Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan fOr Svenska
Uppflnnarefåreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidsnrift
förindustriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 6 _STOCKHOLM DEN 11 FEBRUARI 1925
Innehåll. Ind. Norden: Flygteknisk professur och aerodynamiskt laboratorium. — Moderna röntgenanläggningar. Av ing. Joh.
Härdén. — Teknisk översikt. Av Chr. S. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden: ßorrchucken >HuCo> med spiralborret
>Ålder»; Kjerrströms dikesgrävare. — Tekniska museet. Allm. riktlinjer för insamlingsarbetet och grupperingen. Av intendenten T. Althin.
— Teknikens varningar. — Föreningsunderrättelser. — Prisuppgifter på järn. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent
offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade
uppsatser utan angivande av källan_ förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej. någon som helst obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Flygteknisk professur och aerodynamiskt laboratorium.
Av nu föreliggande yttranden från olika
myndigheter beträffande statens ställning till
subventione-ling av svensk civilflygning, och då närmast med
hänsyn till trafikflygning, synes fullständig enighet råda
beträffande nödvändigheten av att åtgärder omedelbart
vidtagas för att med statsmedel giva dylik verksamhet
erforderligt ekonomiskt stöd. Många synpunkter hava
framkommit beträffande de lämpligaste formerna för
denna subvention. Man får hoppas att de nyligen
tillsatta sakkunniga skola finna en lycklig lösning på
detta problem.
För att möjliggöra en mera självständig inhemsk
verksamhet på detta område synes emellertid vissa
förberedande åtgärder skyndsamt böra vidtagas för att
den nya verksamheten skall kunna erhålla en solid
grund att bygga på och subventionsmedlen bliva
landet till verkligt gagn. Alla myndigheter, som hörts i
subventionsfrågan, hava samtliga understrukit vikten av
att lufttrafiken snarast möjligt baseras på inom landet
tillverkad flygmateriel. Den inhemska tillverkningen
liksom anlitandet av svensk personal är väsentligen det
mål, som för närvarande berättigar utbetalandet av
subventionsmedel. Orsaken till den passivitet, som
hittills i stort sett utmärkt svensk civil flygning, måste i
betydande grad tillskrivas det förhållandet, att staten
icke skapat de livgivande organ, som måste anses vara
grundbetingelserna för en mera självständig
verksamhet, särskilt i tekniskt och industriellt hänseende.
Denna efterblivenhet måste hävas snarast möjligt, om det
icke slutligen skall krävas enorma ansträngningar för
att råda bot för vad som försummats.
En viss fara synes onekligen föreligga för att vi
befinna oss inför det i sin utsiktslöshet synnerligen
djärva byggnadsföretaget att uppföra översta våningen
innan grunden är lagd. Ingenjörsvetenskapsakademin
har fäst uppmärksamheten på att en inhemsk
flygindustri erfordrar tekniskt-vetenskapligt skolade
specialister och ett med ifrågavarande tillverkare
samarbetande aerodynamiskt laboratorium.
Om man något närmare tar den flygtekniska
utvecklingen i betraktande, finner man, huru oerhört intimt
samarbetet varit mellan den aerodynamiska
forskningen oeh den flygindustriella: verksamheten alltsedan
bröderna Wrights’ dagar. Eiffel var banbrytaren och kan
även betraktas såsom grundläggaren till de fullt
rationella aerodynamiska laboratorierna. Han har också
genom sina egna och sin institutions arbeten utövat ett
inflytande på den praktiska flygtekniken, som
knappast kan överskattas. Då det utomordentligt stora
praktiska värdet av dessa forskningar i en mångfald olika
hänseenden blev uppenbart, skyndade sig även de flesta
kulturländer, som insågo nödvändigheten av
självständigt flygtekniskt arbete, att upprätta väl utrustade
aerodynamiska laboratorier och försöksanstalter. Ja, de
större länderna tillsatte redan på ett tidigt stadium
speciella permanenta kommittéer för att övervaka, leda och
nyttiggöra respektive länders flygtekniska
forskningsarbeten, varigenom dessa erhållit en planmässighet och
samfälld kraft, som i hög grad verkat befordrande på
den tekniska utvecklingen. I sådant syfte tillsatte
exempelvis engelska parlamentet 1909 »The advisory
committee for aeronautics» och Förenta staternas
kongress 1915 »The national advisory committee for
aeronautics». Från de aerodynamiska laboratorierna
erhålla konstruktörerna ett omfattande utgångsmaterial
för luftfartygens beräkning, och varje rationell
nykonstruktion kräver omsorgsfulla aerodynamiska
undersökningar. Härigenom kunna onödiga och kostsamma
experiment i full skala med åtföljande mer eller mindre
framträdande risker undvikas. Det här berörda
inflytandet har i praktiskt-tekniskt hänseende varit av sådan
betydelse, att man tryggt kan påstå, att den
aerodynamiska forskningen hittills angivit riktlinjerna för den
flygtekniska utvecklingen, och det nuvarande läget
talar för att detta förhållande kommer att bestå med
oförminskad styrka. Ett aerodynamiskt laboratorium
kommer även att bliva av betydelse för andra tekniska
områden än det här berörda. Ett påtagligt bevis
härför utgöra de nu så bekanta Flettnerska
konstruktionerna, vilka utvecklats vid det aerodynamiska laboratoriet i
Göttingen. Såväl för sjöfarten som för vindkraftens
utnyttjande i allmänhet kan man hysa berättigade
förväntningar att tillvaron av ett dylikt
forskningslaboratorium skall medföra resultat av betydande praktiskt
värde.
I samband med flygvapnets organisation har i olika
sammanhang framhållits nödvändigheten av att ett
aerodynamiskt laboratorium kommer till
stånd, och uttryck för den förväntningen har därvid
givits, att laboratoriet förlägges till Tekniska högskolan i
Stockholm. Såväl från Tekniska högskolans som från
Ingenjörsvetenskapsakademins sida framhålles
betydelsen av att man genom laboratoriets förläggning till
Tekniska högskolan uppnår det organiska samband
mellan de olika tekniskt-vetenskapliga arbeten, som
utgöra underlag för flygtekniken, samtidigt som de för
statens flygväsende och flygindustrin gemensamma
intressena kunna tillgodoses. För denna anordning tala
även rent ekonomiska skäl.
I första hand synes det vara nödvändigt att snarast
möjligt inrätta en professur i flygteknik
vid Tekniska högskolan i Stockholm för att därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
