Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Ingenjörernas medelinkomster vid anställning i enskild
tjänst. Heldragna linjer ånge aritmetiska medeltal och
streckade linjer s. k. mediantal, vilka betyda de inkomster,
som minst halva antalet uppgiftslämnare inom
åldersgruppen ha åtnjutit.
tioner medan bland de senare inkomsterna äro mycket
jämna. Uppgången i chefsställning synes börja inträda
vid 33 till 35 års ålder och högsta inkomstklassen bland
dem intages av ingenjörer i åldern 45—54 år, varefter
viss nedgång synes inträda. Medelvärdet för de högsta
lönerna rör sig om cirka 32 000 kronor.
Tjänstmannalönerna äro ganska proportionellt
stigande alltefter åldern upp till 16 000 till 18 000
kronor. Största inkomstsänkningen under
undersökningsperioden har inträffat år 1922, men sannolikt har
redan före 1920 en betydande sänkning ägt rum. 1922
års sänkning är dock icke på långt när så avsevärd
som motsvarande för statstjänstemännen. En liten
stegring i inkomsterna för aspiranterna eller de yngsta
utvisar att vissa möjligheter till framgång trots allt dock
finnas inom det enskilda näringslivet.
Inkomsterna för statsanställda ingenjörer avvika i
stort sett icke mycket från det vanliga i enskild tjänst.
Förändringarna under de skilda åren ha dock varit
mycket olikartade. Trots indexets sänkning år 1921
framträder i medeltalet en allmän stegring av
inkomsterna under detta år, men så är sänkningen år 1922 så
mycket kraftigare och ytterligare sänkning har följt
under 1923.
Vid Teknologföreningens utredning av år 1918
framträdde synnerligen stor skillnad mellan inkomsterna för
i enskild tjänst anställda och för kommunalt eller
statligt anställda. Resultatet av 1923 års utredning
utvisar att dessa stora differenser icke numera äro
tillfinnandes. Tendensen i inkomstförändringarna under
åren 1920 till 1923 var följande: År 1920 voro
inkomsterna tämligen likartade över hela linjen, dock
sämst för yngre ingenjörer i enskild tjänst. Under de
fyra årens lopp ha de yngre ingenjörerna i enskild
tjänst få allt bättre och bättre, medan deras jämnåriga
kamrater i stats- och kommunal tänst fått det allt
sämre. För äldre däremot hålla sig inkomsterna
fortfarande i stort sett lika i de skilda
anställningsgrupperna, dock sämst för statsanställda vid annat än
kommunikationsverk.
De senast utexaminerade årgångarna ha i
inkomsthänseende blivit synnerligen vanlottade och synas nu
vara nere vid en begynnelselön av knappt mer än som
bjudes en grovarbetare i Stockholm. Tendensen är
dock stigande och man kan därför hoppas på en snar
förbättring. ’
Det är säkerligen föga glädjande för en
högskoleingenjör att ej lyckas skaffa sig dräglig inkomst till
levebröd och studieskuldernas förräntning, men det
hindrar honom icke från att med friskt mod ge sig till
vad slags grovarbete som helst, om så erfordras.
För ingenjören är grovarbetet ej alls främmande, och
ingen bokligt bildad torde såsom han vara så snabbt
beredd att taga till med de grövsta sysslor, om så
erfordras. Det kan dock ifrågasättas om det är förenligt
med omsorgen om vår teknik och industris höga
ståndpunkt och framgång, att vi icke bättre tillvarataga
ingenjörskraften och söka göra den bättre rustad att möta
de bättre tider vi alla vänta på. Staten har visat sitt
intresse i det fallet genom att inskränka på eller helt
indraga eljes tillgängliga stipendier för ingenjörernas
resor till utlandet.
Föreningsunderrättelser.
Svenska teknologföreningen höll den 18 ds extra
stämma för komplettering av sitt presidium för den återstående
delen av året i anledning av ordförandens, distriktschefen C. A.
Schultz’, frånfälle. Till ordförande valdes föreningens andre
vice ordförande, civiling. Ch. Hässler, till andre vice
ordförande övering. R. Blomquist, till styrelseledamot i stället för
denne suppleanten kapten L. Hellstedt och till suppleant
civiling. IX Ellgar, allt i enlighet med valkommitténs förslag.
Vid efter stämman hållet allmänt sammanträde upprepade
prof. H. Kreuger det föredrag om ljudisolering och
rumsakustik han tidigare hållit inför Ingenjörsvetenskapsakademin.
Därefter redogjorde civiling. E. KSersner för resultatet av
föreningens utredning om ingenjörers arbetslöshet och
löneförhållanden 1920—1923 (ref. i detta nr av I. N.).
Svenska uppfinnareföreningen. Om sammanträdet d. 27
ds i Stockholm å restaurant Riche, kl. 112 8 e. m., erinras.
Stockholms allm. teknikerförbund sammanträder fred.
den 27 dennes kl. V28 e. m. å Rådhusrestaurangen. Bland
ärenden märkas styrelse- och revisionsberättelser och fråga om
ansvarsfrihet för styrelsen. Nordiska Kullager aktiebolagets
industrifilm kommer att förevisas efter inledningsanförande av
direktör W. Forsberg.
Vid sammanträdet är tillfälle för medlemmarna att föreslå
s. k. öppna tävlingsämnen avseende förbundets Polhemspris.
Notiskrönika.
Ingeiijörsvetenskapsakademin anordnar 9—14 mars en
föreläsningskurs i statistik för ingenjörer. Avsikten är att
meddela de vetenskapliga grunddragen av frekvens- och
korrelationsläran jämte medelfelsberäkning samt att i anslutning
därtill ge en antydan om de icke oviktiga tjänster, som de
statistiska metoderna kunna göra tekniken. Särskilt i den tyska
järnindustrin har man exempel på värdefulla, helt nya
praktiska tillämpningar av de statistiska metoderna.
Föreläsningarna komma att hållas av docenten fil. dr S. D.
Wicksell å akademins lokal, Grevturegatan 24 A, Stockholm,
och pågå, åtföljda av diskussioner, den 9—14 mars kl. 3—5
varje dag. Anmälan åtföljd av avgift 5 kr mottages på
akademins kansli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
