Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidsxrift /or
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. til.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 7_STOCKHOLM DEN 18 FEBRUARI _1925
Innehåll. Ind. Norden: Betongvägar överallt i vårt land. Förslag av kapten Gösta Smitt. — Ökning av antennsystems
strålningseffekt, Alexandersons system. Av K. Nn. — Uppfinnarna och Svenska riksvarumässan i Göteborg. Av maskiningenjör G. Seth. —
Elektronmetall, en ny magnesiumlegering. Av Fk. — C.-A. Schultz. Minnesord av Chr. S. — Teknisk översikt. — Teknikens varningar.
—- Industrins krigsorganisation. — Föreningsunderrättelser. — Notiser. —■ Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Officiella meddelanden
fr. K. patent- och registreringsverket. — Patent offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks _ kungörelser
ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon
som, helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.
Betongvägar överallt i vårt land.
Förslag av kapten Gösta Smitt:
betongspår i körbanan.
För att Sveriges automobiltrafik, såvitt kan bero på
landsvägarna, ej skall alltför länge förbli på ett
primitivt stadium, vid jämförelse med utlandet, synes vara
nödvändigt, att ett lämpligt
förbättringssystem för våra vägar utbildas, oeh att detta sker snar t.
Man har visserligen med erkännansvärd iver både
praktiskt och teoretiskt arbetat i denna riktning —
särskilt måste ju Vägföreningens
kurser på olika håll i riket ha.
uträttat åtskilligt gott — men
på det hela taget bava
ansatserna åstadkommit mycket
blygsamma resulta,t. Blott få
och korta vägsträckor, t. ex.
invid Stockholm och på skånska
slätten, kunna förete någon
anpassning efter modern
biltrafik. Att man här och där i
riket genom oförtruten
bearbetning lyckats få vederbörande
till att iordningställa en
söncler-körd kronans grusväg till
far-bart skick enligt äldre
pretentioner, är icke något som tyder
på ett begynnande tekniskt
uppsving för våra vägar.
Bevittna vi ej i dessa dagar,
hurusom länsstyrelserna måste
vidtaga de strängaste åtgärder
för att skydda landsvägarna
mot förstörelse genom den allt
livligare motorvagnstrafiken?
Nu senast har länsstyrelsen i
Örebro funnit sig nödsakad att
förbjuda all trafik med
automobil och motorcykel på länets landsvägar. Man torde
inse verkningarna på dessa orters näringsliv, såsom
samfärdseln blivit beroende av motorfordon, även om
förbudet gäller blott några få dagar.
Detta, om något, måtte väl så skarpt tydligt, som
tänkas kan, illustrera, hur det står till med Sveriges
landsvägar — huru klent det gamla byggnadssättet
står sig under modern påfrestning och huru segt de
hävdvunna men numera bristfälliga
väglagningsmeto-clerna hålla i sig.
Orsaken till vår efterblivenhet är nog mindre
tankens och hågens tröghet än kostnadsbetänkligheter.
Mången slår genast ifrån sig varje förslag om
betong-eller asfaltvägar med ett definitivt »för dyrt!» Att
förvandla en vanlig, hederligt grovkornig, svensk
gruslandsväg till en fin cement- eller asfaltkaka —
alldeles för dyrt!
Och det kan man ju ha rätt
i. Ett för vårt land lämpligt
vägförbättringssystem måste
tydligen anpassas icke blott
efter inhemska materialresurser
utan även efter befolkningens
förmåga att bära kostnaderna.
Att helt täcka körbanan med
en tillräckligt bärig
betongkaka bleve en dyr historia för
sträckor om hundratals
kilometer. Och man komme
sannolikt att av denna
anledning-stanna vid alldeles otillräcklig
vägbredd, såsom fallet är vid
Frösunda i Stockholms norra
utkant, där fotgängarnas
utrymme och säkerhet synas
vara mycket litet beaktade vid
vägbitens omkonstruktion.
Det uppslag, som av
kaptenen i väg- och
vattenbyggnadskåren Gösta Smitt, Västerås
stads byggnadschef, framställts
i dessa dagar och bekantgjorts
genom notiser i dagspressen,
avser att finna en teknisk
och ekonomisk
medelväg mellan den helt betongtäckta körbanan och den
vanliga grusade, och går i korthet sagt ut på att endast
ett par (eller flera) strängar av betong skulle
nedläggas i körbanan, tjänande såsom spår för
hjuldonstrafiken.
Kapten Smitts idé — som han själv kommer att låta
praktiskt pröva — synes oss högeligen förtjänt att
beaktas, ty den innebär måhända ingenting mindre än
den första egentliga begynnelsen till ett rationellt
svenskt vägförbättringssystem. Sammanställd med de
Amerikansk landsväg med tvenne betongkörbanor.
Kapten Smitts förslag går ut på en modifierad typ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
