- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
46

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N

tillgodose flygingenjörers utbildning och för att
vetenskapliga synpunkter skola bliva företrädda vid
ordnandet av det aerodynamiska laboratoriet. Detta är även
angeläget för att man vid förestående utveckling av
landets flygväsen från början skall ha tillgång till en
vetenskaplig kraft och en institution, som helt inriktas
på den vetenskapliga flygtekniken och dess tillämpning
på svenska förhållanden. Varje dröjsmål härmed
kommer att öka vårt beroende av utländsk industri och
uppskjuta den tidpunkt, vid vilken vi med för svenska
förhållanden anpassad materiel kunna tillgodogöra oss en
kommande civil luftfarts mycket betydande fördelar.

Världens största elektriska lokomotiv håller på
att byggas av Westinghouse Electric Co., East
Pittsburgh, Pa., U. S. A. Beställaren är Virginian
Rail-way Co., Norfolk, Va.

Maskinen har tre motoraggregat och är det första
av 18 sådana lok för järnvägsbolaget ifråga. Av
intresse torde f. ö. vara, att på dettas linjer •— från
Norfolk vid Atlanten upp till West Virginias rika
koldistrikt i Alleghany-bergen — gå redan nu, innan
elektrifieringen genomförts, de största (tyngsta)
godstågen i Amerika. Bolagets chefingenjör är sedan flera
år tillbaka en svenskfödd man, Henning Fernström.

Moderna röntgenanläggningar.

Av ingenjör Joh. Härden.

Röntgenstrålarna eller, såsom de även stundom kallas,
X-strålarna, upptäcktes åren 1895—96 av prof. W.
Röntgen i Göttingen. Då under vintern 1896 de första
meddelandena om dessa märkvärdiga strålar, som ägde
förmågan att genomtränga hittills ogenomskinliga
föremål, ja att ge oss en tydlig bild av t. ex. handens
benstomme, hit anlände, ville man knappast sätta tro till
saken, men de om några dagar hit anlända fotografiska
kopiorna talade sitt oemotsägliga språk: meddelandet
var sant. —

En av de första, som här hemma snart lyckades
eftergöra försöken var dr Thor Stenbäck, som vid
Karolinska institutet företog en del experiment, vid vilka
försök förf. hade tillfälle deltaga. De då till förfogande
stående apparaterna och hjälpmedlen voro givetvis föga
ändamålsenliga; ett större Rhumkorffs induktorium
samt ett av instrumentmakare Kahl förfärdigat
urladdningsrör utgjorde utrustningen; det lyckades dock att få
fram rätt tolerabla bilder av handens benstomme.

Under de ca 28 år, som förflutit sedan dess, har
röntgentekniken gått frammåt med stora steg. En kort
redogörelse för de apparater man numera använder torde
därför vara på sin plats; dessförinnan vilja vi dock

ägna några ord åt frågan om röntgenstrålarnes natur.

*



Enligt den moderna åskådningen äro röntgenstrålarna
kortvågiga elektromagnetiska svängningar, omfattande
ett område i spektrum utanför de s. k. ultravioletta
strålarna, av omkring 0,05 Ångströmsenheter. I
praktiken använder man oftast strålar av ca 0,1 till 1,2
Å-en-heter. Detta beror delvis därpå, att de kärl, i vilka
strålarna alstras oftast äro av glas, som icke genomsläpper
strålar av större våglängd, (specialglas).

Röntgenstrålarna uppstå på så sätt, att mellan
tvänne elektroder, katoden och antikatoden, i ett
högevakue-rat kärl av glas (eller även av metall) en elektronström
drives fram med hjälp av högspänd, likriktad ström.
Våglängden och strålningens intensitet är beroende av
spänningen och strömstyrkan, vilka båda även
påverkas av evakueringsgraden. Kärlet (röntgenröret)
evakueras till ca 0,01 -—• 2 X 10~c mm
kvicksilver-tryck, spänningen varierar mellan 40 och 250 kilovolt
samt strömstyrkan mellan 3 till ca 30 milliamp.

Röntgenstrålarna användas för:

1. röntgenspektografi,

2. terapi och diagnos,

3. uppsökande av materialfel,

4. undersökning av kristallstruktur, samt

5. atomforskningsgebitet.

Olika rörtyper användas för dessa ändamål. Rören
kunna indelas i två klasser:

1. gasurladdningsrör,

2. glödkatodrör.

Fig. 1.

Vid de under 1) angivna gasurladdningsrören
kvarstår i röret en viss gasrest, i det att trycket (enligt
Siegbahn) utgör ca 10 — 4,2 X 10 3 mm; dessa
gasmolekyler ioniseras av den höga spänningen och slungas med
stor hastighet mot katoden och förorsaka katodstrålar,
som i sin tur framkalla röntgenstrålningen.

Glödkatodrören däremot pumpas till högsta möjliga
vakuum; då inga ioniserbara gasrester finnas
(praktiskt taget) kvar, åstadkommes en elektronström i
röret därigenom, att en volframspiral i röret bringas
till vitglödgning och därvid utsänder elektroner, som
bilda en brygga för högspänningen. Fig. 1. visar i
princip anordningen av ett sådant rör (Coolidgerör).
Kärlet G av hårdglas pumpas så långt möjligt; i detta
finnes insmält en ringformig elektrod B, inuti
vilken befinner sig wolframspiralen C. Antikatoden
A med sin snett ställda ändyta utsänder strålningen
utåt såsom angives av streckningen; denna ändyta
består vanligen av ett wolfram- eller molybdenbleck,
fastsvetsat på en massiv cylinder av koppar.
Värmeutvecklingen blir här mycket intensiv, varför
kylflänsar K äro anordnade utanför röret; för större beläst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free