Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Strävandena att öka färdhastigheten
med automobiler och motorcyklar
fortgå med oförminskad, makaber passion.
Det senaste som kommit till vår kännedom (ur
»British Comm. News») i denna bransch är den
engelske kaptenen M. Campbells bedrift med märket
»Sunbeam». Denna bil lär vara den snabbaste, som
hittills béfarit en väg. Att den ej så lätt kan visa, vad
den duger till, beror på bristen av lämpliga körbanor.
Emellertid har kapten Campbell på en badstrand.
Pendine Sands, i södra Wales lyckats prestera en me-
delhastighet av 234 km per timme.
Hastighetsmätaren-visade dock ett tag såsom maximum 269 km.
När man erfar detta och således måste erkänna
auto-mobilens egenskap att ganska hastigt kunna förflytta
en person från ett ställe till ett annat, i denna eller
eventuellt en bättre värld, så måste man, t. ex. i
Stockholm och andra svenska städer, beklaga
lagstiftningens och myndigheternas brist på förståelse genom att
de bokstavligen söka hejda utvecklingen medelst
20-à 30-kilometersförordningar eller dylikt.
Chr. S.
Standardisering av pappersformat.
A- och B-serierna tillsammantagna lämna ett urval
oberoende formatstorlekar, som fyller stora behov. De
lämpa sig däremot icke för s. k. beroende
pappersformat, dvs format, lämpliga för kuvert, konvolut,
emballage m. m., vilka ju för åstadkommande av nödig
materialbesparing böra ansluta sig så nära som
möjligt till innehållets format utan att de likväl få exakt
motsvara dessa. Serierna för de beroende formaten
hava erhållits på samma sätt som ovan antytts
beträffande B-serien: det geometriska medeltalet mellan
A-och B-serierna gåvo en serie format, benämnd C-serien;
härvid jämfördes emellertid A-seriens storlekar med
närmast större format ur B-serien. Vid samma
härled-ningssätt från A-formaten och närmast mindre
storlekar ur B-serien erhölls nästa serie, C-serien.
Nedanstående tabell åskådliggör bildandet av C- och
D-serierna, varvid tecknet xx motsvarar C-serien.
tecknet x D-serien.
A B
0 841 x 1189 xD
707 x 1000
1 594 x 841
500 x 707
2 420 x 594
35a x 50o
3 297 x 420
A-serien är grundserien, B-serien tilläggsserie, C- och
D-serierna benämnas hjälpserier. Dessa fyra
standard-serier av pappersformat tillfredsställa de allmänt
förekommande behoven. Seriernas praktiska tillämplighet
framgår av följande exempel. Det ovan nämnda
formatet 210 X 297 mm, är såsom antytts särdeles lämpligt
för affärsbrev, standardtabeller m. m., ävensom för
tidskrifter o. d.; ett flertal dylika, särskilt på det
merkantila och tekniska området, utgivas numera i detta format
(så t. ex. »Verkstäderna»). För detta format ovikt är ett
kuvert ur C-serien, format 229 X 324 mm, synnerligen
lämpligt. Vikes däremot formatet två gånger, såsom
ju vanligen är fallet med brev, befinnes kuvertet
114 X 162 mm ur C-serien vara lika passande. — För
närmare åskådliggörande av DIN-formatens
egenskaper i jämförelse med andra format hänvisas till fig.
1—4.
Av ingenjör E. Nyman.
(Korts. o. slut fr. föreg, nr sid. 2S>.)
Fig. 1 visar ett format vilket som helst, genom
tudelning neddelat till mindre storlekar; å fig. 3
återgives det tyska formatet under samma förhållanden. 1
förra fallet finner man, att delstorlekarna blott vid
varannan delning erhålla samma format, och om samtliga
storlekar ställas upprätt, erhållas två var för sig
likformiga serier, vilka låta ordna sig efter tvenne
diagonaler, (fig. 2). Efter standardiseringen få alla
del-storlekarna samma format, och ställda upprätt ordna
de sig efter en enda diagonal (fig. 4). Sidoförhållandet
1: 12 är det enda som äger denna egenskap. Varje
delstorlek av ett format med detta sidoförhållande,
vilken erhållits genom delning av sidorna i samma
proportion, blir en precis multipel av en annan delstorlek.
Uppenbart är, att detta faktum är av synnerligen
stor betydelse.
De fyra serierna A, B, C och D ha alla samma
karaktär, såsom framgår av fig. 5, vari de alla
sammanförts, ordnade efter en och samma diagonal. A-serien,
såsom grundserie och allmännast användbar, är därvid
markerad något fetare. Av figuren synes med all
önskvärd tydlighet, huru formaten komplettera
varandra.
En del regler, som tillämpas av NDI
(Normenaus-schuss der Deutschen Industrie) rörande
pappersformat, torde i detta sammanhang ha sitt intresse.
Serien A.
1. Två närliggande format inom serien skola
genom fördubbling eller halvering av ytan framgå ur
varandra, dvs deras ytor skola förhålla sig som 1:2.
2. Seriens format skola vara likformiga.
Av satserna I och 2 följer, att formatens sidor måste
förhålla sig som 1: V2.
3. Utgångsstandard för ytan skall vara lika med
den metriska ytenheten.
Serierna B, C och D.
4. Mellanliggande format erhållas genom
införandet av geometriska medeltal mellan A-seriens led.
5. Smala format erhålles genom längsdelning av
dessa huvudformat.
Användning.
6. Ursprungsserien A är att föredraga framför den
första mellanskjutna serien, B, denna före C, och
denna i sin tur före D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
