Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidsicrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 8 STOCKHOLM DEN 25 FEBRUARI 1925
Innehåll. Ind. Norden: Amer. metod för tillverkning och kontroll av måttsatser. Ref. av Sd. — Nya uppfinningar och fabrikat i
marknaden. VIII. Elektrisk kyrkouppvärmning, system Volta. — Sulfidmalmerna i Västerbottens län. Ur föredr. av överdir. A. Gavelin.
Kef. av B. O. — Teknisk översikt (de Lavals spiralångpanna, m. m.). — Arbetslösheten bland ingenjörerna. -— Föreningsunderrättelser. —
Notiser. — Sv. tid skr. f. ind. rättsskydd: Patent offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks
kungörelse ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig
ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Amerikansk metod för tillverkning och kontroll av
måttsatser.
Amerikansk teknik på väg fram till Johanssons resultat?
Under kriget var efterfrågan på de bekanta
Johanssons måttsatser från vapen- och
ammunitionsfabrikerna i Amerika så stor, att man där icke kunde erhålla
dessa i erforderlig mängd. På grund härav erhöll
Bu-reau of Standards i uppdrag att studera fabrikationen
och kontrolleringen av måttsatser av liknande slag
som den Johanssonska.
Med de rika hjälpmedel, som byrån förfogade över
vid dess avdelningar för kemi, metallurgi, optik samt
mått och vikt, lyckades det snart nog att utarbeta en
fabrikationsmetod, år 1917 föreslagen av major Hohe,
samt industriellt användbara kontrollmetoder.
Fabrikationen överläts till Niles, Pratt & Whitney i
Hartford, Connecticut.
Rörande fabrikationen och kontrolleringen av de
amerikanska måttsatserna lämnas i Le Génie Civil en
redogörelse, varur följande är hämtat.
Parallellepipedmåttdelar bör uppfylla följande
villkor:
1) De böra äga tvänne ytor, som äro fullkomligt
plana och parallella och vilkas avstånd, vid
justeringstemperaturen, bör vara riktigt på mindre än 0,3 fi när.
I verkligheten garanteras de Hokeska
måttsatsde-larne under 12 mm vara riktiga på 0,125 fi när, och
över 12 mm på 0,2—0,25 fi när av en längd av 25
mm.
2) Dessa ytor böra vara så väl polerade, att de
häfta vid andra sådana ytor molekylärt, ty det
fordras, att om tvänne måttdelar placeras med ändytorna
mot varandra, den önskade längden blir riktig på
mindre än 1 mikron när.
"Vid de tillverkade måttsatserna uppgår ökningen i
längd vid sammanläggning av tvänne längdmått till
mindre än 0,08 fi, och vidhäftningen är så stark, att
det fordras en dragning överstigande 7 kg pr kvcm
kontaktyta för att upphäva vidhäftningen.
3) Måttdelarnas längd bör vara permanent. Stålet
bör vara härdat för att motstå slitningen och får icke
vara underkastat de deformationsfenomen, som
vanligen förekomma vid härdade delar flera år efter
härdningen.
För tillverkningen av måttdelarne fordras ett
noggrant studium av stålet och den behandling, som det
skall underkastas för att ej undergå deformation,
exakta bearbetningsmetoder för erhållande av en fullstän-
dig parallellism och planhet hos ändytoma samt
snabba kontrollmetoder av avståndet mellan ändytorna
samt av dessas parallellism och planhet. Fig. 1 visar en
Hoke’s måttdel, i vars centrum är anordnat ett hål för
att underlätta dess användning.
Sammansättningen av det stål, som skall användas
till måttdelarne måste noga bestämmas. Den väljes
så att metallen väl motstår slitning och i minsta
möjliga grad undergår deformation efter härdningen.
Undersökningar vid den metallurgiska avdelningen vid
Bureau of Standards gåvo till resultat, att man valde
ett kromstål, av ett slag, som användes till kulor i
kullager, och vars sammansättning var följande:
C: 1—1,1 jVln: 0,3—0,4 P: (maximum) 0,025
S: (maximum) 0,025 %; Si: 0,2—0,3 Cr: 1,3—1,5
Stålet upphettas först till 850° C och härdas i
oljebad. Härdningen föregås av en normalisering, som
består i en utglödning vid en temperatur över den
kritiska temperaturen följd av en långsam avkylning.
Utvidgningskoefficienten hos detta stål är efter
behandlingen 13 X 10~8. I övrigt underkastas det använda
stålet en noggrann mikroskopisk undersökning och
hårdhetsprov.
Om ett stycke stål underkastas värmebehandling
förändrar det formen under 2—3 år. Av denna orsak
brukar man vid tillverkning av t. ex. kalibrar med
sfäriska ändytor härda dessa till blott en obetydlig
del av deras längd. För att vid tillverkning av de
pa-rallellepipediska måttdelarne undvika förändringar av
längden, skulle det vara nödvändigt att man med
hänsyn till det naturliga åldrandet av stålet efter
värmebehandlingen väntade med den slutliga justeringen.
Emellertid har man kunnat ersätta det naturliga
åldrandet hos stålet med ett snabbare artificiellt
åldrande. Måttdelarne underkastas sålunda efter härdningen
en förnyad upphettning för upphävande av de inre
spänningarna och därpå nedsänkas måttdelarne i
varma och kalla bad. De förflyttas 70 gånger ungefär
från ett oljebad av 150° C till ett petroleumbad av
— 40° C. De lagras därpå under ungefär 5 månader
före den slutliga bearbetningen. Efter denna tid äro
dimensionerna invariabla.
Bearbetningen av måttdelarne innefattar följande
operationer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
