Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
41
BS
Fig. 1. Godtyckligt
format vid fortsatt
halvering
Fig. 2. Vid halvering
erhållna delformat ställda
upprätt.
Fig. 4. Vid halvering
erhållna delformat ställda
upprätt.
Fig. 3. Format med
sidoförhållandet 1: Vä vid
fortsatt halvering.
7. Standardnormerna gälla i första hand för färdiga
format.
8. Som beroende format böra endast sådana
storlekar användas, som återfinnas i någon av de uppställda
serierna.
9. Äro andra oberoende format än de, som finnas i
serierna, oundvikliga, böra de om möjligt
sammansättas av A-seriens format.
Såsom ovan antytts, var man i Tyskland till en
början icke fullständigt enig om nödvändigheten av
standardisering i allmänhet, och detta var ej heller fallet
beträffande standardiseringen av pappersformat.
Egendomligt nog var det pappersfabrikanterna, vilka till en
början gjorde motstånd mot planen, under förmenande
att en sådan standardisering icke skulle hava något
nyttigt ändamål. Sedan detta motstånd undanröjts,
visade det sig stöta på svårigheter att få producenterna
intresserade för planen. Denna stora betydelse blev
dock slutligen klar för alla, och samarbetet fortskred
därefter raskt.
Sedan standardiseringsarbetet avslutats, uppväxte
hastigare än man kunnat vänta ett synnerligen livligt
intresse för standarden. Myndigheter och industrier i
alla delar av Tyskland införde den nya standarden.
Rätt förvånande torde det väl vara, att just de tyska
myndigheterna härvid föregingo med gott exempel; de
ha just icke haft namn om sig, förr i världen
åtminstone, att vara lättillgängliga för nyheter på något
område, och tidigare försök att bearbeta dem för
införande av pappersstandard hade stött på hårdnackat
motstånd, i det de redan brukliga formaten ansågos vara
de enda möjliga.
Det dröjde emellertid icke länge förrän Tysklands
rikskommunikationsminister föreskrev användandet av
DIN-formaten. Han tog saken så rationellt, att har
fastställde utgången av år 1923 såsom sista frist för
cs
AS
as
07
_
A7
07
A#
SS
A9
s/o
A/O
Fig. 5. Sammanställning av en del i de fyra serierna
ingående format.
användande av järnvägsfraktsedlar i de gamla
formaten. Finansministern föreskrev liknande åtgärder för
sitt departement, och även inoin postministeriet
infördes den nya formatstandarden, liksom ock skett inom
utrikesministeriet, jordbruksministeriet,
handelsministeriet, Bayerns statsministerium, osv. Även
skattemyndigheterna standardiserade sina format.
Inom industrin gingo de mest kända firmorna i
spetsen. Bland dessa må nämnas: A. E. G., Berlin, A.
Bor-sig. Tegel b. Berlin, Deutsch-Luxemburg
Bergwerks-u. Hütten-Gesellschaft, Dortmund, Friedrich Krupp,
Essen, Ludwig Löwe & Co., Berlin, Maschinenfabrik
Augsburg-Nürnberg, Augsburg, Siemens-Schuckert
-Werke, Siemenstadt b. Berlin, mfl.
Det dröjde heller icke länge, förrän
pappershandlarna började intressera sig för den fastställda
format-standarden. De största och äldsta
pappersengrossis-terna i Tyskland framhålla numera företrädesvis
papper i standardformat.
Arad övriga länder beträffar, har den förbindelse,
som inletts med Österrike, lett därhän, att man i
Tysk-Österrike anslutit sig till den tyska standarden, och
enligt vad jag erfarit, har även Ungern förklarat sig
berett härtill. Schweiz, som oberoende av Tysklands
arbete hade kommit till ungefär samma resultat, har
gjort den tyska standarden till sin egen. Andra länder,
såsom Belgien, Holland och Tjeckoslovakien, ävensom
åtskilliga större industrikoncerner i Amerika, stå i
begrepp att ansluta sig till tysk formatstandard.
Vid den åttonde världspostkongressen, 1924, enade
sig 83 länder, bland dem Sverige, om att för sina
handlingar, formulär och blanketter använda sig av samma
format; dessa format ingå i den tyska serien. Och
enligt meddelande i tidskriften »Verkstäderna» nr 10
1924, föreslår Sveriges Maskinindustriförenings
standardkommission ändring av sina standardtabeller till
det tyska formatet 210 X 297 mm.
E. Nyman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
