Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Fig. 2. Skiss till en spiralångpanna uti en av
de Lavals annotationsböcker.
Av allt att döma är den nya konstruktionen även
grundad på samma idé som de av fabrikör C. R.
Nyberg för flygmaskiner och av doktor G. de Laval för
ångturbiner i slutet av 80- och början av 90-talet
konstruerade rörspiralpannorna. För de Laval gällde clet
vid alla konstruktioner att koncentrera största energi
inom minsta möjliga volym. Hans ångturbin arbetade
enligt denna princip, och naturligtvis skulle även den
tillhörande pannan göra detsamma.
De Lavals panna utgjordes i korthet av en
rörspiral med automatiskt reglerad inpumpning av vatten,
som under reglerbar upphettning av röret uttogs i
form av högtrycksånga. Genom användningen av
bläs-terluft kunde skorstenen ersättas med ett avloppsrör
för bränslegaserna. Under åren 1894—96 uttog de
Laval ett flertal patent på eldstads- och
regleringsanordningar för pannan. Vid Stockholms-utställningen 1897
levererades en betydande del av utställningens behov av
elektrisk kraft och belysning av 6 st. de Lavals
ångturbingeneratorer om tillhopa 500 hkr jämte tillhörande
spiralpannor. Tack vare ofta företagna ombyten av
rörspiralerna, nödvändiga på grund av igenslaggning,
kunde driften tillfredsställande uppehållas under hela
utställningstiden. En närmare beskrivning över denna
installation återfinnes i Teknisk tidskrift, avd.
Mekanik, 1898, nr 3. På grund av dylika svårigheter måste
emellertid tillverkningen snart nedläggas.
Vi meddela närstående avbildningar ur de
Lavals efterlämnade anteckningar,
den ena, fig. 1, ett första utkast till patentansökan för
spiralpannan och den andra, fig. 2, en skiss till
densamma, där den visas försedd med kolpulvermatning.
Hj. E.
*
Det lär råda viss spänning inom den elektriska
lampindustrin, åtminstone i de större
industriländerna. The Financial Times (London) erinrar om.
att giltighetstiden för en hel del betydande patent
inom denna bransch kommer att utlöpa inom närmaste
tiden. Under flera år ha de europeiska fabrikanterna
haft en överenskommelse sinsemellan, säger
tidskriften, som reglerat priserna. Systemet har emellertid
ådagalagt vissa brister, och man lär i anledning av
den nämnda patentdöden förvänta en ny uppgörelse,
gällande för 10 år, vilken komme att reglera icke blott
priserna utan även produktionskvantiteterna.
*
Omsider kommer nu ett försök att göras med k o
n-trapropeller även på svenskt fartyg. Utomlands
har den blivit installerad på ett 80-tal fartyg, så att
ganska god erfarenhet förefinnes. Egentligen kommer
det väl hos oss mest an på hur konstruktionen förhållei
sig under forcering i is. Patentet är norskt; innehaves
av As. Står Contra Propeller Ltd, Oslo. Generalageni
för Sverige och Danmark är Ab. Welin, Göteborg.
Det är på Rederiaktiebolaget Transatlantics ångare
»Baltic», som uppfinningen nu skall prövas.
Monteringen är redan klar — utförd vid Eriksbergs mek.
verkstad i Göteborg. Inom våra sjöfartskretsar
motses resultatet med stort intresse; det väntas bli
avgörande •— säger Göteb. Handels- och Sjöfartstidn. —
för kontrapropellerns framtid inom den svenska
handelsflottan.
Arbetslösheten bland ingenjörerna.
Ur föredrag av civilingenjör E. Köersner i Svenska
teknologföreningen den 18 febr. 1925.
I avsikt att få en uppfattning om arbetslöshetens
omfattning bland ingenjörerna och särskilt de
högskolebildade och därmed jämnställda har
Teknologföreningen föranstaltat en utredning som baserar sig på
besvarade frågeformulär som inkommit från mer än
1 200 ingenjörer.
Som arbetslös ingenjör har i utredningen räknats den
som under någon del av året varit utan stadigvarande
anställning av ingenjörsmässig eller därmed jämnställd
natur.
Av utredningen framgår, att arbetslöshet och
inkomstsänkningar i övervägande grad drabbat de yngre
ingenjörerna och särskilt de senast utexaminerade
årgångarna. I åldern 35 till 50 år har arbetslösheten varit
2 % år 1920 och är nu 7 till 9 %. För yngre än 35 år
är arbetslöshetsvärdena betydligt större -— upp till 18
% för 30-åringar — och för de senaste årgångarna
omkring 40 %, för vissa fack betydligt högre.
Avskedandena från enskild tjänst synas vara på väg
att minskas medan däremot statsverken först under
1923 börja att i större omfattning bidraga till
arbetslöshetsprocentens ökning. Värst utsatta ha kemisterna
varit Och därnäst komma mekanisterna. För båda två
synes dock förbättring vara på väg. Elektroteknikerna
ha haft betydligt mindre arbetslöshet, men denna är
alltjämt stadd i stadig stegring och är nu omkring 10
%. Väg- och vattenbyggarna ha varit bäst lottade, till
stor del tack vare de statliga nödhjälpsarbetena, men
då dessa nu i stort sett ha upphört har arbetslösheten
på ett oroväckande sätt tilltagit under 1923. De yngsta
årgångarna ha varit mycket sämre ställda, men en
tendens till att även de kunna bättre arbeta sig in på
marknaden kan dock spåras. Det bör bemärkas att
antalet från Tekniska högskolan i Stockholm
utexaminerade utgjort 90 till 100 pr år t. o. m. år 1921 och
därefter 150 pr år.
Huvuddelen av ingenjörskåren är anställd i enskild
tjänst. Bland dessa kan skiljas mellan chefer och
tjänstemän samt de yngsta, som kunna kallas aspiranter.
Skillnaden i inkomster mellan chefer och tjänstemän är
betydande. Bland de förra förekomma dock stora varia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0069.html
