kanalen b in i tändkulan. På samma gång
inströmmar även luft genom öppningarne j, belägna
ovanför ventilen. Den koniska kanalen utmynnar i
Fig. 1. Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
